Arbetet som första linjens chef inom äldreomsorgen innebär dagliga utmaningar. Chefer och ledarskap är starkt bidragande till hur de anställda mår, samt har en stor betydelse för hur de presterar och hur deras engagemang ser ut. Stödet till chefer skiljer sig utifrån individuella och organisatoriska förutsättningar. En god arbetsmiljö förutsätter att man får det stöd som man har behov av, för att klara de krav som ställs på chefen. Tidigare studier visar att ett större socialt stöd till första linjens chefer är synonymt med en lägre stressnivå (Dellve, Andreasson & Jutegren, 2013). Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer i äldreomsorgen upplever det sociala stödet från kollegor och chef, i synnerhet nu under coronapandemin, och hur har stödet påverkat chefens arbetsmiljö. Coronapandemin, som spred sig under våren 2020, bidrog starkt till utmaningar som man aldrig tidigare hade erfarit, vilket gjorde att chefernas arbetsmiljö blev än mer ansträngd. Vi, författarna, har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua sex enhetschefer (första linjens chefer) inom äldreomsorgen, som beskriver sina upplevelser av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vi har också valt att ta pandemin i beaktning, då den var högst aktuell när studien genomfördes. Resultatet visar att flertalet av respondenterna upplever att de får tillräckligt med socialt stöd, så pass att man känner att man klarar av sitt uppdrag och att det bidrar till en god arbetsmiljö. Resultatet visar också att coronapandemin har orsakat ett större behov av socialt stöd.

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.

This study compares Erik Goos’s memories of World War I to what two Swedish school books in history, Historia 1b and Möt historien 1b, write about the war. Erik was born in Germany in the year of 1900 but moved with his family to Sweden as a young boy. At the age of 15, Erik got an apprenticeship at a German clothesdealer in Rödding. 1918 was the year Erik got summoned to the military service which meant he never really got out to war until the war was over. What he did experience was the November Revolution in Germany towards the end of the war. The text books used in Swedish high school describe the events of the war chronologically in a way that is easy to survey. Because of the limited space in the school books there is less focus on the individual person and more of an overview of the whole war and its consequenses. Möt historien 1b is slightly more nuanced in its contents than Historia 1b. Möt historien 1b includes material from several different sources, for example letters from individuals who fought in the war. A story as the one told by Erik is a great example of a source that the Swedish curriculum would do well to integrate into their history lessons.

Bakgrund: I dagens samhälle ställs det höga krav på sjuksköterskans kompetens och förmåga att hantera komplexa situationer. Sverige har i dagsläget en brist på sjuksköterskor och arbetsbelastningen inom vården är hög. För den nyutexaminerade sjuksköterskan kan det bli en utmaning att motsvara de höga krav som ställs på dem då dem saknar erfarenhet i den kliniska verkligheten.     Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av deras första år som verksamma i en sjukhusmiljö.   Metod: En litteraturstudie utifrån en systematisk datainsamling. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar.    Resultat: Kategorierna som presenterades i resultatet var arbetsmiljö och professionell utveckling. I resultatet framkom det att god samarbetsförmåga och kommunikation i teamet har en positiv inverkan på arbetsmiljön. Arbetsbelastningen erfors omfattande och utmanande vilket kunde framkalla stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Viktigt för den professionella utvecklingen var stöd och feedback från kollegor då detta erfors öka deras självförtroende. Nyutexaminerade sjuksköterskor erfor även att deras självförtroende ökade genom kliniska erfarenheter.    Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljön och den professionella utvecklingen inverkade på hur nyutexaminerade sjuksköterskor erfor sitt första år. Desto fler erfarenheter de fick desto mer ökade självförtroendet i deras nya yrkesroll och utvecklingen från novis till expert möjliggjordes.

Studiens syfte är att beskriva och förklara strategier och förutsättningar för första linjens chef inom kommunal äldreomsorg för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien avser att besvara syftet utifrån följande frågeställningar. Hur förhåller sig cheferna till sitt uppdrag att bemanna verksamhet med ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och i relation till rådande institutionell struktur? Vilka kompetensförsörjningsstrategier har cheferna? Vilka förutsättningar är möjliggörande respektive hindrande för cheferna att hantera kompetensförsörjnings­utmaningen på längre sikt? Med sikte på år 2035 beskrivs äldreomsorgen vara den arbetsmarknadssektor som i jämförelse med andra, kommer ha störst behov av nyrekryterad kompetens (SCB, 2017). Kraven på chefer inom offentlig sektor är stora och uppdraget har blivit alltmer komplext.  Uppdraget ställer krav på såväl egen handlingskraft som anpassning till organisatoriska strukturer och styrmodeller. Den institutionella struktur som kommunal äldreomsorg är organiserad inom och komplexiteten i chefsuppdraget blev vägledande i studiens val av teoretisk referensram. Institutionell teori och teorin om analytisk dualism är utgångspunkterna för studiens analys av samspelet mellan struktur och agentskap samt dess påverkan på chefers förutsättningar att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien genomfördes med kvalitativ metod och empirin baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i två kommuner. Med första linjens chef avses den chefsfunktion som har ansvar att leda medarbetare och verksamhet som är närmast kunden. Inom äldreomsorg benämns funktionen ofta enhetschef eller sektionschef. Studien konstaterar att cheferna i hög grad har egna strategier för att attrahera, behålla och utveckla kompetens för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov. Strategierna hanteras i huvudsak inom det handlingsutrymme som chefsuppdraget själv förfogar över. Studien fångar inte upp tecken på samspel mellan cheferna och kommunövergripande kompetens­försörjnings­strategier. I chefernas samspel med vissa styrande processer, till exempel för bemanning och rekrytering, visar studien att processen inte utgår från de verksamhetsbehov som första linjens chef ger uttryck för. Studien drar slutsatsen att första linjens chefer upplever sig delvis separerade från den formella strukturen i kommunen (isärkoppling). Studien konstaterar att ökade inslag av tillitsbaserad styrning kan ge gynnsamma förutsättningar för ett proaktivt agerande i en isärkopplad struktur. Som kontrast identifierar studien en stark formmässig likhet mellan äldreomsorgsverksamheter oavsett kommun­tillhörighet (isomorfism). Medveten styrning utifrån denna likhet kan utveckla samordning mellan aktörer inom äldreomsorg i syfte att forma gemensamma strategier att möta kompetensförsörjningsutmaningen på längre sikt.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

This study examines how hegemonic gender norms are reproduced and resisted in the seventh season of the Swedish reality show Gift vid första ögonkastet. Through the lens of Butler's theory of performativity, the study uses Fairclough’s critical discourse analysis to uncover the hidden ideologies in the language used in the show.  The show’s material consists of the contestants and their discussions, as well as a panel of experts who guide both the audience and the contestants in their relationship struggles. The language analyzed is that of both the contestants and the experts. With a selection of fourteen scenes, the study aims to analyze how the language used can establish and reproduce hegemonic gender norms as well as reject and resist said norms.  The results show that the reproduction of hegemonic gender norms is mainly achieved by differentially ascribing certain attributes to women and others to men. Resistance against hegemonic gender norms by contestants is almost exclusively enacted by the show’s women, mainly by pointing out to the men their use of heterosexist language and demanding them to participate in traditionally feminine behavior. This demand leads to a new masculine gender norm in the studied context, a norm which differs from the one the show’s men usually participate in. The results also show that the panel of experts have an amplifying function: As part of the production apparatus, they elevate certain subjects and disputes to create particular narratives.

The manager is a leading figure in the success of the private sector, an individual who has many tasks and areas of responsibility, one of which is performance appraisals (PA). This study uses the following definition of PAs coined by Fletcher (2001, p. 473) "a variety of activities through which organizations try to assess employees and develop their skills, improve performance and distribute rewards." Performance appraisal is one of the most used recipes in the Human Relations sector. The recipe that is used within organizations has a historically long connection back to the 1970s when the recipe first began to be implemented. Despite the fact that it is a well-known and well-used recipe, there are divided opinions about whether PAs are effective and legitimate.  Studies have shown that there are three variables that can affect the effectiveness of PAs, in those variables we find the most significant for this study as the appraisers role in the PAs. The problem formulated was; How do managers perceive performance appraisal? With this study we aim to understand first line managers' perceived reality of performance appraisal. Previous studies show that the inefficiency of employee interviews can depend on three different variables. The main factor in the variables lies with the appraiser, such as, managers. This study provides a deeper insight into the role of first-line managers at Scania and their experience of PAs, the purpose is to gain an understanding of their perceived reality of the phenomenon as an effective instrument.   When conducting this study, we have used an abductive approach, where we used a qualitative method. Ten semi-structured interviews have formed the basis for the collection of empirical data. Each of the respondents who participated in the study was selected through subjective selection. The interviews were conducted through video link, recorded and transcribed. Prior to the analysis, a coding was performed that resulted in three themes; process, experience and relationship. The empirical material together with the theories formed the basis for the analysis, which then led to the final analysis that revolves around employee conversation venn diagram that visualize the purpose of the study.  A common perception among all participants was that they had a positive mindset towards the instrument and the guidelines provided by the organization, Scania. The study concluded that first line managers perceive PAs as a good instrument that is being used in their daily process. Furthermore, they perceived the reality of the phenomenon were based on the following key variables; Balance, Communication and Responsibility. Additionally, the study confirmed that the managers perceive PAs as an effective tool for their own daily use. Finally, we found that the human factor in PA is perceived to be of great importance for managers in their managers culture. / Chefen är en ledande figur för den privata sektorns framgång, en individ som har många uppgifter och ansvarsområden, varav ett av dem är medarbetarsamtal. Denna studie använder sig av följande definition av medarbetarsamtal som är myntad av Fletcher (2001, s. 473) “a variety of activities through which organizations seek to assess employees and develop their competence, enhance performance and distribute rewards.”. Medarbetarsamtal erkänns som ett viktigt och användbart HR-recept som används inom organisationer och har historiskt sett en lång koppling ända till1970-talet där receptet först började implementeras. Trots att det är ett så pass känt och välanvänt recept så finns det delade meningar kring om medarbetarsamtal är effektivt och legitimt. Tidigare studier visar på att ineffektiviteten av medarbetarsamtal kan vara beroende av tre olika variabler. Den tyngsta faktorn i variablerna ligger på bedömaren, såsom chefen. Detta ledde tillstudiens frågeställning; Hur upplevs medarbetarsamtal av chefer? I denna studie ges en djupare inblick i första linjens chefsroll på Scania och deras upplevelse av medarbetarsamtal, syftet är attfå en förståelse för deras upplevda verklighet av fenomenet medarbetarsamtal. I genomförandet av denna studie har en abduktiv ansats använts, där vi använt oss av en kvalitativmetod. Tio semistrukturerade intervjuer har legat till grund för empiriinsamlingen, där respondenterna som deltog i studien valdes ut genom ett subjektivt urval. Intervjuerna genomfördes via videolänk, spelades in och transkriberades. Inför analysen genomfördes en kodning som mynnade ut i tre teman; process, upplevelse och relation. Materialet tillsammansmed teorierna utgjorde grunden för analysen, vilket sedan ledde till slutanalysen som kretsar runt medarbetarsamtals-venndiagram som visualiserar studiens syfte.  I studien kom vi fram till följande slutsatser. Den första slutsatsen är att balans, kommunikation och ansvar är tre nyckelbegrepp som beskriver chefernas upplevda verklighet av medarbetarsamtal. Den andra är att medarbetarsamtal som fenomen upplevs som ett effektivt verktyg för den enskilda chefen. Den tredje och sista slutsatsen visar att den mänskliga faktorns roll i medarbetarsamtal upplevs vara av stor vikt för chefer i deras chefskultur.

There is a discrepancy in the contemporary debate on how to implement counterinsurgency successfully. The population-centric method appears to be more advocated. To widen the debate, it is of interest to examine the explanatory power in the opposite method: enemy-centric counterinsurgency. Jacquline Hazelton questions the population-centric methods and believes that the use of brute force is more successful.  The study was conducted as a case study with a theory-testing approach, to examine to what extent her theory could explain the outcomes of the Russian counterinsurgency operations in the two Chechen wars. The results show that her theory has a very limited ability to explain these outcomes, due to its high presence in both cases, which weakens her theory. Based on the results and part of the purpose of this essay, it is arguable that it to some extent also weakens the whole enemy-centric method. To be able to draw further conclusions about this, additional studies are required.

Bakgrund: Det råder global brist på sjuksköterskor. Utbildningen i Sverige är på 180 högskolepoäng fördelat på tre år och efter avlagd examen har sjuksköterskan både en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen samt en akademisk kandidatexamen i omvårdnad. Transitionsprocessen kan ses som en lärandeprocess, en övergång som sker under första året efter examen. Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till yrkesverksam sjuksköterska under första året i yrket. Metod: Litteraturöversikten är av kvalitativ design med en deduktiv ansats. Referensramen som används är transitionsteori i tre steg ”göra”, ”vara” och ”veta”. Resultatet av de 11 artiklar som ingår analyserades med en analysstuktur i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: upplevelser av egen osäkerhet, teamsamverkan påverkar inklusive en ökad trygghet. Egen osäkerhet kan påverkas genom gemenskap i teamet och övergå till ökad trygghet mot slutet av första året, om transitionen varit lyckad. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever krav och förväntningar på att komma in i klinisk kontext. Det är av vikt att högskolor samt verksamheterna har kunskap om transitionsprocessen. / Background: There is a global shortage of nurses. The education in Sweden is 180 higher education credits spread over three years and after graduation, the nurse has both a certificate issued by the National Board of Health and Welfare and a academic bachelor’s degree in nursing. The transition process can be seen as a learning process, a transition that takes place during the first year after graduation. Purpose: The aim was to highlight newly graduated nurses` experiences of transition from student to professional nurse during the first year of the profession. Method: The literature review is of qualitative design with a deductive approach. The frame of reference used is transition theory in three steps “doing”, “being” and “knowing”. The results of the 11 articles included were analysed whit an analysis structure in five steps. Results: The analysis resulted in three categories; experiences of own insecurity, team collaboration affects, including increased security. Own uncertainty can be affected through community in the team and transition to increased security towards the end of the first year if the transition has been successful. Conclusion: Newly graduated nurses experience demands and expectations of entering a clinical context. It is important that universities and the companies have knowledge of the transition process.