Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp.

Gestaltningsteorin är en av de mest använda teorierna inom medieforskning. Dock saknas det kunskap om hur tidningar från förr gestaltade särskilda händelser. Jag har valt att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur arbetarrörelsens första majdemonstration gestaltas av Norrskensflamman, Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1917 och 1923. Dessa tidningar har olika ideologiska hemvister vilket resulterar i att de väljer att lägga tyngd på olika händelser och innehåll vid rapporteringen. Genom tre kategoriska teman: stämning och uppslutning, lag och ordning samt sakpolitik fångar jag in särskilda händelser för att sedan analysera hur dessa gestaltas av tidningarna. Resultatet visar att tidningarna i viss mån väljer att fokusera på olika delar av majdemonstrationen, i vissa fall utelämna väsentliga delar trots att de rapporterar om samma sak. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, vilket har resulterat i att vi har flerspråkiga klassrum. Undervisningen bör anpassas utifrån detta för att svenska sällan är de flerspråkiga elevers starkaste språk. De samhällsorienterande ämnena har många ämnesspecifika begrepp som är svåra för dessa elever. Teorier om elevers språkutveckling samt transspråkande använder vi som teori genom vårt arbete. Transspråkande är ett synsätt som på senare år har etablerats i skolverksamhet. Transspråkande innebär att elevernas första- och andraspråk används dynamiskt i undervisningen för att utveckla skolspråket. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare förstår samt använder transspråkande i de samhällsorienterande ämnena. Vi har intervjuat tre lärare och projektledaren på den kommunövergripande funktionen. Vi har även observerat lektioner där alla lärare har bedrivit undervisning i de samhällsorienterande ämnena genom transspråkande. Resultatet av studien är att alla tre lärare uppfattar transspråkande på ett liknande sätt, men att lärarna använder transspråkande på olika sätt beroende på var de lägger tonvikten, alltså strategiskt planerat eller som ett naturligt inslag i undervisningen. Genom studien fick vi även en insikt om att det är under mycket specifika tillfällen som transspråkande kan användas på det sätt som teorin och tidigare forskning menar.

Den här studien handlar om att undersöka hur förskollärare uppfattade den första tiden som anställd förskollärare. Mer specifikt undersöks hur förskollärare beskriver den första verksamma tiden samt vilka utmaningar de stött på under den första tiden. Studien undersöker även vilka förutsättningar förskollärare anser vara nödvändiga för att hantera första tidens arbetsrelaterade utmaningar och dess orsaker. Studien utgörs av sju kvalitativa intervjuer med förskollärare som varit verksamma i 1-4 år efter examen. Resultatet har analyserats med hjälp av praktikarkitekturens teori och fokuserar på de faktorer som kan påverka den första tiden som verksam, såsom mentorsprogram, stöd från kollegor och rektor samt det kollegiala lärandet. Utifrån den tidigare forskningen som gjorts på området visar den att första tiden som verksam präglades av stress, höga krav och utmaningar. Resultatet i vår studie uppmärksammar vikten av stöd i olika former för att hantera första tidens utmaningar. Den typ av stöd som förskollärare ansåg vara viktigt under den första tiden var stöd i form av mentorskap, stöd från kollegor och rektor samt nätverksträffar med andra förskollärare. Faktorer som kan komma att påverka den första tiden i arbetslivet är bland annat bristande kunskaper från utbildningen, brister i det kollegiala lärandet samt resursbrist i form av vikarier. Viktiga slutsatser av studien är att förskollärarna upplevde den första tiden som tuff. Det stöd som förskollärarna fick, gjorde det möjligt för dem att utföra sitt arbete på bästa sätt. / The aim of this study has been to investigate how preschool teachers experienced their first time within the profession. We have chosen to look into how preschool teachers describe the first time as newly graduated teachers and what challenges they have faced. Finally, we have investigated which conditions the preschool teachers consider necessary to handle the challenges. The study consists of seven qualitative interviews with preschool teachers who have been working for 1-5 years after their graduation. The result has been analyzed with the help of the theory of practical architecture and we have reached some factors that can affect the first time in the profession. The factors were mentorship, support from colleagues and principle and the collegial learning. Based on the previous research that has been made on the area, it shows that the first time in the profession was embossed by stress, high demands and challenges. The result in the study paid attention to the importance of support in different forms to handle challenges during the initial time in the profession. The support that emerged from our result and the things that newly graduated preschool teacher’s considered important was mentorship, support from colleagues and principal and also network meetings with other preschool teachers. Factors that may affect the first time within the profession may for instance be lack of knowledge from their education, deficiency in collegial learning and lack of resources in the form of substitute personnel. The important conclusion of the study is that the preschool teacher’s experienced the first time as tough. The support that the preschool teacher’s received, made it possible to conduct their work in the best way possible.

The purpose and aim of this study was to examine, identify and account for general understandings and expressions of grief in family members of dead First World War servicemen. The study found its theoretical framework in Jay Winter’s term ”languages of mourning” and his hypothesis that First World War commemoration mainly drew on ”traditional” rather than ”modern” themes and languages, as expressed in his book Sites of Memory, Sites of Mourning: The Great War in European Cultural History. The study used a qualitative method of text analysis and compared its findings to previous research. The source material used in the study was reports on headstone inscriptions and texts from the Commonwealth War Graves Commission. The epitaphs used in the study were from three different British war cemeteries. The main findings of the study is that the languages of mourning used in the epitaphs mainly were traditional rather than modern, in Jay Winter’s terminology. Much like Winter argued, the most common themes and thus langauges of mourning are those of ”religion” and ”memory” or ”sentimentality.” Unlike Winter, however, this study also found the use of ”personal details” about the dead or their families to be of common usage. Explicit expressions of grief or patriotism were, however, less common.

Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.

Dynamic First Match is a learned heuristic that reduces the resource consumption of first match queries in a multi-threaded, distributed relational database, while having a minimal effect on latency. Traditional first match range scans occur in parallel across all data fragments simultaneously. This could potentially return many redundant results. Dynamic First Match reduced this redundancy by learning to scan only a portion of the data fragments first, before scanning the remaining fragments with a pruned data set. Benchmark tests show that Dynamic First Match could reduce resource consumption of first match queries containing first match range scans by over 40% while having a minimal effect on latency. / Dynamisk Första Match är en lärd heuristik som minskar resursförbrukningen för första match frågor i en flertrådad och distribuerad relationsdatabas, samtidigt som den har en minimal effekt på latens. Första match frågor resulterar i många intervallavsökningar. Traditionellt intervallskanningarna körs parallellt över alla datafragment samtidigt. Detta kan potentiellt ge många överflödiga resultat. Dynamisk Första Match minskade denna redundans genom att lära sig att bara skanna en del av datafragmenten innan återstående datafragmenten skannades med en beskuren datamängd. Jämförelsetester visar att Dynamisk Första Match kan minska resursförbrukningen för första match frågor med intervallavsökningar med över 40% samtidigt som den har en minimal effekt på latens.

Denna studie syftade till att förstå och bidra med kunskap kring hur personer inom offentliga verksamheter som samordnar, koordinerar eller stöttar den egna eller annan organisations kontinuitetsarbete, upplever vilken påverkan ledare på lägre organisationsnivåer (t.ex. enhets- och avdelningschefer) har vid implementering och upprätthållande av kontinuitetshantering. Vidare har studien även undersökt vilka ledarbeteenden som bidrar respektive hindrar framgångsrik kontinuitetshantering.Genomförande av studien skedde genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys som metodologiskt angreppssätt. Totalt 10 personer som verkar inom kommuner, regioner och myndigheter intervjuades. Studiens resultat visade att första linjens chefer anses ha en viktig roll i kontinuitetsarbetet. Genom att de aktivt tar ansvar för att bedriva kontinuitetsarbetet, tilldelar nödvändiga resurser samt delegerar uppgifter, ges förutsättningar för ett framgångsrikt kontinuitetsarbete. Resultatet påvisar också betydelsen av både relationsrelaterade och uppgiftsrelaterade ledarbeteenden i kontinuitetsarbetet. Studien identifierar i detta sammanhang funktionella och dysfunktionella ledarbeteenden för relation och uppgift samt som bidrar eller hindrar en framgångsrik kontinuitetshantering.Sammantaget bidrar studien med både teoretisk och praktisk kunskap. Resultatet ger stöd för betydelsen av ett transformerande ledarskap för att skapa goda arbetsrelationer men påvisar också betydelsen av ledarstilar som är mer uppgiftsorienterade. Studien lyfter också de negativa effekterna av ett låt-gå och destruktivt ledarskap. Vidare ger studien en beteendeinriktad vägledning till ledare och i synnerhet första linjens chefer för att bidra till en framgångsrik kontinuitetshantering. / This study aimed to understand and contribute with knowledge about how individuals within public organizations that coordinate, manage, or support their own or another organization's continuity work, perceive the role that lower-level leaders (such as unit and department managers) have when working with continuity management. Additionally, the study also examined which leadership behaviours contribute to or hinder successful continuity management.Implementation of the study took place through a qualitative research method with semi-structured interviews and thematic analysis as a methodological approach. A total of 10 people working within municipalities, regions and agencies were interviewed. The study's results showed that first-line managers are considered to have an important role in continuity work. By actively taking responsibility for carrying out the continuity work, assigning the necessary resources and delegating tasks, the conditions for successful continuity work are created. The result also demonstrates the importance of both relationship-related and task-related leadership behaviors in continuity work. In this context, the study identifies functional and dysfunctional leadership behaviors for relationship and task and which contribute to or hinder successful continuity management.Overall, the study contributes with both theoretical and practical knowledge. The results support the importance of transformational leadership in creating good working relationships, but also demonstrate the importance of leadership styles that are more task-oriented. The study also highlights the negative effects of a let-go and destructive leadership. Furthermore, the study provides behavioral guidance to leaders and especially first-line managers to contribute to successful continuity management.

No description available.

Att verka som första linjens chef i en vård och omsorgsorganisation är en viktig del i leveransen av välfärdstjänster av god kvalité. Införandet av New public management i offentlig sektor har över tid lett till en ökad centralisering på bekostnad av kärnverksamhetens självstyre. Syftet med uppsatsen är att undersöka första linjens chefers upplevelser av balans i sin yrkesroll samt upplevelser av sin position i en vård och omsorgsorganisation. Genom en hermeneutisk intervjustudie av tio erfarna enhetschefers tankar och upplevelser kring sin arbetsinsats och sin arbetssituation inom en vård och omsorgsorganisation. Intervjustudiens resultat visar att enhetschefer påverkas av en rad olika faktorer såsom hanterandet av olika relationer inom ramen för sitt yrke. / Acting as the first-line manager in a care and nursing organization is an important part of the delivery of good quality welfare services. The introduction of New public management in the public sector has over time led to an increased centralization at the expense of the core business's autonomy. The purpose of the thesis is to describe the first-line managers' perceived work situation in a care and nursing organization. Through a hermeneutic interview study of ten experienced unit managers' thoughts and experiences about their work effort and their work situation within a care and nursing organization. The results of the interview study show that unit managers are affected by a number of different factors, such as the handling of different relationships within the framework of their profession.