Spelling suggestions: "subject:"förskoleverksamheten.""
21 |
Välkommen in! Eller? : En kvalitativ studie av förskolepersonals problematik att upprätthålla ett välfungerande arbetslag / Welcome in! Or? : A qualitative study of the problems that kindergarten personnel face to maintain a well-functioning working teamAsplund, Julia, Magnusson, Petra January 2018 (has links)
In today’s kindergartens, there is a shortage of resources in terms of small working teams and lack of time. This problem has forced the working teams to hire new personnel and regroup themselves, compared to many other professions. This has created unstable working groups where the staff is replaced frequently. Therefore, it is of great importance that the new employees are integrated quickly to maintain a good spirit between co-workers. This sociological study intends to investigate new staff-member’s entry to these unstable work-teams, how to forge a well-functioning working-team and how it relates with the employee’s job satisfaction. The data in this research has been gathered through a qualitative research method, where interviews with kindergarten personnel were conducted concerning their own experiences. The result has uppermost been interpreted through Goffman’s dramaturgical perspective regarding how people act to get acceptance from co-workers and how they receive each other. Further the theory developed by Randall Collins concerning interaction rituals as well as the concept of socialization was used to understand the issue further. The result of the study indicates that high demands is placed on the staff, both on those who enter the work-teams as well as the existing personnel. It is of great importance that successful socialization is present in the working teams to be able to perform a good work together and enjoy the workplace. To be accepted in a work-team, application of social strategies is required. Mainly, its necessary to make an active adjustment concerning the workplace current norms and values. The social relations between co-workers is crucial for how the teams evolve which is due to the lack of structure in the kindergartens institutions.
|
22 |
Skadliga leksaker i förskolan? : En studie om miljömedvetenhet bland förskolans personal i en kommun i norra SverigeZetterlund, Åsa January 2017 (has links)
Barn inom förskolans verksamhet utsätts dagligen för kemikalier och detta har tidigare inte talats om eller uppmärksammats inom den omfattning som det faktiskt görs idag. Denna studie undersöker därmed vilken medvetenhet som finns kring miljökrav framför allt gällande leksaker och material inom förskolans verksamhet. Syftet är mot den bakgrunden att synliggöra vilken medvetenhet det finns kring miljökrav inom två av förskolans verksamhetsnivåer –förskolechef och förskollärare inom en kommundel i en kommun i norra Sverige. För att kunna synliggöra denna medvetenhet har det i studien varit fokus på den kvalitativa intervjun som metod.Resultatet visar bland annat på hur medvetenheten ser ut bland respondenterna, var de anser att en stor del av bekymret ligger samt hur de önskar att arbeta vidare med miljökrav inom förskolans verksamhet. / Children in early childhood education are daily exposed to chemicals and this has not been mentioned or highlighted in the extent that it is made today. This study examines the awareness surrounding environmental requirements, regarding toys and materials within early childhood education. Against this background, the aim of this study is to investigate the awareness there is about environmental requirements within two of the preschool's activity levels - preschool director and preschool teacher in a part of northern Sweden. To highlight this awareness, the study has focused on the qualitative interview as a method.The results show among other things, on how the awareness is among the respondents, what they believe is a large part of the problem is and how they wish to work with environmental requirements within the preschool.
|
23 |
Det är en blick : Att kunna samverka för ökad förståelse för barn som utreds för eller har fått diagnosen selektiv mutism i förskolan. / Its´throught a glance : Be able to cooperate for increased understanding of children for or have the diagnosis selective mutism in preschool.Pettersson, Marie January 2020 (has links)
Det finns barn i förskolan som varken pratar med förskolepersonalen eller med de andra barnen trots att de pratar med vårdnadshavarna och i hemmet utan problem. Detta betecknas som ett ångestsyndrom och benämns selektivmutism (SM). Det här kan innebära att de kommer efter i sin sociala utveckling och riskerar utanförskap. Diagnosen anses relativt ovanlig men den uppkommer oftare hos flerspråkiga barn, vilket kan leda tillsvårigheter i en mångkulturell förskola. Följaktligen bör det vara viktigt för förskolepersonalen tillsammans med specialpedagogen att få ökad förståelse för vad det kan innebära att ha ett barn med diagnosen selektiv mutism (SM) i förskolan. Syftet med studien var därför att beskriva och analysera olika upplevelser och tolkningar om hur det är att arbeta med dessa barn och att beskriva de stödåtgärder som anses behövas i verksamheten. Den metod som användes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre förskolepersonal, en specialpedagog och en logoped. Urvalet av deltagarna utgick ifrån att söka forskningspersoner som har arbetat eller arbetar med barn som inte pratar eller barn som utreds för eller har fått diagnosen SM. Studien genomfördes i en mångkulturell förskola. Det insamlade materialet transkriberades och delades in i olika områden. Vidare analyserades resultatet i relation till tidigare forskning och utifrån studiens teoretiska utgångspunkter kunde en förståelse för materialet utrönas. De teoretiska utgångspunkter som studien utgick ifrån var ett sociokulturellt synsätt med ett relationellt förhållningssätt och ett inkluderande arbetssätt. Resultaten visar att det är viktigt att alla som arbetar kring barn som utreds för eller har fått diagnosen SM har ett gemensamt förhållningssätt. Och slutsatsen är att med ökad förståelse om vad det kan innebära att arbeta med barn som inte pratar är att tidiga insatser gynnar barnens utveckling. Därför framkommer också vikten av att samverka med de yrkesprofessioner som arbetar med barnen.
|
24 |
Pedagogers uppfattning om pedagogiskt förhållningssättRahmanzai, Nigina January 2010 (has links)
Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats. Resulta-ten av undersökningen visar att pedagogiskt förhållningssätt styrs i högsta grad av vilken barnsyn pedagogen har och hur länge de har arbetat. / Preschool teachers view of pedagogical relations in preschool
|
25 |
Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolanCehic, Amela, Spicks Bernstein, Julia January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka arbetssätt pedagoger i förskolan använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor. I studien används ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhäver pedagogerna att flerspråkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lär av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap där barn kan känna en stolthet över sitt ursprung. Pedagogerna betonar vikten av att visa respekt för allas språk och kulturer för att bekräfta och skapa en trygghet för barnen. Man använder sig mycket av kroppsspråk, teckenstöd och mimik som en del av ett medierat lärande för att underlätta vardagen för de flerspråkiga barnen. Konkret material, så som bilder, böcker, figurer och dockor är ett annat inslag som används flitigt av pedagogerna. Föräldrar är en annan aspekt som integreras starkt i flera av verksamheterna som en medierad kulturell förståelse.I studien finns det olika uppfattningar kring de flerspråkiga personalens användande av olika språk. Det råder även olika tankar kring huruvida barnen skalla få använda sig av sina modersmål i samspel med varandra. Pedagogerna i studien är positivt inställda till modersmålsstöd men de uppger en brist i samarbetet med modersmålspedagogerna.
|
26 |
"För språket är ändå grunden till allt lärande"Jakobsson, Jonna, Persson, Cathrine January 2016 (has links)
Studiens problembakgrund och frågeställningar fokuserar på förskollärares arbete att tillgodose barns behov av särskilt stöd vid språksvårigheter i förskolan. Syftet med vår studie är att belysa och problematisera åtta förskollärares uppfattningar och arbetssätt med barn i språksvårigheter. Det sociokulturella perspektivet presenteras som den teoretiska utgångspunkten i studien. Även inkluderande perspektiv samt litteratur som behandlar barn i språksvårigheter och pedagogernas kunskaper inom området, används i studien. Vi har utifrån en kvalitativ ansats intervjuat förskollärare från fyra förskolor i en mindre kommun i södra Sverige. Det resulteras framför allt i studien att förskollärarna upplever att barn med svårigheter i språket är ett brett och svårbedömt område. En tydlig slutsats som framträder i studien är att förskollärarna behöver fördjupa sina kunskaper inom området för att på mest gynnsamma sätt kunna bemöta barn i språksvårigheter. Förskollärarna menar att språket anses vara grunden till allt lärande.
|
27 |
Utomhuspedagogik - det stora rummet, ett verktyg för lärande : En kvalitativ intervjustudie som berör förskollärares uppfattningar kring och syften för utomhuspedagogik och användningen av utomhusmiljön som pedagogiskt verktyg.Antonsen, Sofia, Pearson, David January 2021 (has links)
This study touches on the aspect of outdoor pedagogy regarding educators, particularly preschool teachers, views and thoughts about what outdoor pedagogy means and with what purpose they use the outdoors as an educational tool for teaching and creating educational activities. Thus the study describes and brings up preschool teachers and educators reasons and motivations for the choices they make in their profession in regards to outdoor pedagogy. In this study aspects such as why outdoor pedagogy is an important, relevant and current subject to investigate and discuss in regards to preschool education and preschool teachers profession are also brought up. Therefore the purpose and aim for this particular study is to investigate why, in other words with what purpose, preschool teachers choose to use the outdoors as an educational tool for teaching but also to make visible what outdoor pedagogy means to them. The scientific method used for this study was a qualitative method with semi-structured interviews. The majority of the interviews that were conducted with educated and experienced preschool teachers. One out of the seven interviewees was a primary teacher. The results from the interviews in this study shows that preschool teachers have many perceptions and ideas of what outdoor pedagogy means and what the purpose of using it is. Such as health benefits, better concentration in children, fewer conflicts, big open spaces that encourage creativity, play, exploration and more. Which tells us that outdoor pedagogy contributes to educational contexts in a fruitful and rewarding learning environment. Despite this there is a certain insecurity regarding and fear of using that specific concept word to describe what they do when they have educational activities outdoors among the preschool teachers. The uncertainty in using the word outdoor pedagogy appears to be linked to the teachers feeling insufficient and in need of further education regarding outdoor pedagogy. Regardless of this the preschool teachers appear to have an overall adequate knowledge of what outdoor pedagogy means in relation to the literature and research that were collected in conjunction of this study. Where the thoughts and ideas of outdoor pedagogy between the two seems to be quite similar. Our outtake from this study is therefore that using the outdoors as an educational tool is, in fact, both a relevant and significant part of preschool education
|
28 |
Delat ledarskap: om chefer i samarbete : En kvalitativ undersökning om hur delat ledarskap utförs i praktiken inom en förskoleverksamhet / Shared leadership: about managers in collaboration : A qualitative study on how shared leadership is performed in practice within a kindergarten-organizationÅkesson, Amanda, Nyberg Larsson, Jenny January 2024 (has links)
Den här studien behandlar begreppet delat ledarskap med utgångspunkt i en förskoleorganisation som öppet berättat att de använder den här typen av ledarskap. Delat ledarskap är en ledarskapsmodell där ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter är uppdelade eller gemensamma mellan två eller flera ledare. Det delade ledarskapet beskrivs som en bra och passande ledarskapsmodell för komplexa organisationer och deras krav. Syftet med studien är att undersöka vad det delade ledarskapet medför i praktiken utifrån ledare och medarbetares upplevelser. På grund av Skolverkets regelsättning är funktionellt delat ledarskap den enda tillåtna varianten av delat ledarskap i skolsektorn. Således kommer studien främst att fokusera på den typen av delat ledarskap. Studien är en fallstudie med en fenomenologisk ansats där det insamlade materialet består av nio intervjuer med personer som anställts både innan och efter införandet av ledarskapsmodellen. Förskoleorganisationen består av sex olika förskoleenheter varav tre av dessa medverkar i den här studien. För att få så brett perspektiv som möjligt utgår studien både utifrån ett medarbetar- och chefsperspektiv. Studiens slutresultat visar att delat ledarskap kan vara gynnande för ledningen, men att medarbetarna fortfarande saknar det närvarande ledarskapet från rektorn och enhetschefen. Det framkommer även hur organisationsprocesser kan förenklas genom frekvent och god kommunikation, tillit och personkemi, som är tre viktiga faktorer för ett lyckat delat ledarskap. Slutsatsen konstaterar vidare att det finns utmaningar i den horisontella relationen inåt som kan försvåras om ledarna inom ett delat ledarskap inte är kompatibla med varandra. Då funktionen av prestigelöshet och ett kompletterande ledarskap inom ett delat ledarskap är faktorer som skapar grunden till samarbete. / This study will discuss the term shared leadership inside of a kindergarten-organization who have openly announced that they use this kind of leadership. Shared leadership is a leadership model where responsibility, authority and work tasks are divided or shared between two or more leaders. The shared leadership has been described as a good and appropriate leadership model for complex organizations and their requirements. The purpose of the study is to investigate what the shared leadership provides in practice seen from the leaders’ and coworkers’ experiences. Because of rules set up by Skolverket, functional shared leadership is the only allowed variant of shared leadership in the school sector. Thus the study will first and foremost focus on this kind of shared leadership. The study is a case study with a phenomenological approach where the collected material consists of nine interviews with people who were employed both before and after the implementation of the leadership model. The kindergarten-organization consists of six different kindergarten-units, whereof three of these are participating in the study. To achieve as wide of a perspective as possible the study will consider a worker-perspective and a leader-perspective. The study’s result shows that shared leadership can be beneficial for management, but that coworkers still miss the attending leadership from both principal and unit manager. Furthermore, the study’s result also shows how organizational processes can be simplified through frequent and good communication, trust and personal chemistry, which are three important factors for successful shared leadership. The conclusion further states that there are challenges in the horizontal relationship inwards which can be made more difficult if the leaders within a shared leadership are not compatible with each other. Since the function of lack of prestige and a complementary leadership within a shared leadership are factors that create the basis for cooperation.
|
29 |
Föräldrar + förskola = sant? : Relationen mellan förskolan och föräldrar ur ett sociologiskt genusperspektivMalm Bogg, Carolina January 2024 (has links)
The purpose of the study is to describe how the relationship between preschool and parents is experienced in everyday life, and if there are differences based on the parents' gender. To study this, Sara Lawrence Lightfoot's sociological theory about the relationship between parents and school is used. With the support of Yvonne Hirdman's gender system, the gender perspective in the relationship is highlighted. First, parents were interviewed in groups. Then, their views were applied in the interview guide for individual interviews with preschool teachers. Through a thematic analysis became the conclusion that the relationship is perceived as mostly positive. Security, trust, individualization, good communication, consensus, authenticity are words that describe a good relationship according to the interviewees. This is achieved by prioritizing the relationship through physical meetings that are supplemented via digital platforms. There are tendencies that show that the relationship differs between mothers and fathers. Fathers tend to signal ignorance and disinterest in cooperation. For practical reasons, it is therefore easier for mothers to be responsible for the primary responsibility for a functioning everyday life. This means that preschool staff choose to contact mothers before fathers because that’s the easiest way to achieve the best for the children. / Syftet med studien är att beskriva hur relationen mellan förskola och föräldrar upplevs i vardagen, samt om det finns skillnader utifrån föräldrarnas kön. För att studera detta används Sara Lawrence Lightfoots sociologiska teori om relationen mellan föräldrar och skola. Med stöd av Yvonne Hirdmans genussystem lyfts genusperspektivet i relationen. Först intervjuades föräldrarna i grupp. Därefter applicerades deras synpunkter i intervjuguiden för individuella intervjuer med förskollärare. Genom en tematisk analys blev slutsatsen att relationen upplevs som mestadels positiv. Trygghet, tillit, individualisering, god kommunikation, konsensus, autenticitet är ord som beskriver en god relation enligt intervjupersonerna. Detta uppnås genom att prioritera relationen genom fysiska möten som kompletteras via digitala plattformar. Det finns tendenser som visar att relationen skiljer sig åt mellan mammor och pappor. Pappor tenderar att signalera okunnighet och ointresse för samarbete. Av praktiska skäl är det därför lättare för mammor att ha huvudansvaret för en fungerande vardag. Det innebär att förskolepersonal väljer att kontakta mammor före pappor eftersom det är det enklaste sättet att uppnå det bästa för barnen. / <p>2024-05-31</p>
|
30 |
Förskollärare i tanke och i handling : en studie kring begreppen arbete, lek och inlärning / Pre-school teachers-notions and pratices : a study of key concepts in pre-school pedagogyHenckel, Boel January 1990 (has links)
Syftet med föreliggande avhandlingsarbete är att få större kunskap om några av förutsättningarna för förskolans pedagogiska verksamhet och få veta mer om vad som faktiskt sker ute i förskolans barngrupper. I avhandlingen kartläggs tolv förskollärares föreställningar om förskolan och uppfattningar om arbete, lek och inlärning samt hur de agerar i barngrupp med avseende på dessa begrepp. Föreställningar och uppfattningar hos tjuogoen lärarkandidater har också kartlagts, dels vid böljan av deras förskollärarutbildning, dels efter avslutad utbildning.1981 presenterade Socialstyrelsen en ny arbetsplan för förskolan. Den kan betraktas som ett försök till lösning av olika problem inom förskolan som utvecklats under en period av ca tio år. Arbete, lek och inlärning framställdes i arbetsplanen som centrala begrepp vilka gav struktur och innehåll åt förskolans pedagogiska verksamhet. I avhandlingen fokuseras föreställningar och uppfattningar. Dessa kan definieras som strukturerande och integrerande principer av övergripande art som är avgörande för hur en individ tolkar och värderar omvärlden. Förskollärarnas och lärarkandidaternas föreställningar och uppfattningar kartlades genom intervjuanalyser. En särskild kortsorteringsuppgift konstruerades och gavs i samband med intervjuerna. Förskollärarna observerades också i barngrupp.Resultatet visar att några av förskollärarna hade föreställningar om förskolan som "en institution för kompensation" eller som "en institution för utveckling". De flesta av dem såg förskolan som "en institution för anpassning". De hade även skilda uppfattningar om arbete, lek och inlärning. De olika uppfattningskategorierna kan sägas ge uttryck för ett mer eller mindre "pedagogiserat" eller "psykologiserat" synsätt; "vuxencentrerat" eller "barncentrerat" synsätt Observationerna visar att förskollärarna inte helt agerade i enlighet med den syn de gav uttryck för i intervjuerna. De agerade mer lika varandra i praktiken än vad man hade anledning att anta. De flesta av dem uttryckte i sin praktik att förskolan är en institution för "anpassning", endast få gav uttryck för "utveckling" och ingen alls för "kompensation". De uppfattningar som främst kom till uttryck i praktiken var att arbete är "förelagd uppgift", lek är en "terapeutisk nödvändighet" och inlärning är "social träning". I avhandlingen diskuteras resultaten i belysning av förskolans utveckling under 1970-talet. Professionalisering, yttre förutsättningar för verksamheten och förskolans tradition är begrepp som också används i diskussionen och för förklaring av resultaten. / The purpose of this dissertation is to acquire greater knowledge of some of the conditions of the educational activities of pre-school as well as of what is actually going on in pre-school. The study examines twelve pre-school teachers' notions of pre-school and conceptions of work, play and learning and how they interact with children with respect to these concepts. The notions and conceptions of a group of twenty-one trainee teachers have also been studied at the beginning and at the end of their training. In 1981 a new plan for pre-schooling was presented by The National Board of Health and Welfare which can be regarded as an attempt at solving pre-school problems arisen the last ten year period. Work, play and learning were the central concepts in the plan, providing pre-school, day-nurseries and part-time-groups, with structure and content. In the study, notions and conceptions are key-words. They can be defined as structuring and integrating, comprehensive principles determining how an individual interprets and evaluates the surrounding world. Notions and conceptions are examined through interview analyses. A special classification item was designed and administered in connection with the interviews. The pre-school teachers were also observed interacting with the group of children for fifteen hours.The results show that some of the pre-school teachers had notions of pre-school as "an institution for compensation" or as "an institution for development". Most of them regarded pre-school as "an institution for adjustment". They also had different conceptions of work, play and learning. The categories of conceptions express a more or less "educationalized" or "psychologized" attitude, an "adult-referenced" or "child-referenced" attitude. Regarding the conceptions of activities it is maintained that the trainee teachers have become "educationalized" in the course of their training. They expressed fewer notions that can be described as "child-referenced" or " psychologized". The observations show that the pre-school teachers did not act quite in accordance with the view they expressed in the interviews. They acted more uniformly than could be expected. The practices of most pre-school teachers indicated pre-school as "an institution for adjustment", only rarely "development", never "compensation". The most frequent conceptions expressed in their practices were that work is "assigned tasks", play is a "therapeutic necessity" and learning is "social training". The results are dicussed in the light of the development of pre-school in Sweden during the 1970s. Professionally, frame-factors, tradition in pre-school are important concepts for the understanding of the results. / digitalisering@umu
|
Page generated in 0.0609 seconds