Detta arbete fokuserar på att förbättra en av ingångarna till Lindängeskolan i Malmö, detta i samarbete med Allaktivitetshusen. Allaktivitetshusen är en kommunal förening som erbjuder gratis aktiviteter för barn, ungdomar och vuxna för att bidra till ett mer aktivt liv i området. Förbättringen av skolans södra ingång ska bidra till att Allaktivitetshusen samt andra föreningar ska få en bättre upplevelse av platsen, då de använder ingången allra mest. Efter ett inspirerande studiebesök hos Allaktivitetshusen insåg jag betydelsen av deras arbete med att skapa en inkluderande och aktiv gemenskap för människor i alla åldrar. Utöver att bidra till hälsa och välbefinnande, tror jag att Allaktivitetshusens arbete kan fungera som en plattform för att skapa nya relationer och underlätta integration för personer med annan bakgrund. Under studiebesöket förklarades behovet av att förbättra ingången, som för nuläget är svår att lokalisera samt inte tillräckligt tydlig. Syftet med mitt examensarbete är att skapa ett välgenomtänkt gestaltningsförslag för att förbättra entrén, med hänsyn till föreningens och skolans behov och önskemål. Genom att integrera både teoretiska perspektiv och praktiska, strävar arbetet efter att skapa en mer välkomnande, tillgänglig och identifierbar ingång som speglar alla föreningars värderingar och bidrar till gemenskap och delaktighet för alla användare. / This work focuses on improving one of the entrances to Lindängeskolan in Malmö, this in collaboration with Allaktivitetshusen. Allaktivitetshusen is a municipal association that offers free activities for children, young people and adults to contribute to a more active life in the area. The improvement of the school’s southern entrance should contribute to Allaktivitetshusen and other associations getting a better experience of the place, as they use the entrance the most. After an inspiring study visit to Allaktivitetshusen, I realized the importance of their work in creating an inclusive and active community for people of all ages. In addition to contributing to health and well-being, I believe that Allaktivitetshusen’s work can serve as a platform for creating new relationships and facilitating integration for people with different backgrounds. During the study visit, the need to improve the entrance, which is currently difficult to locate and not clear enough, was explained. The purpose of my thesis is to create a well-thought-out design proposal to improve the entrance, taking into account the needs and wishes of the organization and the school. By integrating both theoretical perspectives and practical ones, the work strives to create a more welcoming, accessible and identifiable entrance that reflects the values of all associations and contributes to community and participation for all users.

Inom några år kommer det bli stora pensionsavgångar och äldreomsorgen kommer att ställas inför en situation där det fortsatt kommer bli allt svårare att rekrytera och behålla personal. Idag ställs det stora krav på kompetensen i äldreomsorgen och det är av stor betydelse att det finns rätt personer med rätt kompetens. Behovet är stort av att finna nya sätt att rekrytera och att finna lösningar på hur arbetsuppgifterna ska kunna omfördelas mellan de olika professionerna inom äldreomsorgen. Det gäller även att kunna finna strategier för att kunna rekrytera personal så att kommunerna ska kunna fortsätta ge en bra och säker vård till brukarna. Enligt första linjens chefer är kompetensen en ständigt pågående process. I framtiden måste gemensamma krafttag göras för att lyckas både som medarbetare, arbetsgivare och för verksamheten i stort. I intervjuerna beskriver bland annat informanterna olika och nya sätt att rekrytera. Det framkommer i studien att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och att medarbetarna ska ha möjlighet att utvecklas, känna sig sedda och vara delaktiga för en bra arbetsmiljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka kompetensförsörjning inom kommunal äldreomsorg så som det erfars av första linjens chefer. Det empiriska underlaget baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med en induktiv ansats med totalt tio informanter. Informanterna arbetar alla som första linjens chefer inom äldreomsorg i både mindre och större kommuner i Sverige.

Tidigare forskning visar att första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg har blivit mer komplex och att ansvaret samt arbetsuppgifterna har ökat. Vidare ses ändrade arbetsförhållanden med ny teknik som skapar ett snabbare flöde vilket skapar en ökad arbetsbelastning för chefer. Alla dessa olika krav resulterar i att arbetet har blivit mindre hanterbart. Syftet med denna studie var att beskriva hur första linjens chefer inom vård och omsorg upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån arbetsbelastning, stöd, förbättringsarbeten och kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tio stycken informanter deltog i studien och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tio underkategorier som visar på att erfarenhet gör arbetet mer hanterbart och att det kollegiala stödet är viktigt, samt att arbetsbelastningen är hanterbar sett över året. Vidare forskning inom psykosocial arbetsmiljö behövs då det idag finns flera brister som påverkar första linjens chefers arbetsmiljö negativt. Kanske behövs en förändring för att skapa hållbara chefer inom vård och omsorg?

Tidigare forskning har visat att det är en upplevelse av hög arbetsbelastning och ansträngd psykosocial arbetsmiljö hos första linjens chefer inom dagens akutsjukvård. I ett flertal verksamheter har delat ledarskap införts som ett led i att möta de krav som ställs på första linjens chefer och samtidigt bedriva ett gott, effektivt men samtidigt hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Syftet med studien var att studera upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats och inspiration av fenomenologi. Datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Nioinformanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier som beskrivs i resultatet. Resultatet visar att kommunikationen har en inverkan på hur det delade ledarskapet upplevs men också att det delade ledarskapet är komplext samt att den psykosociala arbetsmiljön är utmanande. Utifrån dessa faktorer behövs vidare forskning kring hur det delade ledarskapet kan utvecklas för att främja ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap.

Syfte: Det finns en mängd studier som behandlar frivillig personalomsättning och vad dess orsaker är. Fler studier av fördjupande karaktär behövs för att få ökad förståelse över vad det är som orsakar frivillig personalomsättning. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur första linjens chefer inom vård och omsorgsbolag kan engagera sig i, och påverka medarbetare för att minska frivillig personalomsättning. För att uppfylla syftet ska studien besvara varför medarbetare överväger att säga upp sig, hur chefer kan vidta åtgärder för att minska övervägande av uppsägning bland medarbetare samt hur omsättning av första linjens chefer påverkar personalomsättning i organisationen. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie (enfall) genomförts på en organisation som är verksam inom vård och omsorgsbranschen. Huvudmetoden för att samla in data är semistrukturerade intervjuer (n=11) med individer i olika befattningar inom organisationen. För att få en djup holistisk bild av fallet kompletteras intervjuerna med en enkätundersökning genomförd av medarbetare (n=137), dokumentanalys samt observationer. Analysen av data har genomförts genom mönsteranalys och redovisningen av data har skett utifrån studiens forskningsfrågor. De som studeras är främst medarbetare och olika chefer inom organisationen. Resultat & slutsats: Flera orsaker till, och åtgärder för att minska frivillig personalomsättning har synliggjorts. Omsättning av första linjens chefer visade sig ha inverkan på samtliga orsaker som synliggjorts i studien.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse för vad som orsakar, och hur första linjens chefer kan minska frivillig personalomsättning. Vikten av balans mellan arbetsliv och privatliv har synliggjorts. Studien bekräftar tidigare forskning som framhäver betydelsen av omsättning av chefer i arbetet med minskning av personalomsättning.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att utforska orsaker i organisationer med låg personalomsättning inom samma kontext, hur lokalt engagemang kan ersätta organisatorisk engagemang och hur omsättning av första linjens chefer kan minskas för att motverka frivillig personalomsättning bland medarbetare. / Aim: There is a variety of studies that deal with the issue of voluntary turnover and its causes. More in-depth studies are required in order to gain increased understanding of what causes voluntary turnover. The aim of this thesis is to gain increased understanding of how first line managers in health and social care corporations can engage in, and influence coworkers in order to reduce voluntary turnover. In order to fulfill its purpose this thesis will answer why coworkers are considering leaving the organization, what actions managers can take to reduce turnover intentions among coworkers and what impact turnover among managers have on staff turnover within the organization. Method: In this thesis a qualitative case study (single case) was carried out on an organization that operates within the health and social care industry. The main method used to gather data is semi structured interviews (n=11) with individuals in various positions within the organization. In order to obtain a deep holistic view of the case the interviews are supplemented with a survey conducted by coworkers (n=137), document analysis and observations. The data was analyzed using pattern-matching technique and the reporting of data has been based on the study's research questions. The subjects in this thesis are coworkers, and various managers within the organization. Result & Conclusions: Several causes for, and actions to prevent voluntary turnover has been highlighted. Turnover among first line managers turned out to have an impact on all the causes highlighted in the study.  Contribution of the thesis: The thesis contributes with increased understanding of what causes, and how first line managers can prevent, voluntary turnover. The importance of balance between working life and privacy has been highlighted. The thesis confirms previous research that emphasizes the relevance of turnover among managers in order to reduce staff turnover. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to explore causes in organizations with low turnover within the same context, how local commitment can replace organizational commitment and how turnover among first line managers can be reduced in order to reduce turnover among staff.

Konsumenters beteende har förändrats och i dag är det helt normalt att handla varor via Internet. Den totala e-handeln ökat för varje år som gått sedan försäljning via internet kom igång på allvar i början av förra decenniet. Användare bokar resor, köper hemelektronik, kläder, skor och böcker och tron på framtiden bland e-handlarna fortsätter att vara stark trots att ekonomin har försämrats under året och lågkonjunkturen påverkat detaljhandeln i stort.Det råder stor konkurrens bland alla e-handelsaktörer på internet och de etablerade kedjorna har genom sitt starka varumärke inga problem med att få kunder. Sämre är det för oetablerade e-handelsföretag och okända e-handelskedjor, vilket beror på den osäkerheten som kunder upplever när de besöker okända webbsidor utan ett välkänt varumärke. För att minska osäkerheten och öka förtroendet för webbsidan är den grafiska designen en av de viktigaste aspekterna, en webbsida som har bra grafisk design ökar förtroende för webbsidan. Det beror på att webbsidan ger besökaren ett bättre första intryck som påverkar hur webbsidan upplevs, men hur stor påverkan har det första intrycket? För att kunna besvara frågan kommer vi att använda oss av frågan "hur påverkar den grafiska designen användarens första intryck av okända e-handelsplatser?". Den empiriska studien gjordes för att kunna få med användarens åsikter och studien gjordes på flygsidor som förmedlar lågprisflyg i Asien. Studien använder sig av webbsidor från Asien då forskarna vill använda sig av webbsidor som är okända för respondenterna och undersökningen använder sig av semistrukturerade intervjuer och observation. Frågor ställdes till nio respondenter om hur de upplevde de olika webbsidorna utifrån det första intrycket samt även om den grafiska designen som användes av varje webbsida. Genom att observera såg vi respondenternas reaktioner angående de olika webbsidorna. Alla respondenter utom en var studenter mellan 20-30 år gamla och alla har e-handlat minst fem gånger, det gjordes då vi vill använda oss av respondenter med tidigare erfarenhet från e-handel. Det material som insamlats analyserades sedan med hjälp av en komparativ analys metod som användes för att jämföra teori och empiri. Det gjordes för att kunna se skillnader i hur en webbsida ska designas enligt teori mot hur de webbsidor som undersökt har utformats, skillnaderna användes sedan för att kunna se hur den grafiska designen påverkade det första intrycket. Analysen användes som grund för att kunna dra slutsatser om vilka grafiska design aspekter som är viktigast vid utformning av flyg webbsidor. Resultatet visar att de webbsidor som inte följer de webbdesignregler som finns, anses vara mindre trovärdiga och respondenterna är då mindre benägna att e-handla från webbsidan.

This study focuses on how leadership is constructed in the Social Service of Sweden. The aim is to study how first line managers experience expectations on themselves as leaders and how they handle these as well as how they perceive their possibility to live up to these expectations. The study is based on eight interviews with first line managers in the fields of Social Service. Even though the result show that first line managers experience a lot of, sometimes conflicting, expectations, both from within the organisation but also external expectations from society, they feel that they can handle the pressure. The managers appear to have developed strategies to handle these expectations by re-formulating them into new expectations that is easier to live up to. Also, they believe that they have good opportunities as they feel supported in their work and they have a good self-esteem. Overall the interviewed first line managers don’t describe themselves as stressed or overworked, troubled with meeting up to expectations on them, which somewhat contradicts the result of previous research.

<p>Syfte: Vi kommer i denna promemoria försöka skapa en förståelse för hur det är att driva ett nystartat företag samt vad som påverkar företagaren/företaget under de första åren.</p><ul><li>Vad tycker företagare att de kan stöta på för utmaningar under de första åren?</li><li>Hur utvecklas ett företag och vad kan hända i det under de första åren?</li></ul><p>Metod: Det är den kvalitativa metoden och det hermeneutiska synsättet som har använts i denna uppsats. Vidare har vi arbetat med primärdata insamlad från intervjuer på ett induktivt arbetssätt. Teorin har insamlats från litteratursökning på högskolan i Gävles bibliotek samt genom internetsökningar. Analysen har skett genom en jämförelse mellan empiri och teori. Sedan har diskussionen om analysen samt slutsatser redovisats i efterföljande kapitel följt av egna kommentarer samt lärdomar.</p><p>Resultat & slutsats: Vi har genom uppsatsen sett att empiri och teori delvis stämmer överrens med varandra. Dock har vi kommit fram till att empirin inte helt stämmer överrens med det teoretiska materialet om entreprenörskap. Det viktigaste vi har kommit fram till är att läran om entreprenörskap bäst erhålls genom empiriska studier i stället för teoretiska.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar i uppsatsen är bland annat att forskningen endast representerar ett mindre urval företagare samt teoretiska källor. För framtiden vill vi se en djupare och mer omfattande forskning för att se om våra slutsatser trots begränsningarna är korrekta.</p><p>Uppsatsens bidrag: Inom uppsatsens problemområde ser vi att praktisk kunskap är mycket mer givande än teoretisk, när man driver ett företag. Uppsatsen visar för utbildningsorganisationer samt intresserade att den teori som finns i dagsläget ej är komplett. Med det menas att utbildning inom företagande bör ske av företagare och inte genom teori och/eller av praktiskt okunniga inom området.</p> / <p>Aim: In this study we are going to try to create an understanding of how a new corporate can be operated and how it/the owner can be affected during the first years.</p><ul><li>What challenges does corporate owners think they can be exposed of during the first years?</li><li>How does a corporate develop and what can happen during the first years?</li></ul><p>Method: We used the qualitative method and the view of hermeneutics in this essay. Further on we worked with primary data based on interviews in an inductive way of investigation. The theory was collected from the library of the University of Gävle with help of their search engine and through searching the internet. Analyzing has been conducted through a comparison between empirical and theoretical data. The discussions about the analyze and the final result have later on been shown in the following chapters followed by our own comments and what we've learned.</p><p>Result & Conclusions: From writing this essay we've seen that empirical and theoretical data partly tells the same. Our final results have shown us that empirical and theoretical data of entrepreneurship doesn't correspond to each other. The most important aspect of entrepreneurship is given through empirical studies instead of theoretical studies.</p><p>Suggestions for future research: Some of the limitations in this essay are that the research only represents a minor selection of corporate and theoretical sources. For future studies we want to see a deeper and wider research to see if our conclusions, though the restrictions, are correct.</p><p>Contribution of the thesis: Within the approach of the essay we have seen that practical knowledge is more giving than theoretical, when running a corporation. For educational organizations and those who are interested in the subject, the theoretical data that is known today aren't complete. With that said the education to be an entrepreneur should be led by those who are running a company and not through theoretical data and/or not by those who lack competence.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra. Faktorer som ödmjukhet, trygghet och erfarenhet var något som sjuksköterskorna utvecklade med tiden och det underlättades av att de gavs utrymme för att vara nya och osäkra. En bra introduktion på arbetsplatsen var också underlättande. Slutsatsen som dras är att merparten av nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom en liknande känslomässig process under den första tiden i yrket. Det som kan påverka den processen positivt eller negativt är de yttre faktorerna; utbildning, introduktion samt teamwork och det är dessa som det behövs bättre planering kring.</p> / <p>The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experienced their first period of time in the profession on the basis of emotions, thoughts, support and treatment. The study was conducted as a qualitative interview study with four participants who had worked at Gävle Hospital between 6-18 months. The results were reported from the question formulations in the study and showed that newly graduated nurses experienced many different emotions and thoughts with their new professional role. Feelings such as fear, nervousness and anticipation were a few examples. The support and the interaction between other nurses and the manager of the ward were considered good, while the interaction with the assistant nurses and doctors worked less well. Factors such as humility, experience and gaining security in their new profession was something that the nurses developed over time and it was facilitated by the fact that they were given the space to be new and insecure. A good introduction to the ward was also facilitation.<strong> </strong>The conclusion reached is that the majority of newly graduated nurses goes through a similar emotional process in their first period of time in the profession. What can affect the process positively or negatively is the external factors; education, introduction and teamwork, and it is those factors that needs better planning.</p>

The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership. / Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling. Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i. I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav. För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer. I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”. Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del. I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning. Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art. I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti. I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen. Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.