Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Uppsatsen är explorativ och kvalitativ, i vilken vi har genomfört åtta intervjuer med första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg. Studien har också varit komparativ mellan en landsortkommun och storstadskommun. Resultaten visar att det inte finns några större skillnader mellan kommunerna när det gäller 40-talisterna, första linjens chefer välkomnar mer kunskap. När det gäller mottagandet av äldre invandrare finns redan mycket kunskap i storstadskommunen, medan det i landsortskommunen efterfrågas mer kunskap. Brukare och forskning anses i båda undersökningskommunerna vara goda kunskapskällor för att utveckla och förbättra inför mottagandet av 40-talisterna och äldre invandrare inom den offentliga äldreomsorgen.

The aim of this research project was to study children's multilingual communications in learning conditions. And how children can use their first languages and how preschool teachers perceive how different first languages are being used in learning conditions. Sweden is influenced by numerous different languages and cultures, which also influences the preschool context. The preschool education should be equivalent (likvärdig) in all preschools in Sweden. This led us to the question if all preschools in Sweden can meet the notion of equivalence regarding the curriculum goal of the child being able to develop both the Swedish language and their first language.   A sociocultural perspective provides an understanding about languages position in the learning context. With different concepts of mediation, cultural tools and scaffolding the findings have been analyzed and interpreted. Linde studied curriculum theory and with his concepts of realization and transformation the preschool teachers' understandings of the writings in the curriculum and how they put it into practice have been analyzed.  With the help of observations of educational conditions, children ages three to five were observed, two preschool teachers were also interviewed. The result showed that children's opportunity to use their first languages ​​varied in the two preschools studied. Children are not given equal (likvärdiga) opportunities to develop their first language. This highly depends on the educator's knowledge in the different spoken languages.

Detta examensarbete djupdyker i de språkliga, kontextuella och kognitiva utmaningar som andraspråkare står inför vid matematisk problemlösning inom kombinatorik. Genom observationer av elevers arbete i smågrupper deltog informanterna aktivt i lösningen av övningsuppgifter. Dessutom belystes användningen av kvalitativ metod för att utforska elevers utmaningar och söka lösningar. Datainsamlingen, fokuserande på informanternas svar och observationer, övervann initiala rekryteringsutmaningar. Arbetet understryker vikten av att identifiera och förstå de specifika utmaningar som andraspråkare mötte inom matematikämnet, med syftet att utveckla effektiva undervisningsmetoder och stödsystem.Det teoretiska ramverket och analysmetoder som användes för att kategorisera datamaterialet enligt problemrummet var Campbells modell och MAD-diagram. De gav en djupare inblick i varje specifik grupp och identifierade utmaningar under observationerna. MAD-diagrammet använde olika färger för att representera problemrummets aspekter och tiden mättes i sekunder för att fånga varje nyans i gruppens prestation under olika uppgifter. Olika koder och bokstäver användes i diagrammet. Forskningsfrågor som rapporten svarade på handlade om hur uppgiftskontexten kunde utgöra kulturell och språklig kontext/färgning för elever med utländsk bakgrund vid matematisk problemlösning i sannolikhetslära, särskilt kombinatorik och hur elevgruppernas aktiviteter hade utvecklat sig över tiden de löser en uppgift.Resultaten pekade på att uppgiftskontexten utgjorde en potentiell barriär för elever med utländsk bakgrund, där förståelse av såväl den kulturella kontexten som begreppen kunde vara utmanande. För att skapa en inkluderande matematikundervisning föreslogs strategier, inklusive en tidig betoning av kulturella aspekter i undervisningen. Dessutom fanns det påverkan av gruppstrutur på gruppresultat och aktiviteter som pågick under observationstider.Diskussionen kretsar kring kulturella perspektiv i olika grupper och deras påverkan på uppfattningar, särskilt när det gäller kulturkrockar kring matval och klädesval. Vikten av att förstå och respektera olika kulturella normer betonas.

Using a qualitative text analysis tying into the hermeneutic tradition, this study aims to explain how Swedish military attachés, as part of the process of professionalization, reported information as possible proponents of their own armed service during WW1. Michael I. Handel’s taxonomy, including four definitions of politics in the intelligence process, will here be used to analyze how the interests of the Swedish army as a stakeholder in the competition for state funds came to light in intelligence reporting. Based on the perceived conflict between a “professional intelligence culture” and the political use of intelligence, Handel’s taxonomy will also be used to discuss the attachés attitudes regarding the relationship between professional military officers and political decision making. These conclusions are made to create a Swedish historical perspective in research geared towards the politicization of intelligence, a field dominated by Anglo-Saxon perspectives and generalizations based on empirical findings not necessarily relevant to Swedish conditions. This study is therefore an attempt at relating the Swedish intelligence history to the phenomenon of intelligence politicization in an era where the professionalization of the military trade was highly prevalent. The study concludes that the reports show a tendency, with slight exceptions, where the attachés defend and propagate the interests of the army. This especially in cases where there is a clear rival in the competition for state funding within a political bargaining process, here exemplified by the Swedish navy. Cultural ideals emphasizing professional judgements over political opportunism, where officers who can propagate military demands in spite of political opposition are idealized, come to light in the reports. This suggests that the socioprofessional change within the Swedish officer corps between 1890-1914 coincides with a will to speak truth to power in line with the interests of military professionals.

The central theme in 1 Cor 2:6-16 is wisdom and spirit, sophia and pneuma. The word wisdom occurs 16 times in 1 Cor 1-3, and this is the first time the concept is central in a passage in the New Testament. Paul is talking about the mysterious wisdom from God. He addresses the theme because Corinthians are obsessed with wisdom. There have been many theories about if Paul or the Corinthians have been influenced by Greek philosophical ideas, and to what extent. The theme of wisdom was central both in the Hellenistic philosophical tradition as well as in the Jewish sapiential tradition, and it is closely linked to pneuma. The sapiential book Wisdom of Solomon portrays Wisdom as a personification bordering to a hypostasis of God, as the guidance to a righteous life and even savior and the one who gives eternal life. The description of Wisdom seems synonymous with the Spirit of God, and the giver of both life, knowledge, and spiritual wisdom. Paul also claims that the Spirit of God is the one who reveals the wisdom from God. Considering these perspectives this thesis sought, through a thorough analysis of 1 Cor 2:6-16 and a broader analysis of Wisdom of Solomon, and a comparison between how they portrayed the concept of wisdom and spirit, to investigate if Paul was inspired by Wisdom of Solomon and if he drew an innovative picture of wisdom. It’s difficult to answer if Paul was directly inspired by this book in 1 Corinthians, or if the Corinthians were and he only responded to their misunderstanding of both the gospel and the concept of wisdom. Paul seems to have drawn an innovative picture of wisdom, but it was deeply rooted in the Jewish apocalyptical thought, which in turn was rooted in the Jewish sapiential tradition.

Bakgrund: ALS är en gemensam beteckning på ett flertal motorneuronlogiska sjukdomar. ALS kännetecknas av att nervceller eller motorneuron som styr skelettmuskulaturen i kroppen bryts ner, vilket leder till att musklerna i kroppen successivt förtvinar. Debutsymtomen för ALS innefattar bland annat muskelsvaghet, muskelryckningar samt muskelkramper. Vanliga känslor kopplade till ALS kan bestå av saker som rädsla, förlust, förnekelse och självömkan. På grund av sjukdomens medförda fysiska, psykiska och sociala utmaningar kräver ALS även en specialiserad och personcentrerad omvårdnad.  Syftet: Beskriva personers upplevelser av att leva med ALS under det första året efter diagnostisering. Metod: Studien hade utgångspunkt i en kvalitativ ansats med fyra valda patografier, vilket analyserades genom en innehållsanalys av Hällgren Graneheim Lundman (2017).  Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier, vilket bestod av att Försöka leva i nuet, En förändrad tillvaro och En förlorad framtid. Personerna upplevde det som svårt i vissa stunder att leva i nuet. Personerna fastställde att ALS blev som en kamp mot deras positiva inställning till livet och att börja förtränga verkligheten. Samtidigt kunde de sociala interaktionerna medföra att personerna kunde avledas från deras sjukdom och istället försöka leva i nuet. Personerna kunde även känna en förändrad tillvaro, i koppling till att inte kunna klara sig själva och till den kroppsliga förändring som skedde. På grund av den successiva  försämringen ökade personernas känslor av sorg och förlorad hoppfullhet om en fortsatt bra framtid. En förlorad framtid var något som personerna upplevde och de började  inse att livet gick mot sitt slut, i takt med att kroppen förändrades. Slutsats: Under det första året efter diagnostisering av ALS uppstod fysisk och mental kamp för sin hälsa. Personen krävde en positiv inställning till livet, även om känslor av oro, ångest, rädsla och sorg ofta förekom hos respektive person. Deras familjer sågs som den viktigaste delen i deras liv, för att känna en strimma av hopp och för att få den hjälpen de behövde i hemmet. Arbetet belyser även vikten av att sjuksköterskan respekterar och främjar personers autonomi samt integritet. För att främja personens integritet är sjuksköterskan stöd och att visa respekt för personens autonomi betydelsefullt.

This essay, ”The word is Mightier than the Sword” compares and contrasts one speech from two different political parties, held on International Worker’s day in Sweden. The aim is to discover differences and similarities in the use of topoi, attitudes and rhetorical identification. The material is gathered from 2022, which includes one speech from Vänsterpartiet (the Left Party) and one from Sverigedemokraterna (the Sweden democrats). The 1:st of May is a democratic day which is the labor movement's international celebration and demonstration day. Today politicians, even though they don't identify with the purpose of this day, sees this as a possibility to win more voters and support. The result shows that the Left Party is using more of the topos ”blaming” on the government as whole and the Swedish Democrats use a negative attitude throughout the speech with personal attacks and attacks against culture. The left party focuses more on rhetorical identification between them and the audience, and the Swedish Democrats are trying to create a new identification between the nation, Sweden, and the audience.

Denna studie undersöker hur klass konstrueras utifrån tillgång till kulturellt och symboliskt kapital i den sjunde säsongen av det svenska reality-programmet Gift vid första ögonkastet. Studien fokuserar på hur klassdistinktioner skapas utifrån moral och värderingar, där arbetarklassen görs till moralisk underklass i reality-tv. Studien argumenterar för att reality-tv genomsyras av en medelklassblick. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus teorier om klass och kapital samt vidareutvecklingar av hans teorier, främst kopplade till Beverly Skeggs. Studien använder en diskursanalytisk metodansats baserad på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, för att förstå hur den mediala diskursen ger mening åt arbetarklassen och medelklassen genom ekvivalenskedjor. I den mediala diskursen om arbetarklassen kopplas två av de manliga deltagarna i programmet Gift vid första ögonkastet till en arbetarklassidentitet. Detta görs genom deras språk, som upplevs vara sexistiskt, och deras smak. Analysen visar hur arbetarklassdeltagarna är medvetna om sin klassidentitet och disidentifierar sig med den. Analysen tar även upp hur arbetarklassdeltagarna förväntas lära sig medelklassens värderingar för att godkännas i medelklassens ögon. Studiens slutsats visar att klass, trots att det inte nämns explicit, spelar en högst central roll i seriens narrativ. Slutsatsen visar vidare att arbetarklassen främst porträtteras utifrån sin brist på rätt kulturellt och symboliskt kapital. Resultaten bekräftar tidigare forskning om reality-tv, men bidrar även med ny förståelse genom att visa hur jämställdhetsvärderingar görs till det mest värdefulla symboliska kapitalet i programmet, och i förlängningen kan bidra med insikter om den samhälleliga diskursen om arbetarklassen.

I denna uppsats studeras relationen mellan David och Jonatan narrativt. Utvalda verser av Första och Andra Samuelsboken som berättar om David och Jonatans respektive känslouttryck för varandra studeras queerteologiskt och queerteoretiskt med hjälp av affektteori och den narrativa metoden “intern fokalisering”. Normativa relationsformer i den hebreiska bibeln utläggs och förs i dialog med queerteologisk forskning varav en detaljanalys av verserna följer som resulterar i en analys av varför denna relationsform kan tolkas som queer och unik för den hebreiska bibeln.

Alla organisationer behöver styrning för att säkerställa att resurser används på ett effektivt sätt för att uppnå organisationens syfte och mål. I studien undersöktes hur en företagsledning kan styra sina chefer att arbeta med organisationens mål och strategi. Studiens syfte var att undersöka vilka förutsättningar som finns för första linjens chefer att via ledningens kommunikation förstå företagsstrategin. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer genomfördes med första linjens chefer inom fallorganisationen för att ta reda på hur de upplever att ledningen kommunicerar företagets strategi och vilka faktorer som påverkar huruvida den anammas. Denna studie visade att chefer oavsett nivå har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för sina anställda att ta till sig och arbeta med företagets strategi. Eftersom cheferna har olika erfarenheter och tidigarekunskaper så behöver de arbeta för att undvika klyftor och stärka samarbetet mellan olika nivåer i organisationen. Första linjens chefer som hade en tillitsfull chef, erfarenheter av att arbeta strategiskt och ett gott samarbete med sina kollegor menade sig ha goda förutsättningar för att arbeta strategiskt. Resultatet visade även att internalisering av strategin är en förutsättning för att första linjens chefer ska arbeta med företagsstrategin. Cheferna skiljde sig i hur väl de kände delaktighet och tillhörighet i chefsgruppen i företaget, vilket visade sig påverka huruvida de anammade strategi. Det viktigaste resultatet som framkom var att en artificiellt skapad företagskultur framställd i strategiska dokument för att styra, kan upplevas opersonligt och långt ifrån verkligheten. Detta ger sämre förutsättningar för chefer och anställda att anamma strategin. Därmed har ledningen ett stort ansvar i att försöka förstå hur olika faktorer kan påverka hur deras kommunikation av strategin kan uppfattas.