Att som nyexaminerade sjuksköterskor arbeta på vårdavdelningar kan innebära många olika upplevelser. Efter tre års teoretiska och praktiska studier besitter sjuksköterskor en sjuksköterskeexamen samt en examen inom vårdvetenskap där all kunskap nu ska utföras i praktiken. Syftet med studien är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetet på vårdavdelningar de två första åren. Metoden är litteraturöversikt där åtta studier av kvalitativ och kvantitativ ansats samt mixad metod använts. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; Övergången från studenter till nyexaminerade sjuksköterskor; Att vara anställda via introduktionstjänster samt Vårdmiljöns betydelse. Resultatet visar på att det finns en övergång mellan utbildningen i skolan och vad som krävs teoretiskt samt praktiskt på arbetsplatsen, för- och nackdelar med introduktionstjänsterna samt vikten av en bra organisatorisk och stöttande vårdmiljö. Diskussionen lyfter fram avståndet i erfarenheter och kunskaper mellan studietiden och som yrkesverksamma sjuksköterskor samt betydelsen av organisatoriskt god och stöttande vårdmiljö. Slutsatsen uppvisar att genom att minimera skillnaden mellan teori och praktik, med rätt stöttning, en trygg introduktion samt ett tillåtande arbetsklimat främjar en god vård och hållbara sjuksköterskor.

Denna studie syftar till att bidra till en fördjupad förståelse kring samhällskunskapselevers syn på läromedel och syn på kunskap kopplat till olika läromedel. För att nå syftet ställdes frågeställningarna “Vad kännetecknar elevernas syn på, val och användning av läromedel i deras samhällskunskapsstudier?” och “Hur kan vi förstå sambandet mellan elevers val av läromedel och deras lärande med betoning på första och andra ordningens kunskaper?”. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med 10 elever i parintervjuer. Sedan har en tematisk analys genomförts där elevernas svar kodats och tematiseras. Resultatet har därefter analyserats med Sandahls (2011) första och andra ordningens kunskaper som teoretisk grund där första ordningens kunskaper  är faktakunskaper och begrepp medan andra ordningens är mer djupgående förståelse och förmågor, såsom slutledning, finna belägg och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar att elever är delade i sina preferenser av läromedel, men att det finns några återkommande aspekter. Eleverna uttrycker att uppgiftens utformning är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel då lärare ofta har valt ut vart de ska vända sig för att genomföra uppgiften. Vidare är språk en viktig aspekt då många elever upplever att läroböcker innehåller ett äldre språk och svårförstådda formuleringar vilket gör att de hellre vänder sig till sökmotorer. Detta trots att flera av eleverna uttrycker att de föredrar tryckta läromedel. Att elever vänder sig till videor och videotjänster så som Youtube för att hitta förklaringar till områden de inte riktigt förstår är även vanligt förekommande. Gällande första och andra ordningens kunskaper kopplat till läromedel uttrycker eleverna att första ordningens kunskaper, begrepp mm, lättast fångas av kortare sammanfattningar och hemsidor, såsom SO-rummet, Wikipedia och NE. Andra ordningens kunskaper, och djupare förståelse, upplever sig eleverna fångas bättre från böcker och avancerade texter. Samtidigt uttrycker de att källkritik och kritiskt tänkande mer är kopplat till deras användande av diverse digitala läromedel och internetbaserade källor. Eleverna uttrycker även en form av andra ordningens kunskap kopplat till att konkretisera första ordningens kunskaper då de menar sig kunna applicera sina kunskaper i vardagen. / This study aims to gain an understanding of the perspectives social science students' have on learning materials, such as textbooks, digital textbooks and internet sources, as well as their views on knowledge associated with different learning materials. In order to achieve this, the research questions asked are "What characterizes students' perspectives on, choices of, and their use of learning materials in their social science studies?" and "How can we understand the relationship between the  choices students' in their learning materials and their learning, with an emphasis on the concept of first and second-order knowledge?". To answer these questions, a qualitative method is employed, with semi-structured interviews conducted with 10 students in paired interviews. A thematic analysis is then conducted, coding and thematizing the students' responses. The results are subsequently analyzed using Sandahl's (2011) first and second-order concept of knowledge as a theoretical framework. First-order knowledge refers to factual knowledge and concepts, while second-order knowledge involves deeper understanding and abilities such as coming to conclusions, finding evidence, and critical thinking. This study finds that students are divided in their preferences of learning materials, but there are some recurring aspects. Students express that the tasks that their teachers assign them is the most significant factor in their choice of learning materials, as teachers often dictate where they should turn to complete the task. Furthermore, language is an important factor, as many students find textbooks to contain older language and difficult-to-understand formulations, leading them to prefer search engines instead. This is despite several students expressing a preference for printed textbooks. It is also common for students to turn to videos and video services like YouTube to find explanations for areas they don't fully understand. Regarding first and second-order knowledge associated with learning materials, students express that first-order knowledge, such as concepts, is most easily captured by shorter summaries and websites like SO-rummet, Wikipedia, and NE. They perceive that they gain deeper understanding and second-order knowledge from books and more advanced texts. At the same time, they express an understanding of source criticism and critical thinking more associated with their use of various digital textbooks and internet-based sources. Students also express a form of second-order knowledge associated with concretizing first-order knowledge, as they believe they can apply their knowledge to everyday life

För att skapa kraftfullare presentationer måste nya metoder implementeras för att visualisera projekt. Ett aktivitetshus för ungdomar visualiseras i detta projekt genom att 3D-modellen av huset placeras i ett filmklipp från den plats där huset skall stå. Stegen som togs för att realisera detta var förarbete i form av inskaffande av ritningar, filmande, matchmoving, 3D-modellering, rendering, compositing och ljuddesign. Resultatet blev ett filmklipp som ur ett första persons perspektiv både visar exteriören och interiören.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: BVC-sjuksköterskans attityd och bemötande har betydelse för kostinformationen, Adekvat och relevant kostinformation, Mer konkret och anpassad information efter barnets utveckling önskas samt Omständigheterna kring kostinformationen skulle kunna förändras. Det hade därför varit av värde att genomföra en större svensk studie för att få en djupare förståelse av föräldrars behov, hälsoproblem relaterade till kost kan förebyggas samt att alla föräldrar får möjlighet till samma information från BVC.

This essay explores a previously rather unexplored part of Swedish military history in the form of a Swedish volunteer in the great war named Sven Blom. The essay focuses on his mindset and thoughts regarding the war, his part in it as a combatant, and how these experiences changed his mindset regarding the war over time. Sven Blom, a Swedish man in his 30s, who lived in France at the outbreak of hostilities, chosed to side with his new countrymen and enlists as a volunteer in the French Foreign Legion. His enthusiasm and patriotism regarding the war changed slowly through his combat experiences. After he sustaines a serious case of frostbite throughout one of his feet, he is sent to recover at a hospital. He recovers, but does not enlist again. His mindset regarding the war is changed forever. The main source material of this essay is the two war-diaries written in Swedish by Sven Blom starting right before the declaration of hostilities to the time when he was discharged from the French foreign Legion. To analyze the material several books are used. Such as Svenskar i Krig, by Lars Gyllenhaal and Lennart Westberg, Det första världskriget by John Keegan, Ivan Lönnberg by Sören Björklund, Eldens återsken by Lina Sturfelt and Fallen Soldiers written by George L. Mosse.

Syftet med denna studie är att belysa hur utlandsfödda föräldrar upplever svensk förskola. I kvalitativa intervjuer har föräldrar från olika länder fått svara på frågor om mötet med den svenska förskolan. De beskriver sina känslor och upplevelser från första besöket på förskolan, hur kommunikationen och samarbetet med personalen fungerar och hur de uppfattar att deras barn trivs och involveras i verksamheten på förskolan.  Resultatet visar att de utlandsfödda föräldrarnas upplevelse av den svenska förskolan till största del är mycket positiv. Det tolkas som att de känner sig väl bemötta och stöttade av personalen och de förefaller tycka att förskolans verksamhet är bra, rolig och lärorik.

I det här examensarbetet har jag valt att undersöka undervisningsmetoden "Grej of the Day" (GOTD) inom ramen för samhällsorienterande ämnen, SO, med fokus på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskapsdimensioner i SO som lärare talar om när de talar om metoden GOTD. Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta lärare (främst på mellanstadiet) intervjuas om varför de använder metoden GOTD, vad de undervisar om och vilken typ av kunskap de menar att eleverna utvecklar inom ämnet SO. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i ett par olika teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarna är mycket positiva till metoden av olika skäl. De menar bland annat att eleverna utvecklar olika typer av kunskaper, inte bara inom SO. GOTD används till stor del ämnesövergripande i undervisningen. Lärarna uttrycker att eleverna utvecklar kunskaper om fakta och begrepp, något som i studien benämns som kunskaper av första ordningen. De menar också att eleverna tränar förmågor, kunskaper av andra ordningen; disciplinära och interdisciplinära. I studien konstateras även att den kunskap som eleverna utvecklar skulle kunna ses kraftfull kunskap. Lärarna talar alltså om olika kunskapsdimensioner eller olika typer av kunskap när de talar om GOTD; dels kunskaper av första och andra ordningen men möjligtvis också kraftfull kunskap (powerful knowledge). / <p>SO</p>

Title: Introduction in a parents perspective, The importance of secure for parents.   Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur föräldrar upplever en introduktion av sitt barn på förskolan. Studien vill också visa hur föräldrar upplever sin egen roll under introduktionen av sitt barn i förskolan. Studien är en kvalitativ fenomenografisk ansats där vi utgår från föräldrars upplevelser under introduktionen i förskolan. Studiens metod utgår från intervjuer som gjorts med åtta informanter som bor runt om i södra Sverige. Studien utgår även från föräldrarnas upplevelser av sin egen roll under introduktionen. I syftet lyfts att den föreliggande studien görs för att undersöka och belysa föräldrars olika upplevelser av en introduktion i förskolan.   I analysen framträder fem olika kategorier av föräldrars upplevelser och uppfattningar av en introduktion, av sitt barn, i förskolan. De kategorier som blir framträdande är upplevelser av trygghet, upplevelser av första mötet och upplevelser av en trygg anknytning. Vidare framkommer även uppfattningar av den trygga basen samt uppfattningar av pedagogansvar. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som föräldrarna anser vara mest betydelsefull vid anknytning i samband med en introduktion i förskolan. Anknytning är något som inte kan förbises i förskolan då den utgör en stor del av introduktionen.   Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogernas tydlighet i att visa hur en introduktion i förskolan kan gå till är betydelsefull för föräldrarnas upplevelser. Föräldrarna vill också bli en del av introduktionen genom att de får veta hur de som föräldrar ska agera under tiden de är med sitt barn på förskolan. Det är av vikt att pedagoger som jobbar i förskolans verksamhet förstår innebörden i begreppen anknytning, trygghet och relationsskapande.

Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).

This essay’s main purpose is to analyze the historical facts and data that are presented to the player during the game’s main missions and their use of history. This will mainly be done through source criticism of the historical events that occured during the great war’s time era and trying to connect these events with the ones in the missions. However this turned out to be harder than expected because no dates are presented in the game and rerely the exact geagraphic location so alot of research about the different battles of the war had to be done to complete this task. Even though most of the ”hard facts” such as when the battles takes place are accurate, there are some less impactful facts on a lower level such as characteristics of vehicles and weapons that hurts the historical authenticity by a tiny fraction but increases the player experience by alot.  The conclusion, of what I managed to analyze from the game, is that alot of apects of the game is made out of pure comercial intentions. That’s not necessarily a bad thing since more people are therefor willing to buy the game and experience the great war, but the the facts that the players encounters seems to aim to satisfy historical stereotypes. Overall it’s a relatively historical corretct game in the sense of historical authenticity and the intentionally exaggerated stereotypes does not have much of an impact on the storytelling and as a player you rarely even notice, it rather makes the game more playable and enjoyable.