<p>Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten.</p><p>Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.</p><p>* Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan?</p><p>* Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.?</p><p>* Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar?</p><p>* Hur når man en vettig förändring?</p>

An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of “healing” (swed: helande), on the other hand to being “whole” (swed: hel); body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it’s rooted in Christian thought. Events were experienced by participant observation as far as possible and theoretical/theological issues addressed in interviews with initiators, as well as extracted from some current literature. The material was analysed from a hermeneutically inspired stance, addressing different possibilities of interpretation. The study found that the material could be roughly divided into two groups; one turning back toward patrimony and lost traditions for renewed nourishment and enhanced experience, the other turning toward foreign or newer religious/spiritual traditions and movements, applying new practices and concepts. It was noted that current theological discussion of innovation was lagging far behind what was actually being performed in various parishes. Theological debate also seemed to neglect the concept of “healing”, while this aspect came across as being of major importance in most observed events. Theory and practise seemed to live in separate realities. Although lacking in clarity, in common grounds and common values, the Swedish Church was seen to offer a broad and interesting range of holistic experiences, with or without Christian connections.

Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten. Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket. * Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan? * Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.? * Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar? * Hur når man en vettig förändring?

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling. Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor. Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder. Jag har i undersökningen kunnat konstatera att det finns många olika samverkanskonstellationer där temaarbete var något som de svarande tyckte fungerat bra. Medan samverkan mellan olika arbetsenheter var en samverkan som fungerat sämre. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1996.

Konkurrenssituationen för dagens tillverkande företag har blivit allt hårdare, nya krav på högre kvalitet och lägre produktionskostnader krävs för att överleva på marknaden. Ett företag som slutar att utvecklas kommer snart att upptäcka att de inte är tillräckligt bra, Bergman &amp; Klefsjö (2001). Detta påstående är allmänt känt, vilket gör att ständiga förbättringar blir en viktig hörnsten inom produktionsfilosofier såsom Lean Manufacturing och Toyota Production System. Ständiga förbättringar är en väldigt viktig aktivitet som ett företag inte kan lyckas med över en natt, problem med både implementation och bibehållande av ett ständigt förbättringsprogram kommer att dyka upp. Det existerar ett stort antal artiklar och böcker om hur man skall klara av dessa svårigheter och lyckas med ett förbättringsprogram, men det saknas bra modeller. Magisteruppsatsen tar upp de faktorer som är viktiga inom förbättringsarbete och en modell föreslås. Denna modell innehåller följande delar: ledningsengagemang, utbildning, design, kommunikation och feedback, mätningar och benchmarking, belöning, klara mål, samt förnyelse. En undersökning utvecklades baserad på modellen och utfördes sedan på sju företag inom Swedwood-koncernen (en av världens största möbeltillverkare) och två svenska företag; ITT Flygt AB och Autoliv Sverige AB. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur vardera företag arbetar med de olika delarna i modellen idag; samt hitta bra sätt att arbeta på, s.k. good practice. Undersökningen var indelad i tre delar; först intervju med anställda inom ledningen, därefter en enkätundersökning med ledning respektive operatörer. Undersökningen verifierade de flesta delar av modellen och kan användas för att belysa de delar inom en organisation som behöver förbättras för att lyckas med ett förbättringsprogram. Då företagen kartlades hittades ett antal good practice: 1. Traditionell utbildningsteknik kan alterneras med spel för att öka motivation och förståelse. 2. Mätningar och benchmarking inom ständiga förbättringar skall utföras så att utvecklingen av ett förbättringsprogram kan följas. 3. Eftersom belöning är en av de viktigaste motivationsfaktorerna för operatörer är det väldigt viktigt att definiera och strukturera ett belöningssystem. Genom att lägga ner tid och arbete på att visa och informera de anställda om systemet vill man skapa en allmän kunskap inom företaget. 4. Inom ett förbättringsprogram är det väldigt viktigt med en snabb feedback. 5. De flesta av fallföretagen använder sig av ett individuellt förbättringsprogram. Teamwork rekommenderas eftersom en grupp av individer kan åstadkomma mer tillsammans än individuellt. / The competition within the manufacturing branch becomes harder and harder, and demands such as higher quality and lower production costs has to be attained to stay on the market. A company who stops becoming better, will soon end up just not being good enough, Bergman &amp; Klefsjö (2001). This is a statement commonly known and therefore Continuous Improvement (CI) is one of the cornerstones within production philosophies such as Lean Manufacturing and Toyota Production System. CI is a very important activity but will not be something that a company acquires over a night, and there will be problems both with the implementation and the long-term sustainability of the programme. There exists a large number of articles and books of how to overcome these difficulties and draw up a successful Continuous Improvement Programme (CIP), but there is a lack of good models. In this thesis the factors that are important for CI work are emphasized and a model is suggested. The model includes the following constituents; Management commitment, education, design, communication and feedback, measurements and benchmarking, recognition, clear goals, and regeneration. A survey based on the model was constructed and performed at seven companies within the Swedwood group (one of the world’s biggest furniture manufacturers) and two Swedish companies; ITT Flygt AB and Autoliv Sverige AB. The intention was to map the case companies’ present work within the constituents of the model and to find good practice. The survey was divided into three parts; first interviews with the management and then questionnaires to both management and operators. The survey verified many parts of the suggested model, and can be used with the intention to highlight which area of the organisation that needs to be improved in order to run a successful CIP. During the mapping of the case companies some good practice was found: 1. Traditional education technique can be mixed with games to increase motivation and understanding. 2. In order to follow the progress with a CIP, CI has to be measured and benchmarked. 3. Recognition is one of the most important motivation factors for operators. Therefore it is important to define and structure the recognition system and make a real effort to show and inform employees about the recognition given, so that this will become common knowledge. 4. It is of great importance that there is a rapid feedback within a CIP. 5. Most of the case companies have implemented an individual CIP, teamwork is advocated as a group of individuals can achieve more together than working separately.

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and resource saving measures are carried out in existing buildings. However, consideration needs to be taken between investment costs and effects of the taken measures. Energy saving measures provides both economic and ecological benefits. Social sustainability can be enhanced by working actively with social issues. Sustainable initiatives can increase the attractiveness. An increased attractiveness provides greater economic gains. The plan for action that has been developed is appropriate for use by property owners when the sustainability and attractiveness is going to be improved in housing estates from the Million homes programme. Limitations: Case studies of three housing estates from the Million homes programme have been carried out, with interviews as the primary method technique. The plan for action is synoptic, and must be adapted to each area's unique circumstances. The range of services in an area is important for the attractiveness, but is not discussed in this report. / Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser: Sveriges miljö- och energimål kan endast uppnås om energi- effektiviserande och resurssparande åtgärder utförs i befintlig bebyggelse. Dock måste avvägande göras mellan investeringskostnader och åtgärders effekter. Energibespar- ande åtgärder ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Den sociala hållbarheten kan förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor. Hållbarhetsarbete kan även öka attraktiviteten. Ökad attraktivitet ger dessutom större ekonomiska vinster. Framtaget åtgärdsprogram kan användas av fastighetsägare för att förbättra hållbarheten och attraktiviteten i flerbostadshusområden från miljonprogramsåren. Begränsningar: Fallstudier av tre flerbostadshusområden från miljonprogramsåren har genomförts, med intervju som huvudsaklig metodteknik. Åtgärdsprogrammet är över- gripande, och måste anpassas efter varje områdes unika förutsättningar. Serviceutbudet i ett område är viktigt för attraktiviteten, men behandlas inte i denna rapport.

VUCA är ett begrepp, som används för att beskriva den komplexa, oförutsägbara och snabbrörliga omvärld vi lever i idag. Det talas ofta om ett paradigmskifte och att det kommer krävas nya managementmodeller för att framgångsrikt leda organisationer. Det ställs ökade krav på organisationer att snabbt kunna ställa om, ständigt arbeta med förbättring och utveckling för att öka sin innovationskraft. Psykologisk trygghet är ett fenomen som fått ökat utrymme i näringslivet och i forskning under senare år, då det starkt korrelerar med individers och teams förmåga att möta förändring och vara högpresterande. Psykologisk trygghet är en gemensam övertygelse hos medlemmarna i ett team om att teamet är tryggt för interpersonellt risktagande. Syftet med denna uppsats var att bidra med kunskap kring hur företag arbetar för att vara i ständig förnyelse och bygga kapacitet i organisationen för att möta kraven i VUCA, samt förstå hur psykologisk trygghet kan vara en motor i det arbetet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex intervjuer på två större organisationer. Studiens resultat pekar på sex viktiga fokusområden för att vara och leda i ständig förnyelse och framgångsrikt kunna möta de nya kraven. Dessa sex fokusområden beskrivs på följande sätt: Storytelling -”varför” som möjliggörare för motivation och mening, Förmåga att lära - nyfikenhet som möjliggörare för nytänkande och innovation, Ledarbeteenden - vara förebild som möjliggörare för beteendeförändring, Individen i centrum - självkännedom som möjliggörare för  självledarskap, Ägandeskap - autonomi som möjliggörare för ansvarskänsla och empowerment och Arbetssätt - lita på processen som möjliggörare för struktur och uthållighet. Studien visar vidare att det finns stark koppling mellan psykologisk trygghet och de sex fokusområdena för att vara i ständig förnyelse och kunna möta kraven i omvärlden. Psykologisk trygghet är en möjliggörare för att bygga kapacitet genom dessa fokusområden. Fokusområdena bidrar i sin tur till ökad psykologisk trygghet, samtidigt som de möjliggör att vara i ständig förnyelse. / VUCA is the term used to describe the complex, uncertain and rapid changing world we live in today. Often it is described as a new paradigm with needs for new management models to continue to be successful. In order to be able to meet the new requirements, organizations need to develop ability to smoothly adapt to change, constantly work with improvement and development to increase their power to innovate. Psychological safety is a phenomenon that got more attention in business and research in recent years, due to its high correlation to the ability of individuals and teams to face change and to be high performance units. Psychological safety is a shared belief held by members of a team that the team is safe for interpersonal risk taking. The purpose of this thesis was to contribute with knowledge about how companies work to build capacity in organizations to meet the requirements of VUCA, as well as understanding how psychological safety can be an enabler in this work. A qualitative interview study was conducted with six interviews at two larger organizations. The result of the study highlights six important focus areas for being in continuous renewal and successfully meeting the new requirements. These six focus areas are described as follows: Storytelling - “why” as an enabler for motivation and meaning, Ability to learn - curiosity as an enabler for innovation, Leadership behaviours - to be a role model as an enabler for behaviour change, People centric approach - self-awareness as an enabler for self-leadership, Ownership - autonomy as an enabler for responsibility and empowerment and “Way of working” - trust the process as an enabler for structure and endurance. The study further shows that there is a strong link between psychological safety and the six focus areas. Psychological safety is an enabler to build capacity in these areas. The focus areas contribute in return to increase psychological safety and at the same time support the ability to meet the complex, uncertain and rapidly changing world. / <p>2020-11-26</p>