Syftet i föreliggande studie har varit att utvärdera en mall för fysisk aktivitet för pedagoger och barn i förskolan. Vi har även valt att lyfta hur pedagogerna resonerar om sin inställning till fysisk aktivitet i relation till barns behov och miljöns uppbyggnad. Mallen för fysisk aktivitet testades på en förskola och följdes upp med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som deltog i projektet. I studien användes ett fenomenografiskt perspektiv för att tolka och bearbeta materialet och det analyserades med hjälp av Dahlberg och Fallsbergs tolkningsmetod. Det fenomenografiska perspektivet syftar mot att beskriva att en förståelse för något har sitt ursprung i tidigare erfarenheter. För att utveckla kunskapsnivån behövs en kritisk reflektion av tidigare kunskaper i relation till nya erfarenheter. Vi kunde utifrån materialet dra slutsatsen att behovet av en mall för att stimulera till fysisk aktivitet i förskolan fanns. Till viss del kunde den föreliggande mallen stimulera till mer fysisk aktivitet, då det utgjorde en bra inspirationskälla, men det kunde inte ersätta andra viktiga faktorer för att stimulera. Nyckeln i det hela handlade om att ha engagerade pedagoger för att uppmuntra till fysisk aktivitet. / The aim of this study was to evaluate a template for physical activity for pedagogues and children in preschool. We have also chosen to highlight how teachers reason about their approach to physical activity in relation to children's needs and the planning of the environment. The template for physical activity was tested in a preschool and was evaluated through semistructured interviews with four pedagogues who participated in the project. The empirical data was explained with the help of the phenomenographic perspective and analyzed through Dahlberg and Fallsbergs interpretation method. The phenomenographic perspective aims to describe that an understanding for something comes from previous experiences. To expand your knowledge you need to critically reflect upon your previous knowledge in relation to your new experiences. Based on the material we came to the conclusion that there is a need for a template for physical activity in preschool. The template could to some extent encourage to more physical activity, and was a good inspirational source, but could not replace other important factors to stimulate. The key is about having enthusiastic pedagogues to encourage to physical activity.

<p>Syftet med denna undersökning är att studera hur några pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens intresse för vad de ser på televisionen. De flesta av de intervjuade pedagogerna menar att de utgår från barnens intresse i sin verksamhet och de anser att just barnprogram är en stor del av barnens vardag.</p>

Syftet med denna undersökning är att studera hur några pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens intresse för vad de ser på televisionen. De flesta av de intervjuade pedagogerna menar att de utgår från barnens intresse i sin verksamhet och de anser att just barnprogram är en stor del av barnens vardag.

Studien undersöker om och på vilket sätt pedagoger upplever stress i förskolan och vad som i så fall leder till detta. Vi undersöker också pedagogers syn på om eventuell stress påverkar barn i verksamheten. Med hjälp av enkätundersökningar vill vi få kunskap om stress i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka om pedagoger känner av stress och vad det är som bidrar till denna stress. I relation till detta vill vi undersöka om pedagogerna anser att deras egen stress påverkar verksamheten och barngrupperna. Metod Vi har använt oss av enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten innehåller både öppna och slutna frågor. I analysarbetet har vi använt oss av kvantitativ analysmetod och har valt komplettera denna studie med kvalitativ analys. Resultat Studien visar att 30 % (16) av respondenterna känner sig stressade i förskolan. 64 % (34) av respondenterna upplever ibland stress i förskolan och 6 % (3) känner sig aldrig stressade. Av de 53 respondenter som deltagit var det cirka 58 % (31) som upplever att deras stress påverkar verksamheten, 38 % (20) upplever att deras stress inte påverkar verksamheten och 4 % (2) upplever att stressen påverkar verksamheten ibland. 60 % (32) upplever att stressen påverkar barnen, 38 % (20) upplever inte att barnen påverkas och 2 % (1) svarade att hens stress påverkar barnen ibland. De arbetssituationer som påverkar respondenterna mer än andra är stora barngrupper, dåligkommunikation och arbetsuppgifter som inte har med yrket att göra.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om två förskolors verksamhet. Primärt fokus är på barns språk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vår praktik på var och en av förskolorna. Under utbildningens gång har vi flera gånger diskuterat våra erfarenheter från våra respektive praktikplatser gällande verksamhetens upplägg. Genom våra diskussioner blev vi intresserade av att ta reda på hur förskolorna och avdelningarna arbetar med barns språk, lek och miljö. Detta undersökte vi genom att genomföra sex stycken enskilda intervjuer med sex förskollärare samt genom två observationer under samlingar på de båda förskolorna. En frågeställning som vi hade var om det fanns några likheter/skillnader när det gäller verksamhetens upplägg med tanke på språk, lek och miljö. I våra teoretiska utgångspunkter valde vi Vygotskij, Stern, Skinner och Chomsky och deras syn på barns utveckling. Vi har även tagit del av annan forskningslitteratur som handlar om språk, lek och miljö. Vår slutsats är att vi tror att svaren från pedagogerna beror mer på deras erfarenheter och värderingar än på verksamhetens upplägg. Vi har även sett att båda förskolorna och avdelningarna har både likheter/skillnader när det gäller verksamhetens innehåll och upplägg.

Inledning Bowlbys anknytningsteori utgår från anknytningens eller bindningens betydelse för det lilla barnets mentala utveckling. Den emotionella bindningen till modern (eller annat modersubstitut) anses grundläggande för barnets fortsatta psykiska hälsa, utan den trygga tillgivna bindningen blir inte närhetsbehovet hos det lilla barnet tillfredsställt och blir då reagerar barnet med att då senare i livet vända sig till brottslighet, detta enligt Bowlbys egna observationer hos unga som begått brott (Perris, ss. 112-13, 21-23). Syfte Syftet är att prova Bowlbys anknytningsteori som utgångspunkt för ett inkluderande arbetssätt→ Hur arbetar pedagoger för att bemöta barns skilda behov?→ Hur ser pedagoger på barns olikheter? Metod Jag har sedan gjort en analytisk läsning av litteraturen om Bowlbys anknytningsteori för att identifiera de viktigaste didaktiska implikationer i relation till frågor om inklusion i den svenska mångkulturella förskolan av idag i relation till kön, samhällsklass, etnicitet och särskilda inlärningshinder. Min analytiska läsning av Bowlbys texter har inte varit strikt regelstyrd utan visst utrymme har lämnats för utrymme för egna reflektioner, vilka presenteras och illustreras i metod delen. Utöver detta har jag har intervjuat tre förskollärare, anställda vid en förskola i Västsverige om hur de arbetar i relation till inklusions frågor som ett sätt att testa hur och om idéer kring anknytningsteori och dess didaktiska implikationer fölls i förskolan. Ett glapp har identifierats. Detta glapp kommenteras i texten och ytterligare didaktiska implikationer för förskolan och lärarutbildning tagits fram. Resultat Resultatet visar på att grunden till ett starkt arbetslag är planering, dokumentation, reflektion kring tidigare händelser och en vilja att förbättra genom förberedelse. Det framkommer också data om anknytningens betydelse för barnets möjlighet till en positiv relation med pedagogen. Dessa två faktorer lägger grunden för ett gott och konstruktivt arbete med att ha ett inkluderande förhållningssätt och acceptans för olikheter.

No description available.

Avhandlingen berör funktionshindrade barns lek och aktivitet och den är en studie av strukturer och utförande i förskola för dessa barn. Avhandlingens utgångspunkter består av tre delar. Den första delen berör min egen erfarenhet av arbete i omsorger om funktionshindrade. Den andra delen tar upp den miljörelaterade synen på funktionshinder samt organisation och omorganisation i omsorg om personer med funktionshinder och i barnomsorg. Den tredje delen består av ett aktivitetsperspektiv. Aktivitet ses här som bestående dels av en struktur och dels ett utförande. Strukturen föregår utförandet men inte på ett deterministiskt sätt. Det betyder att strukturen styr, lockar fram och vägleder utförandet i en aktivitet. Det betyder också att strukturen innehåller kulturellt förankrade normer för ett typiskt utförande av en aktivitet. Struktur och utförande står i ett dialektiskt förhållande till varandra och strukturen kan därför också påverkas och förändras genom aktivt agerande. Studiens syfte är för det första att undersöka förskolan som institution och organisation för barn med funktionshinder vilket inkluderar den verksamhet som förekommer där. Avhandlingen syftar för det andra till en teorigenererande aktivitetsanalys när det gäller aktiviteter och lekar för funktionshindrade barn. Studien är kvalitativ och har vägletts av grounded theory metoden. Data för studien samlades in genom deltagande observationer i två faser. Under fas 1 fördes fältanteckningar och under fas 2 gjordes videoinspelningar. Analys av data påbörjades samtidigt med datainsamlingen men slutfördes senare efter avslutad fältfas. I resultaten beskrivs två olika slags förskoleverksamheter. Resultaten redovisar också aktivitetsanalysens fem olika aktivitetssituationer. Dessa är anomilek, undervisande situationer, meningsfulla situationer, mobbingsituationer och rituella situationer. Var och en av dessa har olika strukturella egenskaper. Dessa egenskaper berör komplexitet, flexibilitet och social sammanhållning. Innovativa aktivitets- och lekutföranden i meningsfulla situationer och ritualism har identifierats som leksätt som är alternativa utförandemöjligheter för barn med funktionshinder.

The aim of our graduate work is to study the importance of image and shape’s in children's development and learning and also the preschool teacher’s views on image and shapes. Our research aims to explore the value of image and shapes creation and how it is expressed among children and in classroom activities. We are also interested in finding out how it differs from adults' views and what materials teachers use to promote the image and shapes creation in the curriculum. In our own experience, image and shapes activities are often structured differently in different curriculum activities. We therefore want to study how certain preschools work with image and form creation with children in preschool. We have performed the study through five qualitative interviews with preschool teachers and four observations on three different preschools in Stockholm. The main theory of the extension of our work is about Vygotsky's sociocultural perspective. We will find out about how according to the sociocultural perspective children can develop learning. The conclusion we have reached is that the preschool teachers interviewed seem to agree greatly with each other about how image and shapes creation affects for children's development and learning. Although there were some minor differences, for example, if the children learned by imitating each other in creative work. But in this part it was just one preschool teacher who differed from the others' vague.

Flera forskare menar att grunden för läsinlärning börjar så fort små barn hör ramsor, sånger och människor prata. Inom förskoleverksamheten är högläsning en vanligt förekommande aktivitet. Läser man högt för barn redan från en tidig ålder kan det resultera i att barnen tidigt utvecklar sin talförmåga. Under högläsningen kan också barnen ta lärdom av nya ord och påbörjar processen av att lära sig läsa. Högläsning kan också lära barn andra saker, t.ex. hur rösten förändras när man uttrycker känslor. Studier har visat att genom samtal och lek i samband med högläsning stimuleras barnens tankeförmåga då de blir delaktiga i en lärprocess. Föreliggande studie genomfördes med hjälp av två fokusgrupper bestående av pedagoger från förskoleverksamhet. Resultatet visar att pedagoger i förskoleverksamhet medvetet arbetar med högläsning för att stimulera barns språkutveckling. Pedagogerna framhöll att de upplever svårigheter med högläsning, t.ex. avbrott under tiden de läser, annat arbete som tar tid ifrån verksamheten samt för många barn samtidigt som de skall läsa för. Trots svårigheterna som finns läser pedagogerna högt för barnen i verksamheten flera gånger om dagen. De uttryckte att barnen då får en lugn stund där de kan slappna av och vila sig från den annars fartfyllda och högljudda verksamheten. Tillsammans med barnen utforskar pedagogerna böckernas värld och erövrar nya kunskaper i samspelet dem emellan. / Several scientists agree that a base for literacy learning forms as soon as small children hear verses, songs and conversations. Reading aloud is a common occurrence in preschool activities and can result in early development of speech at a young age. Children will learn new words and begin the process of learning how to read. Reading aloud can also teach the children other things for example how the voice changes when someone expresses emotions. Studies have shown that through conversation and play during the process of reading aloud stimulates children’s thinking ability as they take part in a teaching process. This study is conducted with a help of two focus groups which consists of educationalists from preschool activities. The result from this study shows that the educationalists deliberately work with reading aloud to stimulate children’s language development. The educationalists expressed that they experience some difficulties with reading aloud. For example interruptions during the reading, other tasks that takes time away from the activity as well as a too large group of children at the same time. Despite the difficulties the educationalists read aloud to the children in their care several times a day. They expressed that this is a chance for a quiet time when the children can relax and rest from the otherwise loud and busy day. Together with the children the educationalists explore the world of books and conquer new knowledge.