Att stötta barns första- och andraspråksinlärning. En fallstudie av två förskolor.Språkmiljöer, olika arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöks hur två förskolor arbetar för att stötta både första- och andraspråksutveckling. Syftet med denna studie är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa två förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andraspråkutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. I studien undersöks också om pedagogerna och specialpedagogerna på de båda förskolorna utgår från Vygotskijs teorier att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna. Studien består av kvalitativa intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Studien visar att arbetet med barns första- och andraspråksutveckling sker på ungefär samma sätt på de båda förskolorna och att de båda förskolorna inte utgår från något speciellt utformat arbetssätt för att främja barnens första- och andraspråksutveckling.

Syftet med denna uppsats är att jämföra fundament i skriftlig andraspråks- och förstaspråksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i årskurs två på gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna läser kursen svenska som andraspråk B, och fyra av eleverna läser kursen svenska B. Andraspråkseleverna har bott i Sverige och använt det svenska språket från fyra år till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhållande till andelen övriga fundament. Därefter görs en kvalitativ analys av variationen i subjektsfundamenten och av hur svenska konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet används. Resultatet visar små skillnader mellan fundamenten i andraspråks- och förstaspråksproduktion. I andraspråkmaterialet är den procentuella andelen subjektsfundament något mindre än i förstaspråksmaterialet. I de övriga fundamenten placeras, i båda jämförelsegrupperna, i första hand adverbiella led, men i fundamenten i andraspråksmaterialet finns en mindre andel adverbiella bisatser och även en högre andel objekt. Pronomensubjekt utgör i både andraspråks- och förstaspråkstexterna den högsta andelen subjektsfundament. Nominalfrassubjekt i fundamentfälten är dock mindre vanligt i andraspråkstexterna än i förstaspråkstexterna. Den informationsstrukturerande konstruktionen med formellt subjekt används sparsamt i de båda jämförelsegrupperna, dock något mindre i andraspråkstexterna. Extrapositionering används i informationsstrukturerande syfte på olika vis i andraspråks- och förstaspråkstexterna, och så-inskott efter fundamenterade bisatser används i högre grad i förstaspråksmaterialet.

Bakgrund: Förtroende är en viktig förutsättning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger även den på förtroende. Revisorer använder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan använder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens från flera revisionsbyråer kan det leda till att revisorer tänker mer på hur de presenterar och framställer revisionsbyrån och sig själva för att göra byrån mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara på det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som revisorerna tycker är viktigt att revisorn besitter som får ansvara för det första klientmötet. Syftet är även att undersöka om det är viktigt att skapa förtroende i det första klientmötet och vilken typ av förtroende som revisorn i så fall vill förmedla till klienten.   Metod: Först gjordes en kvalitativ studie där vi genomförde sex intervjuer för att ge underlag till vår kvantitativa del av studien i form av en enkät. Enkäten skickades till alla godkända och auktoriserade revisorer som är medlemmar i FAR (3516 revisorer) och resulterade i svar från 403 respondenter. Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar att vem som får ansvara för det första klientmötet främst baseras på den kunskap revisorn besitter och revisorns personliga egenskaper. Studien visar även att det personliga förtroendet är i större fokus än att skapa förtroende för revisionssystemet i det första klientmötet. Storlek på stad revisorn arbetar i och revisorns byråtillhörighet visade sig ha en viss påverkan på revisorernas attityder kring de påståenden som ställts om våra faktorer.

I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll. Huvuddelen av studien ägnas åt en innehållsanalys baserad på femton kriterier. Kriterierna som stipulativt har valts ut är viktiga händelser under första världskriget.Alla böcker har ungefär lika mycket relativt stoffinnehåll och läsbarheten skiljer sig inte märkbart. Gymnasieläroböckerna är något mer svårlästa, skillnaden är dock inte så stor som förväntat. Gymnasieböckerna Epok historia och Perspektiv på historien uppfyller flest kriterier, nämligen elva stycken. Det saknas bra redogörelser i läroböckerna gällande Italiens intåg i kriget samt texter om villkoren på hemmafronterna. Medan mycket utrymme i texterna ägnas åt soldaternas dåliga villkor. Samtliga böcker har ett västorienterat perspektiv där striderna på västfronten får betydligt mera uppmärksamhet än striderna på syd- och östfronterna.

<p>I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll. Huvuddelen av studien ägnas åt en innehållsanalys baserad på femton kriterier. Kriterierna som stipulativt har valts ut är viktiga händelser under första världskriget.Alla böcker har ungefär lika mycket relativt stoffinnehåll och läsbarheten skiljer sig inte märkbart. Gymnasieläroböckerna är något mer svårlästa, skillnaden är dock inte så stor som förväntat. Gymnasieböckerna Epok historia och Perspektiv på historien uppfyller flest kriterier, nämligen elva stycken. Det saknas bra redogörelser i läroböckerna gällande Italiens intåg i kriget samt texter om villkoren på hemmafronterna. Medan mycket utrymme i texterna ägnas åt soldaternas dåliga villkor. Samtliga böcker har ett västorienterat perspektiv där striderna på västfronten får betydligt mera uppmärksamhet än striderna på syd- och östfronterna.</p>

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen. Ett problem är att det finns ofullständig kunskap om satsningarna leder till de förbättringar som avsetts. Syftet med studien är att beskriva första linje chefers uppfattning av satsningen på den Nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Som metod användes kvalitativa intervjuer av 6 första linjens chefer. De analyserades sedan enligt modell av Lundman och Hällgren Granheim (2012). I analysen framkom två kategorier och sju underkategorier. Resultatet visar att cheferna är positiva till satsningen men har bristande förutsättningar för utbildning och implementering. Diskussionen lyfter fram bristen på tid för implementering av värdegrunden i verksamheterna. Chefernas ansvar för implementeringen försvåras av tidsbrist när det gäller kunskapsinhämtning, både för cheferna själva men även i personalgrupperna. Konstaterandet att det fanns brister inom äldreomsorgen och att chefer behöver stöd för implementering, ledde till regeringens satsning på implementering av den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Trots detta så har första linje chefers förutsättningar för förändringsarbete inte ändrats.

Introduction: First line managers in the public sector, are under a great pressure from both senior management, leadership, politicians and often from a large group of employees. Few studies have been made on the first-linemanagers psychosocial work environment, even though in the studies found that the manager affects their employees work environment. Aim: How first line managers in municipal elderly describes the psychosocial work environment on the basis of demand-control - support model. Methods: The study was conducted through individual interviews with six first line managers. Respondents were recruited through a strategic selection in a medium-sized municipality in Västernorrland. The interviews were conducted using an interview guide. Qualitative content analysis with an deductive approach was used as a method of interpretation of the results. Results: First line managers point out the difficulty in balancing the requirements and several managers also mentioned the importance of having clear role descriptions and objectives. Most managers experience control more or less and a wide mandate when it comes to decisions to be taken. The experience of support in their work is divided, both from the line manager and employee. In contrast, the most managers find that support from the support functions are missing. Conclusion: The results of this study show individual differences in first-line managers' perception of demands, control and support. However, there are similarities within the group studied, suggesting that all three domains are important for their psychosocial work enviroment.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare. Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer. Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet. Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll.

Title: First line management, administration and New Public Management   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, 15hp. Author: Patrik Jansson &amp; Victor Holmlund Supervisor: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson &amp; Elena Ahmadi Date: 2015 - May   Aim: The purpose of this study is to increase the understanding of how first line management in public organizations is effected by New Public Management related reforms and how they handle related administrative tasks.    Method: The study is based on a deductive and qualitative methodology. We conducted 10 semi-structured interviews with first line managers in Swedish public healthcare organizations. A result is reached by a thematically constructed analysis were citations are presented and analyzed.   Result &amp; Conclusions: The study shows through the model that has been used that first line managers are highly affected by administrative tasks that can be linked to New Public Management. The participant managers see these related tasks as important for the organizations and natural in their profession.   Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of the managing of first line managers and how it is affected by New Public Management related administration through a perspective that is lacking in previous research. The new perspective gives a nuanced view of the manager’s role as administrators and gives rise to suggestions of future research.   Key words:  New Public Management, Administration, First Line Managers, Healthcare. / Titel: Första linjens chefer, administration och New Public Management   Nivå: C-uppsats, företagsekonomi, 15hp.  Författare: Patrik Jansson &amp; Victor Holmlund Handledare: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson &amp; Elena Ahmadi Datum: 2015 - maj   Syfte: Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur första linjens chefer i offentlig sektor påverkas av införandet av NPM relaterade reformer och hur de hanterar administrativa uppgifter.   Metod: Studien bygger på en kvalitativmetod där empiriskt material har insamlats via 10 semi-strukturerade intervjuer. För att skapa ett resultat har vi använt oss av en tematisk analysmetod där transkriberade citat presenteras, analyseras och diskuteras.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar via den modell som använts att första linjens chefer inom offentlig sektor påverkas i hög grad av administrativa arbetsuppgifter som kan återknytas till New Public Management. Studien visar att de medverkande cheferna överlag ser dessa administrativa uppgifter som viktiga för organisationen och självklara i deras yrkesroll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för första linjens chefskap i offentlig sektor samt hur cheferna påverkas av New Public Management relaterad administration ur ett perspektiv som saknas i tidigare forskning. Det nya perspektivet ger en nyanserad bild av chefernas roll som administratörer och ger upphov till förslag om framtida forskning.   Nyckelord: New Public Management, Administration, Första Linjens Chefer, Sjukvård

Abstract Author: Cecilia Edling Title: First line managers’ experiences of work with the psychosocial work environment - a qualitative study in a university environment. Course: Master thesis of the main area work and health University: University of Gävle, Sweden Aim: Explore and describe experiences first line managers at universities and colleges have of working with the psychosocial work environment. Background: Problems with the psychosocial work environment are growing and is a diffuse area that can be difficult to know how to handle. First line managers have an important role by being a link between higher managers and subordinate employees, but it can also be a complex and difficult role. Metod: Qualitative method with qualitative content analysis. Result: Experiences are that conflicts are difficult to handle and that clarity in the role is affected by the organization of responsibility. The psychosocial work environment is perceived as difficult to work with and structural factors create stress for employees and difficulties for managers to handle. Conclusion: Many of the experiences, and which first line managers experience affects their work with the psychosocial work environment, are specific for universities and colleges. Keywords: psychosocial work environment, first line managers, university and college