Denna studie strävar efter att synliggöra hur lärare i årskurserna 4–6 arbetar med engelskämnet och hur de motiverar elever att skriva på engelska. Bakgrunden går igenom hur främmandespråksinlärning kan se ut samt begrepp så som motivation och feedback. Datainsamling skedde genom sju kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i engelska i årskurserna 4–6. Data transkriberades och analyserades med hjälp av den tematiska metoden. Resultatet visar hur lärare motiverarar elever till att skriva på engelska där mottagare, feedback och intresse är några faktorer som kan öka motivationen.

Första linjens chefer utövar det direkta ledarskapet och verkställer organisationers beslut, inriktningar och visioner. Hur denne ser på ledarskap kan vara avgörande för framgång eller misslyckande. Genom en fallstudie med utgångspunkt i Försvarsmakten har denna studie undersökt hur officerare och specialistofficerare med koppling till första linjens chef ser på chefskap. Dessa två officerskategorier har olika bakgrunder avseende utbildning och erfarenhet då officeren ofta tjänstgör som första linjens chef omedelbart efter officersexamen och specialistofficeren bemannar samma typ av tjänst först efter många års tjänstgöring inom organisationen. En liknelse kan göras med en intern befordran respektive externt rekryterad chef där specialistofficeren ofta befordras inom förbandet och officeren påbörjar en anställning efter examen. Studien har med intervjuer som grund skapat ett underlag för hur båda officerskategorierna ur ledarskapssynpunkt ser på områdena Yrkesrollen, Chefen, Individen och Ledaren. Jämförelse mellan kategorierna är kontrollerade mot befintlig forskning och vi har funnit att första linjens chef är en central befattning i alla organisationer som ställer höga krav på individen. Som ”människan i mitten” måste denna hantera komplexa situationer som innefattar både uppgifter och personal genom att utöva chefskap och ledarskap. Vi har funnit att den övergripande skillnaden mellan en chef som blivit internt befordrad och externt rekryterad är mindre än förväntat med hänsyn till de olikheter i form av rekrytering, utbildning och erfarenhet som finns mellan de båda officerskategorierna. Vi ser dock att kategorierna har olika styrkor och svagheter som vi tycker är viktiga att belysa. De internt befordrade har sannolikt en fördel i mer kunskap, erfarenheter och skapade relationer inom aktuell organisation. Utmaningarna är att balansera relation med chefskap och att undvika att fastna i invanda mönster. De externt rekryterade har en närhet till chefskapet, de har (i fallstudiens kontext) större förståelse och perspektiv på helheten samt ett väl utvecklat kritiskt förhållningssätt som grundas i naturlig reflektion. Utmaningar ligger i att finna balans mellan chefskap och ledarskap. Då det ofta föreligger brister i detaljkunskaper vad gäller verksamheten ser vi dessutom en utmaning i att utnyttja underställdas fackkompetens utan att det egna ”medförda” perspektivet förringas. Vi ser att olika förutsättningar för att utveckla sin professionella identitet påverkar hur man tar sig an uppgiften som första linjens chef. En möjlig konsekvens av detta är att då ett högt karriärstempo kombineras med en hög arbetsbelastning finns risk att det uppstår ”luckor” i den professionella identiteten. Ett motsatsförhållande kan uppstå där den professionella identiteten sedan länge är utvecklad i ett lugnare karriärstempo och individen reflekterar inte över innebörden av sin professionella identitet.

No description available.

This paper researches how players with different experiences in games can learn and experience a tutorial. The purpose of this study is to get a better understanding about the practical application of a tutorial and how it needs to be adjusted for different kinds of audiences for them to be able to learn and understand the game. This qualitative study was conducted with 12 participants, six men and six women, who played through a tutorial in a First-Person Puzzle Platform game. The study showed that people with different experiences learn and experience very differently from one another and that the tutorial should be adjusted so that the targeted audience can understand, control and play as they wish. / I denna studie undersöks hur spelare med olika erfarenheter av spel upplever och lär sig av en tutorial. Syftet med studien är att få ökad förståelse om praktisk tillämpning av en tutorial och hur den kan behöva anpassas för olika målgrupper för att de ska kunna lära sig och förstå spelet. Den här kvalitativa studien utfördes med 12 deltagare, varav sex var män och sex var kvinnor som fick spela igenom en tutorial i ett Första-Persons Pussel Plattforms spel. Studien visade att personer med olika erfarenheter upplever och lär sig väldigt olika från varandra och att tutorialen måste vara anpassad så att den riktade spelpubliken kan förstå, kontrollera och att spela som de vill.

This paper analyses the Fogelstad Citizen School for Women in relation to first andsecond-wave feminism in Sweden. The school was established not long after women in Sweden were given the right to vote in 1921, with the purpose of educating women in civic education, in order for them to be able to make use of their newly gained rights.The school and its founders had thus a close connection to the ideas of Swedish first-wave feminism. On the other hand, the school shut down in 1954, about a decade before second-wave feminism is considered to have started in Sweden in the late 1960’/70’s. Hence, the school was active between two so-called “waves”. By analysing specific ideas on women expressed through course notes from the school’s later years, 1939–1945, this paper explores ideas about women that women’s specific qualities were emphasised in order to argue for women’s increased participation in society, while contextualising with other contemporary tendencies and events in Swedish society. A closer examination shows that specifically the school’s founders and its teacher in citizenship, Ebba Holgersson, were promoting gender essentialism, emphasising women’s nurturing characteristics and using it as an argument for women to participate more in societal and political matters. The results further imply that while this period cannot be attributed a specific feminist “wave” with regards to how a social movement’s wave it was defined, it was nonetheless a period where feminist ideas flourished and thus worked as bridge between first and second-wave feminism.

Invandrare går igenom stora anpassningsutmaningar för att integrera till ett nytt land. Forskning har visat att upprepad upplevd stress finns bland invandrare genom kulturella skillnader, fördomar och diskriminering. Studien har undersökt invandrares sociala identitet och hur utmaningar stresshanteras. Totalt åtta första generations invandrare i varierande ålder mellan 23 – 57 som bott i Sverige i flera års tid deltog i studien. Deltagarna hade integrerat och skapat sig ett liv i Sverige. Datainsamlingen skedde via intervjuer. Resultatet visade nio gemensamma komponenter för social identitet hos invandrare. Stressoren upplevd diskriminering hanterades genom att bl. a göra en samhällelig nytta. Resultatet visade även stresshanteringar beståendes av att skapa en sammanhängande kulturell identitet i Sverige. Hanteringen skedde genom en bikulturell process och handlade om att utforska sina kulturer som icke svensk och svensk. Mycket av resultatet låg i linje med tidigare forskning, men med kvalitativ metod kunde deltagares upplevelser ge nya nyanser till tidigare forskning.                 Keywords: ackulturation, coping, ethnic identity, immigrants, social identity

Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.

Bakgrund: Tiden mellan en skadehändelse och innan professionell hjälp anländer är kritisk för den skadade. Under den tiden är det upp till människor på plats, immediate responder, att agera för att rädda liv. Om immediate responder ingriper ökar chansen att de skadade överlever. Desto mer kunskap om livräddande åtgärder och om prehospital akutsjukvård en människa har, desto villigare är de att ingripa vid en skadehändelse. De som besitter mest kunskap om prehospital akutsjukvård är de människor som arbetar inom ambulanssjukvård. Motiv: I dagens forskningsläge utgår forskningen från att immediate responder har liten eller ingen kunskap om livräddande åtgärder. Det saknas beskrivningar om hur professionell personal upplever det att vara först på skadeplats när de inte är tjänst. Syfte: Att beskriva ambulanspersonals upplevelser och erfarenheter av att ingripa på skadeplats utan att vara i tjänst.  Metod: Studien hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Nio deltagare intervjuades. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, självklart att agera och ambivalens att agera, vilka hade sju subkategorier, att känna instinkt, att känna ansvar, att känna trygghet, att samspela och att känna rädsla, att känna obekvämhet, att fundera kring sin egen roll. Slutsats: Genom en ökad kunskap hos befolkningen i enkla livräddande åtgärder, skulle känslan av obekvämhet minska och känslan av trygghet öka vid agerandet. Att specifikt utbilda sjukvårdspersonal, som saknar erfarenhet av prehospital sjukvård, ökar chansen till att fler människor känner sig bekväm med att agera som immediate responder. Personlig kännedom mellan blåljuspersonal och immediate responder är av vikt. Genom samövning kan kännedomen stärkas och blåljuspersonal kan få en djupare kunskap om fenomenet immediate responder. Ytterligare forskning inom området behövs, framför allt hur blåljusorganisationer skall implementera nyttjandet av immediate responder i sin verksamhet.

Känslogrupp är en affektfokuserad psykopedagogisk gruppbehandlingpå sju tillfällen för ungdomar i gymnasieålder i första linjens psykiatri. Studien undersökte hur deltagarnas nivå av depressiva och ångestrelaterade symtom utvecklades under gruppbehandlingens gång samt vid två månaders uppföljning. Depressiva symtom mättes med Patient Health Questoinnaire 9-item Scale (PHQ-9) och ångestrelaterade symtom mättes med Generalized Anxiety Disorder 7-item Scale (GAD-7). Ett sekundärt mått var Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) som mätte livskvalitet. För huvudutfallsmåtten gjordes mätningar vid varje gruppsession samt vid uppföljning. För det sekundära måttet gjordes för-, efter- och uppföljande mätning. Deltagare var 13 gymnasieungdomar som hade kontakt med ungdomspsykiatrisk mottagning. Från förmätning till två månaders uppföljning uppmättes medelstora effekter för depressiva symtom och livskvalitet, samt för ångestrelaterade symtom en liten effekt. Resultaten visar att Känslogrupp kan vara en lämplig gruppintervention vid sidan av etablerade individuella behandlingar inom första linjens psykiatri och att den har potential att utvecklas.

Antalet äldre ökar i samhället och äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Det är upp till kommunerna hur de arbetar för att nå hållbarhet i äldreomsorgens verksamheter där fokus i denna studie är på social hållbarhet. Första linjens chefer har en central roll i arbetet med att bibehålla och utveckla äldreomsorgens verksamheter. Hur upplever första linjens chefer sitt arbete, vilka möjligheter och svårigheter möter de samt vilket stöd och vilka förutsättningar eftersöker de i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer arbetar för att uppnå socialt hållbar äldreomsorg. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer verksamma i äldreomsorgen inom region Västra Götaland. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i elva underkategorier och tre huvudkategorier. Resultatet visar på hängivna chefer med stor önskan att skapa goda förutsättningar för sina medarbetare. Vikten av att ha kunskap om uppdrag, arbetsmiljö och lagstiftning för att orka stanna kvar och må bra i sin yrkesroll framfördes av första linjens chefer. Behov av mer stöd och ekonomiska resurser efterfrågades och beskrivningar om stress och ensamhet i yrkesrollen samt att hantera balansgången mellan arbetsliv och privatliv påtalades. Behov av tydlighet, förtroende och tillit för att möjliggöra bra samverkan framfördes. Att känna arbetsglädje, arbeta efter ett salutogent förhållningssätt, underhålla relationer och uppmuntra tillit upplevdes som grund för att möjliggöra social hållbarhet. Vår förhoppning är att denna studie ska ge en ökad förståelse och belysa första linjens chefers komplexa arbetssituation i den kommunala äldreomsorgen och hur de arbetar för att främja socialt hållbara verksamheter.