The allies success in the hundred days offensive on the western front can be linked to the theory of combined arms. Studies including the operation but also studies of the theory itself shows this. It also appears that research on chemical weapons, specifically during the first world war, indicates that the development progressed rapidly and had a major impact on the conducted warfare and the psychological mind of the soldiers. On the other hand, no studies have been found that illustrate how the British units used chemical weapons in combination with the theory of combined arms.  The purpose of this study is to see how the British use of chemical weapons during the hundred days offensive during World War I is understood through Robert Leonhard's theory of combined arms. The study will be based on a qualitative text analysis and its analysis empirical data texts are based on the British units using chemical weapons during world war I. This is linked to Robert Leonhard's theory of combined arms, precisely to create an understanding of the British use of chemical weapons during the hundred days offensive.  Based on the discussion of the results, the essay's purpose and research question and the answer to the question, the author of this study concludes that the use of chemical weapons by the British during the hundred days offensive during World War I is understood through Robert Leonhard's theory of combined arms.

Tänker du på det första intryck du får av någon du möter i vardagen? Kanske du funderar på hur dem är som person? Efter att ha sett någon för första gången bildas omedelbart ett första intryck och en uppfattning om dennes personlighet. Syftet med vår kvasiexperimentella studie är att undersöka hur bedömningen baserad på första intrycket av en individs personlighets stämmer överens med hur individen uppfattar sig själv. Urvalet bestod av 10 deltagare, sex kvinnor och fyra män. Åldersspannet låg mellan 23 till 55 år (M= 31,6; SD= 12,0). Deltagare har genomfört personlighetstest, fått se bilder av andra deltagare och sedan bedömt hur de uppfattat deras personlighet. Differensmåtten belyste att deltagare tenderade att självskatta högre poäng än vad de blev bedömda inom personlighetsdragen. Bedömningarna och självskattningarna inom några av personlighetsdragen visade en måttlig till stor effektstyrka (d.v.s. samvetsgrannhet, öppenhet, neuroticism). Men i studien förekom ingen signifikant korrelation mellan bedömd och självskattad personlighet. / Do you think about the impression you make of someone you meet in everyday life? Maybe you are thinking about what they are like as a person? Upon meeting someone, an impression of their personality swiftly develops. Our quasi- experimental study aimed to explore if assessment based on the first impression of an individual's personality is consistent with how the individual perceives themself. The sample consisted of 10 participants, six women and four men. Participants' age range was between 23 to 55 years old (M= 31,6; SD= 12,0). Participants underwent personality tests, viewed images of other participants, and then assessed how they perceived their personality. Differential measure showed that participants tended to self-assess higher scores than they were rated within the personality traits. The ratings and self-assessments in some of the personality traits showed a moderate to large effect size (i.e. conscientiousness, openness, neuroticism). However, there was no significant correlation between rated and self-assessed personality in the study.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är en profession med komplexitet där den professionella sjuksköterskan bör inneha kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt, för att kunna leda och ansvara för en god patientsäker omvårdnad. Det examineras ungefär 5000 sjuksköterskor varje år i Sverige. Sjuksköterskestudenter som närmar sig examen upplever blandade känslor. Både en glädje över att snart vara färdiga sjuksköterskor, en oro över att inte besitta kompetens nog för rollen samt en osäkerhet inför att arbeta självständigt och att ansvara för beslut i patientrelaterade omvårdnadsfrågor. Efter två år i yrket väljer 30 % av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att lämna yrket. Syfte: Syftet var att få en fördjupad förståelse av nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år inom professionellt kliniskt arbete. Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som baseras på elva artiklar bestående av två med mixad metod, en av kvalitativ design samt sju med kvantitativ studiedesign med Benners (1984) teori från Novis till Expert som stöd som vid resultatdiskussion. Resultat: Den nyutexaminerade sjuksköterskans erfarenheter sammanfattas under fyra huvudteman: Rollförväntningar, Arbetskultur och Miljö, Utvecklande av kompetens samt Fokusskifte. Undertema till Rollförväntningar är Osäkerhet och Kaos. Undertema till Arbetskultur och Miljö är Introduktion och Handledning. De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade förväntningar på rollen som sjuksköterska som ledde till en skrämmande erfarenhet i den kliniska verksamheten. Positiva erfarenheter hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förenade med att ha en bra handledare och en stödjande arbetsmiljö. Efter att utövat professionen i nästan ett år upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna en tillfredsställelse med utvecklingen av yrkeskompetensen. Under de första sex till tolv månaderna koncentrerade de nyexaminerade sjuksköterskorna sina krafter på lära känna den nya arbetsmiljön och erhålla acceptans från arbetskollegor. Vart efter trygghet i rollen växte, skiftade sjuksköterskan fokus från sina egna behov till patientens. Diskussion: Resultatet diskuterades med stöd av Benners teori. Resultatet visade på att flertalet av de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte uppfattade sig redo att självständigt agera, hantera och organisera omvårdnaden och upplevde ett behov av mer empirisk erfarenhet för att hantera sin roll som sjuksköterska. De nyutexaminerade sjuksköterskorna var i behov av stöd vilket även Benner beskriver i sin teori. Att uppleva stöd från arbetskollegor och andra sjuksköterskor med mer gedigen erfarenhet var ytterst viktiga faktorer för den nyutexaminerade sjuksköterskans hälsa och kompetensutveckling, men flertalet av studierna visade på att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de saknade stöd. Den nyutexaminerade sjuksköterskan koncentrerar sig på den egna utvecklingen samt att följa utstakade riktlinjer, vilket kan orsaka att patienten hamnar i bakgrunden för den nyutexaminerade. Det är först när den nyutexaminerade sjuksköterskan skaffat sig tillräckligt med erfarenheter och självförtroende hen skiftar fokus från sina egna behov till patientens. / Background: The nursing profession is a profession with complexity where the professional nurses must have knowledge and understanding, skills and abilities, judgment and approach, to be able to lead and be responsible for good and safe patient care. Approximately 5000 nurses graduate every year in Sweden. Nursing students approaching graduation experienced mixed feelings. Both a delight to soon be finished nursing while concern was expressed about not possessing the skills enough for the role, as well as an uncertainty to work independently and be responsible for decisions in patient-related health issues. After two years in the profession approximately 30 % of the newly graduated nurses choose to leave the profession. Aim: The aim was to gain a deeper understanding of how the newly graduated nurses experience their first year in the professional clinical work. Method: The method used is a literature review based on eleven articles consisting of two with mixed method, one of qualitative design and seven with quantitative study design with Benner's (1984) theory from Novis to Expert as support for discussion of the results. Results: Four major themes emerged: Role Expectations, Work Culture and Environment, Development of expertise and Focus shift. Subthemes to Role Expectations is Uncertainty and Chaos. Subthemes to Work Culture are Environment's Introduction and Mentoring. The newly graduated nurses had expectations about the nursing role that led to a terrifying experience in clinical practice. Positive experiences of the graduate nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. After practicing the profession for nearly a year, the newly graduated nurses experienced satisfaction with the development of the professional skill. During the first six to twelve months the newly graduated nurses concentrated their energy on getting to know the environment and receive acceptance from colleagues. When security grew in the nursing role, the nurse shifted the focus from their own needs to the patient's needs. Positive experiences of the newly graduated nurses were associated with having a good supervisor and a supportive work environment. Discussion: The results were discussed with Benners theory. The results showed that the majority of the newly graduated nurses did not perceive themselves ready to act independently, manage and organize care, and felt a need for more empirical experience to handle the nursing role. The newly graduated nurses stated a need for support from an experienced nurse, in which Benners agrees and describes in her theory. Experience support of colleagues and other nurses with more experience was extremely important factors for the newly graduates health and development of competence, but most of the studies showed that newly graduated nurses felt that they lacked support. As the competence increased the newly graduated nurse experienced that their previous focus on getting acceptance from colleagues was replaced by a focus on the patient and their care. According to Benners theory the newly graduated nurses concentrate on their own development and guidelines, which can cause the newly graduated nurse to lack focus on the patient.

Syfte: Denna uppsats behandlar en undermedveten kognitiv bias vilken benämns som ”anchoring effect” eller förankringseffekten. Effekten uppenbaras då människor tenderar att lägga för mycket tillit till den första informationen som görs tillgänglig vid olika typer av beslutsfattande. Teoriramen för detta forskningsområde är tämligen utbredd med drygt 40 år av studier som på senare tid börjat undersöka förankringseffektens påverkan vid förhandlingar. Dessutom finns utbredda konstateranden för att betydande kunskap inte lindrar effekten i någon större omfattning. Däremot föreligger bristande forskningsslutsatser kring hur kunskapsvarians vid förhandlingar  påverkar förankringseffekten. Till följd av detta avser studien att undersöka nedanstående syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur förankringseffekten påverkar utfallet i en förhandlingssituation, när kunskapsvarians råder mellan parterna gällande det aktuella förhandlingsområdet. Metod: I studien genomfördes ett experiment med totalt 44 deltaganden. Experimenten utgjordes av prisförhandlingar gällande en fiktiv bostad, där varje enskild deltagare fick genomgå två förhandlingar vardera. Den första förhandlingen avsåg en lägenhetsförsäljning och den andra en villaförsäljning där parterna agerade säljare respektive köpare. I experimentgruppen förelåg det kunskapsvarians då tredjeårsstudenter från fastighetsmäklarprogrammet mötte studenter med annan utbildningsbakgrund. I kontrollgruppen ställdes motsatsvis deltagare från samma utbildning mot varandra för att skapa mindre skillnader i kunskap beträffande det aktuella förhandlingsområdet. Resultat & slutsats: Resultatet i denna studie tyder på att deltagare vars kunskap stod dem till förfogande, alstrat förmånligare överenskommelser i jämförelse med deltagare med låg kunskapsnivå. Detta trots att deltagarna vars kunskapsnivå var låg, erhållit fördelen av förankringseffekten då de fick lägga det första budet. Resultatet indikerar därmed att förankringseffekten kan lindras till följd av kunskapsvarians vid förhandlingar. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning bör utgå från liknande förhandlingsexperiment där forskaren i första hand eftersträvar att generera större kunskapsskillnader mellan parterna i förhandlingen. En större omfattning av denna studie torde således resultera i ökade statistiska klarheter vilket torde vara gynnsamt för det aktuella forskningsområdet. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att forskningsresultaten tyder på en lindring av förankringseffekten vid kunskapsvarians inom förhandlingar. Detta till skillnad från tidigare studier där olika kunskapnivåer inte visats ha någon större betydelse. I och med att ingen tidigare studie undersökt detta förhållande har denna studie lyckats identifiera ett tydligt forskningsgap som bidragits till. / Aim: This paper is about a subconscious cognitive bias referred to as "Anchoring Effect". The effect is revealed by the fact that people tend to put too much trust in the first information that is made available in different types of decision-making situations. The theory framework for this research area is fairly widespread with over 40 years of studies, and lately the research has begun examining the anchoring effect in different types of negotiation dyads. In addition, there are widespread findings that significant knowledge does not mitigate the effect in any notable degree. However, there is a lack of research findings regarding how differences in knowledge within negotiations might affect the anchoring effect. Therefore, this study intends to investigate the following: The purpose of this study is to investigate how the anchoring effect is affecting the outcome of a negotiation, when the parties have different levels of knowledge regarding the negotiated area. Method: This study has conducted an experiment with a total of 44 participants. The experiments have involved simulated price negotiations regarding a condominium and a residence property. Each participant performed two negotiations each, one for respective dwelling place. In the experimental group, there was a difference in knowledge when third year students from a real estate brokering program negotiated with students from other programs. In contradistinction to the experimental group, the control group included students with similar education background in order to create minor knowledge differences within the negotiated area. Result & Conclusion: The result of this study shows undeniably that the experiment participants with greater knowledge have generated more favourable agreements, compared to the participants with lower relevant knowledge. Even though the participants with lower knowledge had the advantage of presenting the initial offer in the experimental group. Thus, a mitigation of the anchoring effect has been identified as a result of differences in knowledge within the negotiations. Further research: Further research should be based on similar negotiation experiments with focus on creating greater differences in knowledge between the participants. This in combination with a larger replica of our study should enable increased statistical clarities with fruitful outcomes in this research field. Contribution of the thesis: The theoretical contribution of our study is primarily the fact that the anchoring effect tends to be mitigated by variance in knowledge within negotiations. Considering that no previous studies have examined this before, we argue that a clear research gap have been identified and that our findings has contributed to the theoretical framework.

Krav och kontroll utgör delar av den så kallade krav, kontroll, och stödteorin som ofta används för att förklara hälsoutfall i arbetslivet. En organisations ledarskap tillskrivs ofta den stödjande funktionen i krav, kontroll, och stödteorin. Genom teorin tilldelas ledaren ett ansvar för såväl anställdas hälsa som välbefinnande i arbetslivet. Att inneha en chefsroll i en organisation kan utifrån detta betraktas som utmanande. Ledarskapsforskningen innehåller en teori om hur ledaren kan anpassa nivån av stöd i relation till motstridiga krav i arbetslivet. Andra studier menar att ledarskap är ett resultat av den kontext ledarskapet utövas i. Första linjens chefer beskrivs genom forskning som en chefsposition utsatt för höga krav i kombination med begränsade kontrollutrymmen. Särskilt utsatta anses första linjens chefer inom hälso-, och sjukvården vara. Studier inom ämnet fokuserar främst på första linjens chefer med en vårdrelaterad yrkesroll där patientkontakt ingår, som verkar inom den offentliga hälso-, och sjukvården. Då den privata vårdsektorn växer sig allt större kan forskning med inriktning mot privat hälso-, och sjukvård ses som intressant att studera. Studiens syfte är att undersöka och beskriva första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll inom den privata psykiatri-, och missbruksvården. Studiens datamaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sammanställts genom en fenomenografisk analysansats. Resultatet av studien visar att första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll är ett relaterade till chefsrollens ansvarområden, kontext och möjlighet att utöva ledarskap. Första linjen chefernas möjlighet att utöva ledarskap är i sin tur ett resultat av omgivande kontext. Att addera kontext som en faktor i den befintliga krav, kontroll stödteorin kan utökas förståelsen för chefers arbetsmiljö, möjlighet att utöva ledarskap och möjlighet att ge underordnade anställda stöd. / Aim: Examine and describe first line managers’ perceptions of demand and control within the private psychiatric, and treatment care. Background: First line managers’ (FLM) work in health care contains high demands and limited control space. It is claimed through leadership research that leaders can adapt the amount of support and control to a given work situation. Other leadership studies claims that a certain work situation, context, can affect the leadership performance. Due to the demand, control, support model, work situations containing high demands and limited control space effects the individuals’ experience of work in a negative way that can affect health and wellbeing. Method: Ten first line managers’ from the private psychiatric and treatment care were interviewed. The interview material was analyzed and presented through a phenomenographic analysis. Result: FMLs’ experiences of demand and control were a result of manager role’s responsibilities, context and opportunity to exercise leadership. FMLs’ opportunity to exercise leadership was in turn a result of surrounding context. Conclusion: Adding context to the existing demand, control and support model can develop an understanding of managers' work environment, opportunity to exercise leadership and ability to support subordinate employees.

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, värderingar och övriga aktiviteter som chefer använder för att försäkra sig om att de anställdas beteenden och beslut är förenliga med organisationens mål och strategier. En typ av styrsystem som har använts länge är målstyrning, där mål används som ett medel för att förbättra prestationen. Målstyrning kan användas på alla nivåer i en organisation, en viktig nivå är första linjens chefer eftersom de är en kritisk länk mellan högre chefer och de anställda. Trots detta är det relativt okänt hur första linjens chefer uppfattar målstyrning som styrmedel. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrning och deras prestation. Avsikten är även att skapa en modell som visar parametrar som påverkar första linjens chefers uppfattning av målstyrningen. Tillvägagångssätt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall. Som empiriinsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer genomförts med femton första linjens chefer inom inköp på Saab AB. Resultat: Denna studie har visat att det är viktigt för första linjens chefers uppfattning av målstyrningen att följande fyra faser finns med i målstyrningsprocessen: målformulering, handlingsplaner, regelbunden översyn samt prestationsbedömning. Inom dessa faser har även tio viktiga parametrar som påverkar linjechefernas uppfattning av målstyrningen identifierats: delaktig i stor utsträckning i målformuleringen, SMART:a mål, lagom många mål, högt målengagemang, att planer finns, tillräckligt med löpande feedback, lärandefeedback i någon utsträckning, att en årlig utvärdering finns, att hänsyn tas till feedbacken vid den årliga utvärderingen till nästa år samt att det finns konsekvenser av att nå målen respektive inte nå målen. I studien har även konstaterats att det finns ett positivt samband mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrningen och deras måluppfyllelse. / Background: Management control includes all the tools, systems, rules, practices, values, and other activities that managers use to ensure that the employees' behavior and decisions are consistent with organizational goals and strategies. A type of control system that has been used during a long time is performance management, where goals are used as a means to improve performance. Performance management can be used at all levels of an organization; an important organizational level is that of the first-line managers as they are a critical link between senior managers and employees. Nevertheless, it is relatively unknown how first-line managers perceive performance management as a management tool. Aim: The aim of our study is to describe and explain the relationship between first-line managers' perception of performance management and their goal achievement. The aim is also to create a model that shows the parameters that influence the first line managers' perceptions of performance management. Completion: This study has been carried out through a single case study. Data has been collected through semi-structured interviews that were conducted with fifteen first-line managers in the purchasing department at Saab AB. Conclusions and results: This study has shown that it is important for first-line managers' perceptions of performance management to have the following four phases included in the performance management process: goal setting, action plans, regular reviews and performance appraisal. Within these phases ten key parameters that influence line managers' perceptions of performance management were also identified: involved extensively in formulating goals, SMART goals, a suitable number of goals, high goal commitment, existence of plans, sufficient regular feedback, inclusion of learning feedback to some extent, existence of a yearly performance evaluation, taking feedback from the yearly performance evaluation into account to next year’s performance management process and existence of consequences of achieving or not achieving the goals. The study also found that there is a positive correlation between first-line managers' perception of performance management and their goal achievement.

Working as first line manager in elderly care means to meet business needs and at the same time relate to the political guidelines and decisions available. In order to perform their daily work and at the same time feel good working conditions requires that managers are given the right conditions. The purpose of this study is to increase the understanding of how the first line management in elderly care experience their work situation and the conditions they receive from the organization's management to perform their daily work. The aim is also to study what the first line managers believe are the most important prerequisites for achieving a sustainable work. The study is based on qualitative semi-structured interviews performed with seven first line managers in municipal elderly care. The collected material is analyzed from Granheim and Lundmans (2012) qualitative content analysis. The result shows that the economic conditions that managers have available in their operations is scarce and it is a challenge for managers to find enough time to their daily work, partly because all the administrative work is burdensome. Anyway, it shows that the managers who have learned to prioritize their time and have a long working experience, they can more easily manage their work situation. It appears that the most essential conditions that all managers feel that they receive from the organizations management is good management support and good educational opportunities. The result also shows that good management support is seen by all managers as one of the most important conditions to be able to create a sustainable work. The study do not differ in any significant way to the earlier research available in the field, and we can with our study further strengthen the organizations management needs to get a better insight in elderly operations and work to improve first line managers work situation and their prospects. / Att arbeta som första linjechef inom äldreomsorgen innebär att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt förhålla sig till de poliska riktlinjer och beslut som finns. För att kunna utföra sitt dagliga arbete och samtidigt känna goda arbetsförhållanden krävs det att linjecheferna ges rätt förutsättningar. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur första linjechefer inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation och de förutsättningar de får ifrån organisationens ledning för att kunna utföra sitt dagliga arbete. Syftet är även att studera vad första linjecheferna anser är de viktigaste förutsättningarna för att uppnå ett hållbart arbete. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med sju första linjechefer inom den kommunala äldreomsorgen. Det insamlade materialet analyseras utifrån Graneheim och Lundman (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visar att de ekonomiska förutsättningarna som linjecheferna har att tillgå i sin verksamhet är knappa och det är en utmaning för linjecheferna att få tiden att räcka till i det dagliga arbetet, vilket bland annat beror på att allt det administrativa arbetet är betungande. Däremot visar resultatet att de linjechefer som har lärt sig att prioritera sin tid och har en lång arbetslivserfarenhet upplever att de lättare kan hantera sin arbetssituation De mest centrala förutsättningarna som samtliga linjechefer upplever att de får ifrån organisationens ledning är ett gott chefsstöd och goda utbildningsmöjligheter. Resultatet visar också att ett gott chefsstöd ses av samtliga linjechefer som en av de viktigaste förutsättningarna till att kunna uppnå ett hållbart arbete. Resultatet skiljer sig inte från tidigare forskning som finns inom området. Studien stärker därmed att organisationens ledning behöver få en bättre inblick i äldreomsorgens verksamheter och arbeta för att förbättra första linjechefernas arbetssituation och deras förutsättningar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå och sammanfatta hur första linjens chefer (FLC) i en vårdorganisation upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö, vad de tycker fungerar bra, vilka utmaningar de ser, och vilket stöd de behöver för att kunna förbättra den egna psykosociala arbetsmiljön. Jag genomförde semi-strukturerade intervjuer för att samla in data och två klassiska modeller inom psykosocial arbetsmiljöforskning: krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Tematisk analys användes för att analysera data och identifiera teman för resultatet. Resultatet visade på sju teman som respondenterna upplevde påverkade deras egen psykosociala arbetsmiljö: chefsrollen, arbetsbelastning, styrning av den dagliga verksamheten, påverkan/beslutsutrymme, information/kommunikation, arbetsrelationer/samarbete och stödfunktioner. Några utmaningar för FLC är: orimligt höga krav, stora arbetsgrupper, bemanningsproblem, tidskrävande administration, brist på långsiktig planering och förbättringsarbete, mycket övertid och behov av mer stöd för att minska arbetsbelastningen. En närliggande tolkning av resultatet är att flera delar behöver förändras för att förbättra FLCs psykosociala arbetsmiljö och förutsättningarna för chefsuppdraget. / The purpose of this qualitative study was to understand and summarize how first-line managers (FLM’s) in a healthcare organization is experiencing their own psychosocial work environment, what they think works well, what challenges they see, and what support they need to improve their own psychosocial work environment. I conducted semi-structured interviews to collect data and two classic models in the psychosocial work environment research: demand-control-support and effort-reward, have served as theoretical frameworks of interpretation. Thematic analysis was used to analyze data and identify themes for the result. The result showed seven themes that the respondents experienced affected their own psychosocial work environment: the manager role, workload, control of daily operations, impact/decision latitude, information/communication, working relationships/cooperation and support functions. Some challenges for FLM are: unreasonable high demands, large workgroups, challenges with staffing, time-consuming administration, lack of long-term planning and improvement work, a lot of overtime and more support needed to reduce workload. An interpretation of the result is that the organization needs to change several parts to improve FLM’s psychosocial work environment and conditions for the manger role.

This is the second of two books making a combined doctor’s thesis, where part 1, Skattskyldighet för mervärdesskatt – en analys av 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen (Tax liability to value added tax – an analysis of chapter 4 § 1 of the Swedish VAT act), is my licentiate’s dissertation of 2011 and part 2 is this book, Skatt- och betalningsskyldighet för moms i enkla bolag och partrederier (Tax and payment liability to VAT in enkla bolag and shipping partnerships). There’s no specific equivalent in English to enkla bolag. The expression derives from the Swiss einfache Gesellschaften. In the Swedish civil law an enkelt bolag is defined as two or more having agreed to carry on activity in a company without establishing a partnership. A Swedish shipping partnership is similar to an enkelt bolag. The purpose of this book is to analyze the representative rule of the Swedish VAT act concerning enkla bolag and partrederier (shipping partnerships) with respect of the VAT’s most central purposes, namely a cohesive VAT system, neutrality, EU-conformity, efficiency of collection and the legal rights of the individual including legality. A survey of foreign law is included, where the Finnish VAT law has been of a certain interest for the sake of comparison. The issue at hand is a classical one, where enkla bolag and partrederier aren’t legal entities and one of the basic questions is if such an entity may be comprised by the concept taxable person of the VAT Directive (2006/112/EC). The representative rule has no equivalent in the VAT Directive. Therefore the analysis mainly concerns whether or not alterations in or amendments to the representative rule should be made in order to make the rule comply with the EU’s VAT Directive. The analysis contains a number of questions within the framework of the described purpose, where a key issue to consider is the question whether an ordinary private person can be deemed tax liable (skattskyldig) merely because of his role as partner in an enkelt bolag or a partrederi, which wouldn’t be complying with the main rule on who’s a taxable person, Article 9(1) para. 1 of the VAT Directive. This book is ended with a paper summarizing the questions and conclusions of part 1 and part 2 and which contains a translation into English of its chapters 2–4, i.e. of the overviews of conclusions concerning part 1 and part 2 and of concluding viewpoints concerning both books.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.</p>