Detta arbete handlar om designprocessen bakom ett pedagogiskt arbetsverktyg för förskolepersonal. Grundtanken med det pedagogiska verktygsbältet är att höja statusen, underlätta arbetsdagen och den pedagogiska dokumentationen för förskolepersonal. Genom intervjuer och observationsstudier kunde jag se ett behov hos förskolepersonal av att praktiskt kunna organisera och bära med sig det de behövde under dagen. Genom att läsa rapporter och artiklar fick jag förståelse för att arbetskläder har både för- och nackdelar. Arbetskläder ger en identitet och möjliggör det positiva med att kunna klä av och på sig arbetsdagen, men de kan även medföra att personalen blir föremål för de stereotypa förväntningar som arbetskläder ger. Ett verktygsbälte anpassat för personalens behov skulle därför kunna stärka identiteten samtidigt som det ger en möjlighet att uttrycka sin personliga stil.   Jag använde mig av enkätundersökningar för att bättre förstå vilka produkter förskolepersonal ville ha i ett sådant verktygsbälte, samt vilka egenskaper bältet skulle ha. Det som framkom var att det var viktigt att bältet var smidigt, flexibelt, tvättbart och med möjlighet att organisera sakerna däri. Jag sydde upp tre funktionella prototyper som förskolepersonal fick använda under fem arbetsdagar för att se vad de bar med sig och vilka lösningar som fungerade bäst. Utifrån resultatet av användartester och enkäter syddes en slutmodell upp i bävernylon. Denna testades i sin tur i förskolan under en dag och både testpersonen och hennes kollegor sa att de gärna hade velat använda produkten i verksamheten.

Förskolan, en plats för utveckling och lärande i en social miljö tillsammans med andra barn. Forskning belyser dock att flera barn befinner sig utanför en kamratkonstellation. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för förskolepersonals uppfattningar om kamratrelationer i förskolan i förhållande till barns utveckling och lärande. Barns kamratrelationer skildras ur olika synvinklar i forskning, från att vara grunden i barns lärande till att inte ha så stort värde. I studiens resultat riktas uppmärksamhet mot förskolepersonals olika uppfattningar och strategier för barns relationsskapande, både i strukturerat som ostrukturerat innehåll. Arbetet med barns kamratrelationer kräver mångsidiga strategier för att finna det som passar det individuella barnet. Arbetet behöver förändras och utvecklas utifrån den befintliga barngruppen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur interaktionen mellan personal och barn skildras utifrån hur förskolepersonal uppfattar sin egen roll i barns utomhuslek. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna; Vilka roller beskriver förskolepersonalen de intar i barns utomhuslek? Hur motiverar förskolepersonalen sina roller?   Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod där sammanlagt nio förskollärare och barnskötare på fem olika förskolor intervjuades. Den analysmetod vi använde oss av var en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten vi har är det sociokulturella perspektivet där interaktion och samspel är centrala.   Resultatet visar att förskolepersonalen valde rollerna; medforskare och lekkamrat, lekinspiratör samt observatör i barnens utomhuslek. Dessa roller valdes utifrån om barnen ville att de skulle vara delaktiga eller inte. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att förskolepersonalen alltid är närvarande och observanta på barnens lek samt att de på barnens vilja och villkor är delaktiga i leken.

<p>Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka förändringar som gjorts med maten på en förskola sedan de nya riktlinjerna för mat infördes. Vidare var att undersöka hur förskolepersonalen förhöll sig och vad de ansåg om dessa. Studien syftade även till att undersöka hur förskolepersonalen ansåg att riktlinjerna hade påverkat verksamheten och barnen på förskolan. Forskningsstrategin var kvalitativ, data insamlades med hjälp av enkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att själva maten inte förändrats så mycket. Detta var för att maten tillagats i skolans kök. Förändringar som nämnts är sådana som förskolepersonalen själva förändrat, de påverkade inslag i verksamheten som födelsedagsfirande, traditioner och bakning. Alla respondenterna hade på något sätt sett en förändring som mer övervikt, fetma eller tandskador bland barn. Studien visade att förskolepersonalen på förskolan var positiv till riktlinjerna, dock fanns meningsskiljaktigheter och olika förhållningssätt hos förskolepersonalen.</p>

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka förändringar som gjorts med maten på en förskola sedan de nya riktlinjerna för mat infördes. Vidare var att undersöka hur förskolepersonalen förhöll sig och vad de ansåg om dessa. Studien syftade även till att undersöka hur förskolepersonalen ansåg att riktlinjerna hade påverkat verksamheten och barnen på förskolan. Forskningsstrategin var kvalitativ, data insamlades med hjälp av enkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att själva maten inte förändrats så mycket. Detta var för att maten tillagats i skolans kök. Förändringar som nämnts är sådana som förskolepersonalen själva förändrat, de påverkade inslag i verksamheten som födelsedagsfirande, traditioner och bakning. Alla respondenterna hade på något sätt sett en förändring som mer övervikt, fetma eller tandskador bland barn. Studien visade att förskolepersonalen på förskolan var positiv till riktlinjerna, dock fanns meningsskiljaktigheter och olika förhållningssätt hos förskolepersonalen.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillämpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning använde vi oss av frågeformulär med öppna frågor där 25 respondenter från två olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör användas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet får möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var också överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling då barnen kan stärka flera olika förmågor som till exempel det sociala samspelet. Resultatet i denna studie visade att lekens olika former bör få större utrymme i verksamheten eftersom de kan bidra till ett lustfyllt lärande

Children are abused and neglected everywhere in our society, both in cities and in the country, in Swedish families and in families with a foreign background. The parents are primarily responsible for their children's upbringing, care and supervision but the Child Protective Agencies are responsible for children growing up under secure and good conditions, which mean that they must intervene if a child is abused or neglected in their home environment. To get the opportunity to fulfil this obligation, it must come to their knowledge if a child is maltreated and therefore some authorities are mandated to report when they suspect that a child needs protection. However previous research shows that few cases are reported (Lagerberg, 1998, Lundén &amp; Broberg 2003). The aim of this thesis has been to describe and analyze preschool teachers´ views of mandatory reporting, how they use it and the teachers’ opinions of what may affect its use. The purpose of the thesis was reached after six interviews with preschool teachers’ in a medium-sized municipality in southern Sweden. The result is presented according to themes, which is then analyzed with the communication theory and theoretical concepts of help and power. The result shows that the preschool teachers’ feel that they have enough knowledge to make a report, however there are situations in which they choose not to. Instead they try to solve the problem in other ways such as by talking to the parents. The opinions of the preschool teachers’ are that uncertainty, the relationship with parents, colleagues’ attitude and the fait in social services are factors that can affect the use of mandated reporting. Although the preschool teachers’ have had bad experiences of mandatory reporting, they consider that the child has the right to get the help it needs. They feel that the report is vital for the child, a must and a matter of course. Preschool teachers’ assumes from the child when they are doing or considering a report. The child is in focus, it is in the teachers thoughts and the teachers do what they think is best for the child.

No description available.

<p>Children are abused and neglected everywhere in our society, both in cities and in the country, in Swedish families and in families with a foreign background. The parents are primarily responsible for their children's upbringing, care and supervision but the Child Protective Agencies are responsible for children growing up under secure and good conditions, which mean that they must intervene if a child is abused or neglected in their home environment. To get the opportunity to fulfil this obligation, it must come to their knowledge if a child is maltreated and therefore some authorities are mandated to report when they suspect that a child needs protection. However previous research shows that few cases are reported (Lagerberg, 1998, Lundén & Broberg 2003). The aim of this thesis has been to describe and analyze preschool teachers´ views of mandatory reporting, how they use it and the teachers’ opinions of what may affect its use. The purpose of the thesis was reached after six interviews with preschool teachers’ in a medium-sized municipality in southern Sweden. The result is presented according to themes, which is then analyzed with the communication theory and theoretical concepts of help and power. The result shows that the preschool teachers’ feel that they have enough knowledge to make a report, however there are situations in which they choose not to. Instead they try to solve the problem in other ways such as by talking to the parents. The opinions of the preschool teachers’ are that uncertainty, the relationship with parents, colleagues’ attitude and the fait in social services are factors that can affect the use of mandated reporting. Although the preschool teachers’ have had bad experiences of mandatory reporting, they consider that the child has the right to get the help it needs. They feel that the report is vital for the child, a must and a matter of course. Preschool teachers’ assumes from the child when they are doing or considering a report. The child is in focus, it is in the teachers thoughts and the teachers do what they think is best for the child.</p>

Bakgrund: Buller är benämningen på icke önskvärda ljud och blir skadliga när ljudnivåerna blir tillräckligt höga. Effekterna av bullerexponering är många. Höga ljudnivåer förekommer bl.a. inom förskolor. Trots att detta är allmänt känt saknas det en del forskning kring hur just förskolepersonal upplever och påverkas av den höga ljudnivån på arbetet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka ljudnivån på en förskola samt hur förskolepersonalen upplever och påverkas av ljudmiljön på arbetet. Metod: En egen tillverkad enkätundersökning riktad till förskolepersonal samt dosmätning genomfördes på en småbarnsavdelning och en äldrebarnsavdelning. Enkäten berörde frågor gällande ljudnivån på förskolan samt förskolepersonalens upplevelse och påverkan. Resultat: De ekvivalenta ljudnivåerna på småbarnsavdelningen låg mellan 73,2 – 78,5 dB(A) och på äldrebarnsavdelningen 71,7 – 78,1 dB(A). Impulstoppvärdena på småbarnsavdelningen låg mellan 110,6 – 135,7 dB(C) och på äldrebarnsavdelningen 116,5 – 143,4 dB(C). Majoriteten av förskolepersonalen upplever hög ljudnivå på arbetet dagligen. Slutsatser: Resultatet visar att förskolepersonalen inte utsätts för högre ekvivalenta ljudnivåer än tillåtet. Trots detta upplever majoriteten av förskolepersonalen att de dagligen utsätts för höga ljudnivåer på arbetet. En orsak till detta kan vara att impulstoppvärdena i vissa fall överskrider insatsvärdena. Denna studie är dock inte representativ för populationen, utan är enbart en deskriptiv studie för denna specifika förskola.