Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjechefer upplever sina förutsättningar att leda och fördela arbetet i offentlig organisation samt hur de upplever sitt stöd från HR. Vi såg ett gap kring det valda syftet och ville undersöka det vidare. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med sju första linjechefer. Organisationen är stor och belägen i Mellansverige. Efter att alla intervjuer genomförts sammanställdes och analyserades resultaten i förhållande till tidigare forskning och annan litteratur, för att se om den insamlade empirin överensstämde med det teoretiska ramverket. Det framkommer varierande svar från första linjecheferna, vissa upplever att de har goda förutsättningar i sin roll medan andra inte upplever det. Vid frågan om förväntningar på HR svarar vissa att de upplever bristande stöd och tycker att det finns en viss kompetensbrist, medan andra är nöjda med sitt stöd från HR och får svar snabbt med bra återkoppling. Det framgår även att relationen mellan HR och linjecheferna är betydelsefull, men att det finns önskan om ett mer närvarande HR stöd. I det stora hela upplever vi att första linjecheferna är generellt nöjda med deras arbetssituation idag, men att det finns förslag på förbättringar. / The purpose of this study is to investigate how first-line managers perceive their conditions to lead and distribute work in a public organization and how they perceive their support from HR. We saw a gap around the chosen purpose and wanted to investigate it further. The study was conducted using a qualitative method where interviews was carried out with seven first-line managers. The organization is large and located in central Sweden. After all interviews were completed, the results were compiled and analyzed in relation to previous research and other literature, to see if the collected empiricism was consistent with the theoretical framework. There are varying answers from the first-line managers, some feel that they have good conditions in their role, while others do not. When they were asked about expectations from HR, some responded that they experienced a lack of support and think there is a certain lack of competence, while others were satisfied with their support from HR and received answers quickly with good feedback. It also appears that the relationship between HR and the line managers is important, but there is a desire for more present HR support. Overall, we feel that the first-line managers are generally satisfied with their work situation today, but that there are suggestions for improvements.

I en sjöfartsindustri som ständigt utvecklas gäller det att styrmännen som arbetar ombord har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompetenta nyutexaminerade styrmän är under sin första törn samt hur utbildningen och arbetsgivarna kan underlätta. Detta har undersökts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex nyutexaminerade styrmän som gjort sin första törn som styrman ombord på ett gas-, råolje- eller produkttankfartyg. Resultatet från intervjuerna visar att styrmännen var positivt överraskade över sina förkunskaper från utbildningen. De upplevde en kompetens i bryggrutiner och navigering medan lasthantering var ett område som de kände viss osäkerhet och nervositet inför. Vikten av arbetsgivarens roll i en nyutexaminerad styrmans första tid i yrket visades också vara viktig för utveckling av kompetens genom överlapp. / In a constantly evolving maritime industry, it is crucial that the nautical officers working onboard possess the necessary competence to carry out their duties. The purpose of this study is to investigate the level of competence among newly graduated nautical officers during their first contract, and how education and employers can facilitate this process. This was investigated through qualitative semi-structured interviews with six newly graduated nautical officers who had completed their first contract as a nautical officer onboard a gas-, crude oil-, or product tanker. The results of the interviews shows that the nautical officers were positively surprised by their prior knowledge obtained during their education. They felt competent in bridge routines and navigation, while cargo handling was an area where they experienced some uncertainty and nervousness. The importance of the employer's role during a newly graduated nautical officer's first period in the profession was also shown to be crucial for the development of competence through overlap.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse om hur första linjens cheferresonerar kring sitt ledarskap när organisationen genomgår en expansion. Metod: En studie som beskriver ledarskapet uppfattas ur ett chefsperspektiv genomförd medabduktiv ansats som utgångspunkt, vidare med semistrukturerade intervjuer där treplutonchefer från Luftvärnsregementet i Halmstad har varit delaktiga. Slutsats: Studien har visat att första linjens chef tillämpar och prioriterar relationsbygge i sittledarskap när organisationen genomgår en expansion. Detta görs genom att entusiasmera,skapa personkännedom, bygga tillit till medarbetarnas lösande av arbetsuppgifter samt attporträttera sig och agera som förebild. Stora delar av första linjens chefers agerande ochresonerande kan associeras med teorin om det transformativa ledarskapet. Följaktligenupplever första linjens chefer att de för närvarande har en hög arbetsbelastning som förefallervara en följd av expansionen. En av anledningarna kan vara den upplevelse av bristanderesurser i organisationen som finns. Det konstateras att första linjens chefer har en stor viljaatt lösa de arbetsuppgifter som de tilldelas och sätter organisationens intressen före sina egna.På så vis tar de sig igenom en upplevd ansträngd tid i organisationen. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and create understanding how first linemanagers reflect on their leadership when the organization goes through an expansion. Method: A study that describes the perception of leadership from a supervisor perspectivecarried out with an abductive approach. Moreover semi structured interviews were done withthree platoon commanders from the Air Defence Regiment in Halmstad. Conclusion: The study has shown that first line managers apply and prioritizerelationship-building in their leadership when the organization goes through an expansion.Their way of acting is creating enthusiasm, making room for a more personal relationship andgiving trust to team members' ability to solve assignments. First line managers lead byexample and aim to act as role models. Their leadership style resembles transformativeleadership in both reasoning and acting. The first line managers currently experience a heavyworkload that they associate with the organizational expansion. According to theirperception, the reason for this is a lack of resources in the organization. It can further beconcluded that first line managers have strong will to solve their assignments and put theorganizations interest ahead of their own. This is how they carry out their work andleadership during a perceived tough period in the organization.

Första linjens chefer arbetar idag med höga krav och en hög arbetsbelastning, vilket bidrar till en hög personalomsättning och ökad frekvens av sjukskrivningar hos chefer. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som första linjens chefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen upplever påverkar deras hälsa. Studien är utformade efter en kvalitativ ansats, där datainsamlingen har skett genom totalt 9 semistrukturerade intervjuer med informanter som antingen hade en pågående anställning inom Västra Götalandsregionen som första linjens chef vid tidpunkten för intervjun, eller nyligen avslutat sin tjänst. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet, vilket resulterade i skapandet av 8 underkategorier som sammanställs i tre huvudkategorier; Arbetsmiljö, Relationer och Stöd. Resultatet påvisar att det finns ett stort engagemang hos informanterna gällande sitt uppdrag som första linjens chef, men att de saknar förutsättningarna för att genomföra ett gott jobb där de kan finnas tillgängliga i verksamheten och hinna se varje underställd medarbetare. En bristande arbetsmiljö sett till för hög arbetsbörda och bristande struktur gällande antalet underställda medarbetare, möten och mail ansågs öka risken för försämrad hälsa hos informanterna. Vidare i resultatet blir det tydligt att relationen till sin överordnade chef, sina kollegor och sina medarbetare har stor påverkan för första linjens chefer att känna delaktighet och gemenskap. Vidare belyses vikten av att ha ett ökat stöd, där handledning och mentorskap lyfts upp av informanterna som viktiga delar för att ha ett hållbart yrkesliv. Studiens resultat kan bidra till en ökad medvetenhet kring vikten av att förebygga ohälsa hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen, och därigenom arbeta för att främja och bevara deras hälsa.

Offentliga organisationer som har samhällsuppdraget inom vård- och omsorg behöver vara i ständig utveckling. Detta skapar ett förändrings- och implementeringsbehov inom offentliga verksamheter. I en snabbt föränderlig värld med en ständigt pågående kunskapsökning och utveckling krävs en hållbar plan för förändringsledning och implementering. Ett exempel på detta är när regeringen 2016 beslutade om den så kallade Tillitsdelegationen. Tillitsbaserad styrning och ledning (som en del av Tillitsdelegationen) har syftet att öka kvalitén i offentliga organisationer, genom att bland annat öka tilliten mellan chef och brukarnära arbetande personal. Syftet med studien var att utforska upplevelser och erfarenheter hos första linjens chefer i kommunala organisationer inom daglig verksamhet enligt LSS avseende implementering och praktisk tillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning. Metoden som använts i studien hade en kvalitativ ansats. Författarna genomförde en pilotintervju innan de åtta intervjuerna med kvinnliga första linjens chefer inom daglig verksamhet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån en implementeringsprocess vars centrala begrepp är att: vilja, kunna och förstå. Resultaten av studien visar att det finns skillnader i det praktiska arbetet kring tillitsbaserad styrning och ledning. Covid-19 pandemin har påverkat verksamheterna, där tillit beskrivs som en förutsättning för verksamheterna att göra den omställning som behövts. Det lyfts fram att kommunikation, mod, relation och delaktighet var viktiga komponenter i arbetet med en hållbar tillitsbaserad styrning och ledning. Studien har visat att det finns upplevda hinder främst i form av kontroll och mätningar kopplat till bland annat tidigare styrmodeller som bidrar till svårigheter att fullt ut kunna implementera ett tillitsbaserat ledarskap

I mitt arbete med elever i de tidiga skolåren upptäckte jag att många elever hamnade i svårigheter när de skulle lösa mönsteruppgifter i olika sammanhang. Jag funderade över vad orsakerna kunde vara. I massmedia diskuterades TIMMS 2003 som visade att svenska elever hade svårigheter med algebra i jämförelse med elever i andra länder. Kunde det finnas ett samband? Jag blev intresserad och ville skaffa mig kunskaper om vilka svårigheter elever hamnar i när de analyserar mönster och vilka generaliseringar de ser i ett växande mönster. Jag använde mig av enskilda kvalitativa intervjuer och jag hade två undersökningsuppgifter som vi arbetade med och samtalade om. Resultatet i undersökningen visade att det finns behov av att arbeta med analyser och generaliseringar av olika slags mönster. Intervjuerna visade okså vikten av att elever får träning i att kommunicera matematik. / In my work with children in the early years in school i noticed that they often had trouble when they were working with patterns in different ways. At the time TIMSS 2003 was discussed in media and the result showed that the swedish students had difficulties with algebra compared with students from other countries.Could there bee some connections? I got interested and wanted to learn about which difficulties students in the early years have when they analyze patterns and what generalizations they make in growing patterns.

Forskning visar att 20 procent av första linjens chefer inom äldreomsorgen slutar på sin arbetsplats inom två år. Arbetet som chef är komplext och en stor del av arbetstiden innefattar möten och administrativa arbetsuppgifter. Verksamhetsutveckling är en ständigt pågående process i äldreomsorgen där första linjens chef arbetar för resultat av en god vård- och omsorg. Forskning kring hållbart ledarskap visar att tillgången till stöd i arbetet har påverkan på det egenupplevda arbetsförhållandet. Syftet med studien är att undersöka om första linjens chefers arbete med verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. I studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att lyfta fram första linjens chefers upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog åtta chefer i studien som alla är verksamma inom äldreomsorg. Intervjuerna analyserades i en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisar ett huvudtema: hur verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. Huvudtemat redovisas vidare i tre underteman: förutsättningar i arbetet som chef, kvalitetsarbete och ökad arbetsbelastning. I diskussionen framkommer likheter och skillnader i relation till tidigare forskning och chefers upplevelser. Chefsbyten och tillgång till stöd påverkar arbetet med verksamhetsutveckling och visar sig vara betydelsefullt för såväl arbetsmiljö, organisationens hållbarhet och utveckling. Arbetsbelastning ökar för chefer och arbetsgrupper blir otrygga och saknar stabilitet. Tillgången till stöd ser olika ut och är ytterligare en faktor som påverkar arbetet med verksamhetsutveckling.

Lärare reflekterar ofta kring vilket språk av svenska och engelska som ska användas mest i engelskundervisningen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares val av språk i engelskundervisningen samt vad de ser för konsekvenser med att använda svenska respektive engelska under engelsklektionerna. Syftet är också att undersöka hur elever tänker kring språkvalet som lärare gör när de har engelska. I denna studie genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med lärare, verksamma eller har varit verksamma i engelska i årskurs 4–6, samt en enkät, utdelad som en survey till elever i årskurs 6 (12 år) och besvarades av 20 elever. Slutsatsen av denna studie visar att lärare vill använda den mängden engelska som är möjligt, men att svenskan behöver användas som ett hjälpmedel, främst till svaga elever i engelska. Konsekvenser med att använda engelskan visar enligt resultatet att svaga elever får svårigheter att förstå vad som ska göras under engelsklektioner. Konsekvenser med att använda svenskan blir enligt lärare att eleverna tappar en del engelska och att de inte får öva på sina språkliga strategier. Majoriteten av eleverna i studien har bekräftat att de är nöjda med lärares språkval på engelsklektionerna. Många elever föredrar också att både svenskan och engelskan används. / Teachers often reflect on which language of Swedish and English should be used mostly in English teaching. The purpose of this thesis is to investigate teachers' choice of language in English teaching and what they see as consequences of using Swedish and English respectively during English lessons. The purpose is also to investigate how students think about the language choice that teachers make when they have English. In this study, three semi-structured interviews were conducted with teachers working or have been working in English in grades 4–6, as well as a questionnaire, distributed as a survey to students in grade 6 (12 years old) and answered by 20 students. The conclusion of this study shows that teachers want to use as much English as possible, but that Swedish needs to be used as an aid, mainly for weak students in English. Consequences of using English shows according to the results that weak students have difficulties in understanding what to do during English lessons. According to teachers, negative consequences of using Swedish are that the students lose some English and that they do not get to practice their linguistic strategies. The majority of the students in the study have confirmed that they are satisfied with the teachers' choice of language in the English lessons. Many students also prefer that both Swedish and English are used.

Arbetet handlar om utomhuspedagogik inom matematik för elever i årskurs F-3. Syftet med studien är att undersöka hur utomhuspedagogik påverkar elevers användning av matematiska begrepp inom subtraktion, längdenheter och geometriska figurer. Studien jämför hur elever använder matematiska begrepp utomhus och inomhus. Studien jämför en klass i årskurs 1 och en klass i årskurs 3 för att undersöka skillnader och likheter i användningen av matematiska begrepp. Utomhuslektionen inom subtraktion och längdenheter för årskurs 1 fokuserade på "minus"-spel och mingel med sifferkort. Eleverna använde huvudsakligen första ordningens språk. Inomhuslektion för årskurs 1 hade fokus på repetition av subtraktion, där eleverna använde mestadels första men även andra ordningens språk. För årskurs 3 observerades en utomhuslektion inom geometriska former och längdenheter samt uppskattning, där eleverna använde till större del andra ordningens språk med vissa inslag av första ordningens språk. Inomhuslektionen i årskurs 3 inkluderade problemlösning inom olika områden, där eleverna använde främst första ordningens språk. Studien visar att utomhuspedagogik kan främja utvecklingen av andra ordningens språk inom matematik genom att koppla matematiska begrepp till verkliga situationer. Elevernas användning av olika språkliga uttryck inom matematiken ökade genom utforskning av matematik utomhus.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en befolkning där andelen äldre i behov av vård ökar och det råder rekryteringsbehov av medarbetare. Implementeringen utav välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan ses som ett sätt att hantera utmaningen. Regeringen har en digitaliseringsstrategi för Sverige med höga ambitioner. Studien riktar sig till första linjens chefer inom äldreomsorgen som är några av de som förväntas implementera strategin i den dagliga verksamheten.   Syftet med studien var att studera möjligheter och hinder utifrån första linjens chefer upplevelser samt hur de upplever medarbetarnas kompentens kopplat till implementeringen av välfärdsteknik inom äldreomsorgsverksamhet. Metoden som användes var en kvalitativ studie med induktiv ansats och semistrukturerade frågor. Sex första linjens chefer intervjuades inom kommunalt vård- och omsorgsboenden. Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna berör områdenas behov och utmaningar kring välfärdsteknik, ekonomiska förutsättningar, teknisk kompetens samt välfärdsteknikens möjligheter.   Slutsatserna författarna drar från studien är att första linjens chefer upplever goda möjligheter att utveckla och förbättra vården för de äldre, samt att förbättra arbetsmiljön och hålla budgeten på lång sikt. Dock är arbetet med implementering av välfärdsteknik i sin linda och det krävs utökat samarbete, kompetensutveckling och kompetenscentra samt långsiktiga ekonomiska strategier för att lyckas.