Denna studie syftar till att göra en fördjupad trygghetsundersökning mellan två bostadsområden i Landskrona. Undersökningen genomförs på uppdrag av Landskrona stad och de två bostadsområdena är utvalda mot bakgrund av tidigare trygghetsmätningar genomförda av Polisen. Genom enkätundersökning ämnar studien analysera skillnader mellan bostadsområdena angående individers trygghet, lokal problemnivå samt förtroende för lokala myndigheter. Resultatet visar att deltagarna på Gröna Gång upplever högre nivåer av otrygghet och oro att utsättas för brott trots att Koppargården visar högre nivåer av sociala och fysiska ordningsstörningar samt lägre kollektiv förmåga. / The purpose of this paper is to do an in-depth study between two residential neighbourhoods in Landskrona. The study is carried out on behalf of the city of Landskrona and the two residential areas have been selected in the light of previous safety surveys conducted by the police. Through a self-report survey, the study aims to analyse differences between the neighbourhoods regarding individual’s feelings and perceptions of fear of crime, levels of local disorder and confidence in local authorities. The result show that the participants living at Gröna Gång experience higher levels of fear of crime although Koppargården shows higher levels of social and physical disorder and lower collective efficacy.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och rektorer använder sig avspråkutvecklande arbetssätt för att utveckla språklig förmåga hos flerspråkiga elever. Lärarnas och rektorernas uppfattningar och erfarenheter ligger till grund för denna undersökningen. Studien är genomförd med kvalitativ metod och halvstrukturerade personintervjuer på två mångkulturella F-9 skolor. För studien intervjuades 8 pedagoger och 2 rektorer för att kunna lägga in ett organisationsperspektiv på studien. Syftet med vårt urval har varit att kunna hitta likheter och skillnader mellan lärares och rektorers uppfattningar av användning och organisering av språkutvecklande arbetssätt. Resultaten av studien visar att lärarna upplever att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt för att utveckla flerspråkiga elevers språkliga förmåga. Även om respondenterna upplever att språkutvecklande arbetssätt är en förutsättning för språkliga förmågan har de svårt att definiera detta arbetssätt. Båda rektorerna och lärarna är överens om att språkutvecklande arbetssätt måste genomsyra alla ämnen i skolan. En viktig förutsättning för att kunna arbeta utifrån språkutvecklande arbetssätt är att kunna hitta olika mötesplattformar och samverkansmöjligheter för de olika kompetenserna som jobbar inom skolan. Rektorer behöver med hjälp av speciallärare och specialpedagoger utforma kompetensutvecklingsmöjligheter som stöttar barnens språkutveckling och lärande. De behöver inkludera dessa kompetenser på både organisations- och gruppnivå.

Den digitala vågen har växt sig starkare och genomsyrar nu dagens samhälle. Barnen i skolan är födda in i en verklighet som omges av olika former av teknik samt teknologi som bland annat AI, elbilar och mobiltelefoner. Det är väldigt naturligt att olika digitala program samt digitala hjälpmedel ska finnas även i skolan. Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur elevers matematiska förmåga påverkas av användandet av digital teknologi i matematikundervisningen. Från sammanställningen av resultatet från 14 olika artiklar dras slutsatsen att implementeringen av digitalisering i matematikundervisningen kan ha stor positiv påverkan på utvecklandet av elevernas matematiska förmåga. För att detta ska ske behövs hänsyn tas till en del faktorer.

Intensivvårdssjuksköterskans arbete är mångfacetterat och kraven är högt ställda för att vårda svårt sjuka patienter på en intensivvårdsavdelning. Patienten vårdas i en högteknologisk miljö som ur ett patientperspektiv många gånger upplevs både skrämmande och overklig. Intensivvårdspatienten är beroende av att personal som utför vårdandet inger trygghet och arbetar patientsäkert. Intensivvårdssjuksköterskan är ansvarig för den avancerade omvårdnaden och behöver både tekniska och icke-tekniska färdigheter för att med förtrogenhet och skicklighet bedöma och utföra omvårdnadsbehovet och samtidigt hantera medicinteknisk utrustning. Syftet är att beskriva vad som påverkar intensivvårdssjuksköterskans förmåga respektive de hinder som finns för att integrera medicinteknisk utrustning i omvårdnaden av patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Studien är en allmän litteraturöversikt med beskrivande syntes enligt Friberg. Sökningar från databaserna CINAHL och PubMed resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det som främjar intensivvårdssjuksköterskans förmåga är strukturerade utbildningsinsatser, support och teamarbete, kunskap och färdighet. Det som kan vara ett hinder för intensivvårdssjuksköterskans förmåga är organisationens struktur och högteknologisk vårdmiljö. För att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna integrera medicinteknisk utrustning i omvårdnaden behöver hen kunskap och färdigheter. Organisationen bör erbjuda kompetensutveckling i form av standardiserade strukturerade, uppdaterade utbildningsinsatser som är individanpassade och kontinuerligt återkommande då den högteknologiska miljön påverkar både erfarna och oerfarna intensivvårdssjuksköterskor. Intensivvårdssjuksköterskans förmåga stärks ytterligare genom ökat teamarbete och support från kollegor.

Studien undersöker hur några förskollärare bemöter barns känslouttryck i förskolans utbildning, utifrån Sterns teori om barns självutveckling. Studien har en kvalitativ ansats, och den metod som använts är icke-deltagande observationer. Resultatet har analyserats med en tematisk analysmetod och mot studiens teoretiska perspektiv, och diskuteras utifrån tidigare forskning. Resultatet visar att förskollärarna använder olika strategier i bemötandet av barns känslouttryck. Studiens slutsats är att förskollärare behöver vara lyhörda för att kunna möta barns känslouttryck och att det kräver en pedagogisk medvetenhet hos förskolläraren, för att veta hur olika strategier påverkar barns syn på sig själva och sin omvärld.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen i hur högpresterande elever stöttas och utmanas av lärare i ordinarie undervisning i F-3 inom läs- och skrivutvecklingen. Studien fokuserade på vilka utmaningar och möjligheter verksamma lärare upplever att det finns i stöttningen. Frågeställningarna besvarades genom nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärare upplever att ett stort ansvar för högpresterande elever ligger hos läraren. En utmaning som framkommit är val av material och tid för planering. En möjlighet som sågs i resultatet är att högpresterande elever kan inspirera andra elever och sig själva och på så vis driva klassen framåt. Det har också visats att det finns två nyckelstrategier för att utmana och stimulera dessa elever, acceleration och berikning. Studien har funnit att det är viktigt att högpresterande elever inkluderas och att de har ett socialt samspel med sina klasskamrater och lärare.

No description available.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning om Singaporemodellens användning isvenska matematiska klassrum från ett lärarperspektiv. Fördelar och utmaningar synliggörsvia målstyrda intervjuer med lärare som använder sig av modellen. Data har samlats in samtanalyserats baserat på grounded theory. Resultatet visar att lärarna som är med i studienbesitter goda erfarenheter av modellens struktur samt arbetssätt. Lärarna upplever att elevernauppvisar en god attityd till lektionsstrukturen och elevresultaten upplevs högre än denperioden innan metoden applicerades i klassrummet. Studien visar att införandet avSingaporemodellen i svenska klassrum skett behändigt då läromedlet samt laborativa materialär till stor stöttning för lärarna. Slutligen upplevs den aktiva lärarrollen som utmanande därerfarenhet är en nyckel till framgång i undervisningen. Den tydliga strukturen för lärarna samtutvecklingen av den kommunikativa förmågan för eleverna visar sig vara två centralafördelar. En stor utmaning enligt undersökningen är att inkludera alla elever beroende pånivåskillnader hos individerna.

Denna studie undersöker det möjliga sambandet mellan läsvanor och språklig förmåga hos gymnasieelever. Studien använde en metodkombination, där en enkätundersökning användes för att samla in data om 30 elevernas läsvanor, vilket sedan användes i urvalsprocessen för insamlingen av 10 elevtexter. Resultaten i studien tyder på att goda läsvanor har en positiv effekt på elevers språkliga förmåga i skrivna texter, och på att läsning utvecklar samtliga av de undersökta språkliga aspekterna, variation, språkriktighet och stilistisk anpassning, i samma grad. Sambandet mellan goda läsvanor och hög språklig förmåga är dock inte absolut då resultaten även visade att det fortfarande finns elever som visar låg språklig förmåga trots goda läsvanor, och elever som visar mycket hög språklig förmåga utan att vara frekventa läsare av skön- och facklitteratur. Detta tyder således på att andra faktorer än läsvanor påverkar och kan ha avgörande betydelse för gymnasieelevers språkliga förmåga.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur förskolepedagoger upplever att förskolans måltider fungerar som pedagogiskt verktyg för att främja barns sociala förmågor. Såväl myndighetstexter som tidigare forskning pekar på förskolemåltiders möjlighet att fungera som ett pedagogiskt verktyg. Med utgångspunkt i detta och i avsaknad av forskning kring denna pedagogiska möjlighet i samband med främjande av barns sociala förmågor uppstod denna studie. Studien utgör en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och en barnskötare. Empirin analyserades med stöd i interaktionismens begrepp aktör, situation och kommunikation. Resultatet visar att förskolemåltiden utgör ett idealt tillfälle för att skapa gemenskap mellan barn, för barns talträning och gemensamma reflektioner samt för att stärka barns självständighet. Studien har också visat att pedagogerna stödjer detta genom att erbjuda alla barn möjligheten att komma till tals och bli hörda runt matbordet. Pedagoger ger barnen möjlighet till egna val och låter dem ta ansvar under måltiderna.