TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget. För att säkerställa att konkurrenskraften hos kontoret är i nivå med det som krävs behöver åtgärder tas. Ett kontor som lockar till sig den personal företaget söker är nödvändigt för att kontoret ska växa. Detta examensarbete utreder vilka möjligheter som finns beträffande en modernisering av TM-konsults lokaler i Härnösand. Utredningen pekar på vilka egenskaper som är viktiga för ett väl fungerande kontor. Resultatet av utredningen pekar på att en flytt till nya lokaler skulle innebära att kontoret ses som en mer attraktiv arbetsplats. En flytt skulle också innebära att företaget kan spegla sin vision genom kontoret och att nuvarande personal ges bästa förutsättningar för att leverera konkurrenskraftiga tjänster. / TM Konsult is a Norrland-based architect and engineering company operating in all disciplines in the early stages and project management. To act as a competitive company in the field of projecting in Sweden, a series of ingredients is needed. Some of these are modern working methods, modern tools and skilled personnel. TM Konsults office in Härnösand is the company’s most southern office and the branch competing for the jobs in the local area and Stockholm. The office is from a strategic point of view important for the company. To ensure that the competitiveness of the office is in line with the required, actions needs to be taken. An office that attracts the staff needed is necessary for the office to grow. This thesis investigates the possibilities regarding a modernization of TM Konsults premises in Härnösand. The study points to the characteristics that is important for a well-functioning office. The results of the investigation indicate that a move to new premises would mean that the office is seen as a more attractive workplace. A move would also mean that the company vision can be reflected through the office and that the current staff is given the best conditions to deliver competitive services.

En framtid där datorer kan tänka, är smartare än människor och tar över världen har framställts i många olika science fiction-filmer. Samtidigt finns det en stor fascination för den tekniska utvecklingen och de många fördelar som den medför. Det snabbt växande tekniska området artificiell intelligens (AI), som närmast beskrivs som mjukvara som kan tänka och lösa komplexa problem likt oss människor, har därför bemötts med en skräckblandad förtjusning. Framförallt finns det en oro för hur den tekniska utvecklingen, särskilt AI, respekterar de grundläggande rättigheterna, varav kommission år 2021 gav ut ett förslag till förordning med harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI-förordningen). I förslaget till AI-förordning fastställs skyldigheter för leverantörer av AI-system som klassificeras som högrisksystem. Därutöver innehåller förordningen ett förbud för AI-system där risken för kränkning av de grundläggande rättigheterna bedöms som oacceptabelt hög. De skyldigheter som AI-förordningen ålägger leverantörer av AI-system med hög risk är både kostsamma och administrativt betungande. För att uppnå de omfattande kraven i förordningen kommer leverantörer som utvecklar och använder AI behöva anpassa en stor del av verksamheten. Det innebär en direkt begränsning av näringsfriheten. Kärnan i näringsfriheten, som återfinns i både EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna och i nationell rätt, är att näringsverksamheter ska få drivas på valfritt sätt utan statens inblandning. Men näringsfriheten kan även betraktas utifrån ett vidgat perspektiv där rätten att konkurrera och utvecklas på lika villkor ingår. Förutom den inskärning som förordningen gör på näringsverksamheters individuella rättigheter riskerar den att hämma både konkurrens- och innovationskraften på marknaden. Kommissionen menar att denna begränsning av näringsfriheten är proportionerlig i förhållande till förordningens syfte. Men det finns många delar av förordningen som kan diskuteras och ifrågasättas. I själva verket kan förslaget till AI-förordning snarare beskrivas som en rädsla för den tekniska utvecklingen än en berättigad begränsning av näringsfriheten. / A future where computers can think, outsmart humans and take over the world has been portrayed in many science fiction movies. At the same time, there is a growing fascination for technical advantages and the endless possibilities it can bring. The rapidly expanding area of artificial intelligence (AI), software that can take intelligent decisions and solve complex problems similar to humans, has therefore been met with a mix of excitement and concern. A prominent concern raised in recent years has been regarding how the technical development, especially the application of artificial intelligence, respects the fundamental rights. As a result, the Commission published a proposal with harmonized rules on artificial intelligence (AI-act) in 2021. The AI-act contains a set of requirements for providers of AI systems classified with high risk of violating the fundamental rights. In addition, some AI systems which are considered to have an unacceptable risk of violating the fundamental rights, are prohibited. The proposed obligations imposed on providers of high-risk AI systems are both expensive and administratively burdensome. In order to fulfill the comprehensive requirements, providers of systems utilizing artificial intelligence are forced to make extensive adaptions to their business. This is a direct restriction on the freedom to conduct business. The core of the freedom to conduct business, stipulated in The Charter on Fundamental Rights of the European Union as well as in national law, is the right to conduct a business in any way, without the intervention of the state. Furthermore, the freedom to conduct business can be interpreted through a broader perspective, including the right to compete and innovate in a fair market on equal terms. In addition to the restriction on the individual rights of businesses, the AI-act risks limiting the competition and innovation in the market.  The Commission considers the restriction of the freedom to conduct business proportionate in regard to the purpose of the regulation. But there are many parts of the regulation that can be discussed and questioned. In fact, the proposal to the AI-act can be described as an unjustified fear of the technical evolution, rather than a justified restriction on the freedom to conduct business.

Logistics and supply chain in the Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry can be seen as coordinated collaboration that is subject to managerial risks. The managerial risks are mitigated by Building Information Modelling (BIM) and Geo-Information Science (GIS), which are two distinctive digital transformative tools which are revolutionizing and accelerating the AEC industry in recent years. Many gains have been achieved concerning the capacity of BIM and GIS to enable collaborative workflows that minimize data loss and reduce inefficiencies in construction. In the past decade, most scholarly literature on BIM and GIS integration for supply chain management have focused on coordination and visualization to improve supply chain operational efficiency. While BIM optimizes visualization and manages the data related to specific projects, GIS coordinates and manages the data related to the outside environment of the project. An integrated BIM-GIS adoption for Construction Supply Chain Management (CSCM) offers value propositions for client and contracting organizations as information/data is seamlessly shared among them to guide decision making at every phase of the construction project.  However, no detailed study has been conducted so far on assessments of the value creation 4D BIM-GIS brings to the AEC industry when espoused for CSCM. To fill this gap, this paper aims to identify and prioritize the value propositions to 4D BIM-GIS adoption for CSCM in the Swedish AEC industry. Based on the reflective perceptions and evaluations of the AEC industry, the paper demonstrated the varied opinions from current active users and those who are yet to adopt 4D BIM-GIS for CSCM. ‘Time savings, ‘Increased efficiency and productivity and ‘Improved communication and information sharing’ were ranked as topmost drivers for 4D BIM-GIS adoption. The paper recommends corporate level training as pivotal in familiarizing workers with the new techniques that combine BIM and GIS in AEC practice. / Logistik och försörjningskedjan inom arkitektur, teknik och konstruktion (ABE) kan ses som ett samordnat samarbete med överhängande ledningsrisker. Riskerna som hanteras kan mildras av Byggnadsinformationsmodellering (BIM) och Geografiskt informationssystem (GIS), som är två digitalt distinkta transformativa verktyg som revolutionerat och påskyndat ABE-sektorn de senaste åren. Många vinster har uppnåtts med avseende på kapaciteten av BIM och GIS, vilket har möjliggjort ett samarbetsflöde som minimerat dataförlust och minskat ineffektiviteten i byggandet. Under det senaste decenniet har den mest vetenskapliga litteraturen om BIM- och GIS-integration för ledning av försörjningskedjan fokuserat på samordning och visualisering för att förbättra effektiviteten i försörjningskedjan. BIM optimerar visualisering och hantering av data, relaterat till specifika projekt, medan GIS samordnar och hanterar data relaterat till projektets omgivning. En integrerad BIM-GIS-antagande för konstruktionsledningen av försörjningskedjan (CSCM) erbjuder värdeförslag för klient- och beställarorganisationer, eftersom information / data sömlöst delas mellan dem för att kunna guida beslutsfattandet i varje fas av byggprojektet. Emellertid har ingen detaljerad studie hittills genomförts om bedömningar av värdeskapandet som 4D BIM-GIS ger till ABE-sektorn när de används för CSCM. För att fylla denna kunskapslucka syftar denna studie till att identifiera och prioritera värdeförslag till 4D BIM-GIS-antagande för CSCM i den svenska ABE-sektorn. Baserat på de reflekterande uppfattningarna och utvärderingarna från ABE-sektorn, visar studien de olika åsikterna från de nuvarande aktiva användare och de som ännu inte har antagit 4D BIM-GIS för CSCM. ”Tidsbesparingar,” Ökad effektivitet och produktivitet” och ”Förbättrad kommunikation och informationsdelning” rankades som de främsta drivkrafterna för 4D BIM-GIS-antagande. Studien rekommenderar utbildning på företagsnivå som en central faktor för att bekanta sig med de nya teknikerna som kombinerar BIM och GIS i ABE-sektorn.

EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014.   Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget:   Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public.   För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar:   Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen?   För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden.   För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden.    En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis:   Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden.   Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden.   För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr.