No description available.

<p>Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.</p><p>Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866–1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.</p><p>Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation. De tidigaste konflikterna gällde personliga kvalifikationer eller lokalpolitiska hänsyn, till exempel i järnvägsfrågan. När partiväsendet började växa fram på 1870- och 1880-talen började vissa delar av landstinget, samt inte minst Karlstadstidningen, försöka skapa klassgemenskap bland landstingets bönder, som utgjorde nära hälften av ledamöterna. Detta misslyckades dock, delvis på grund av att majoriteten såg till att hålla samman mot denna nya situation. Tullfrågan ledde till ett stort utbyte av ledamöter, då många frihandlare tidigare suttit på Värmlandsbänken medan landstingets hade en mycket stark protektionistisk majoritet. Detta faktum, tillsammans med att det inte var frågan om någon proportionell representation och att man börjat se till att ena sig om kandidater redan vid gemensamma valmöten med provval, ledde till att valen under det tidiga 1890-talet saknade all spänning.</p><p>Angående offentligheten var tidningarna under denna tid den viktigaste kommunikationskanalen. Dessa började först i samband med partiväsendets framväxt kommentera eller försöka påverka valens utgång. Detsamma gäller insändarna från enskilda landstingsmän, som dock aldrig blir särskilt vanligt förekommande. Både Nya Wermlandstidningen och Karlstadstidningen försökte framhålla sig själva som folkets representanter och motståndarsidan som intrigant och konspirativ. Inga försök, vare sig genom ledarartiklar eller insändare, att påverka valen tycks dock ha lyckats, och efter den inledande tullstriden insåg båda tidningarna att det nuvarande systemet inte gjorde den typen av externa påtryckningar möjliga. KT började då i stället kritisera själva systemet som "barockt" och "allt utom vist". Övergången från konflikt till konsensus tycks alltså ha genomförts helt utanför den borgerliga offentlighetens sfär.</p> / <p>From 1867 until 1970, the Swedish people was represented by a bicameral parliament. The idea of this structure was to have the Lower House (Andra kammaren) as a direct voice of the population, or rather the part of it that possessed suffrage, while the equally powerful Upper House (Första kammaren) should ideally be a corporation void of short-term political partisanship. This was to be achieved by three measures: first, by indirect elections through the County Councils (Landsting); second, by nine-year, successively renewed mandates; and third, by the economical independence of the members, which was guaranteed by high financial demands for eligibility and by the lack of remuneration. This semi-democratic idea was mostly abandoned during the first few decades of the 20th century, but was highly active during the period studied here, 1866–1894.</p><p>There have been few studies on the realization of these principles. Were the elections marked by conflicts or by consensus? Were the preparations carried out within the semi-private sphere of the County Council, or did they involve interaction with the public sphere and the public opinion? By studying the tradition of one specific county, Värmland in western Sweden, we are able to give these questions partial answers. The study includes, apart from the officially produced material, private cor-respondence and newspaper articles.</p><p>The answer to the first question is, briefly summarized, that the elections started out marked by conflicts but gradually grew into consensus. The earliest conflicts were often local or personal in nature, and there seems to have been few successful efforts to remove these. When the emergence of a national party system during the 1870s and 1880s led to radical forces attempting to invoke class consciousness in certain groups of the Council, the majority reacted by keeping stronger together. In the largest political struggle of the late 19th century, the customs debate, the Council was more unified than ever in replacing old candidates with new ones, sharing the views of the majority. The minority interests were not allowed to gain representation due to the majority block vote system, and much weight was put in the Council's unity behind the nominees of the informal pre-election meetings.</p><p>Regarding the public sphere, its most important instances were the local newspapers. Studies of the moderately liberal Nya Wermlandstidningen (NWT) and the more radical Karlstadstidningen (KT) have shown that the newspapers did not participate in, or at all comment on, the earliest conflicts. Only with the aforementioned changes in the 1870s did KT begin attempts to influence the Council, claiming, not entirely without cause, to represent the public opinion. NWT followed suit to counter the efforts. The same timeline is valid for letters to the editors, which were sometimes sent in from indi-vidual members of the Council, but seem to have had little effect on the elections. KT soon realized that the Council was uninclined to listen to external suggestions, and that the outcome of the elections could not realistically be altered without a radical change in the representation system. In other words, the metamorphosis from conflicts to consensus took place almost entirely outside the public sphere.</p>

I denna studie fokuseras till stora delar den första läseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka läsläror som används i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och där intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som används vid den första läsinlärningen. Vi har också gjort en historisk tillbakablick, där vi konstaterat att det tidigare inte lades någon som helst vikt vid själva läsinlärningen vid läsningen. Idag läggs däremot tyngdpunkten vid att lära barn läsa, men det material som används ser olika ut på olika skolor. Det vi kommit fram till efter våra litteraturstudier är, att den kulturella bakgrunden är av stor betydelse för barns läsutveckling. Vidare spelar föräldrarnas samverkan med skolan stor roll. Att förse alla barn, inte bara de som kommit långt i sin läsutveckling, med intresseväckande böcker, gärna skönlitteratur, ger en ökad möjlighet till fortsatt utveckling av läsförmågan.

Vår studie syftar till att genom empiriska studier ta reda på sex enskilda lärares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhälleligt intresse i den här frågan eftersom många lärare under sin första tid väljer att lämna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som arbetat från ett till åtta år. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och se vad tidigare forskning kommit fram till. Då kom vi i kontakt med begreppet induction. Det står för en period i början av en lärares yrkesverksamhet då denne mentalt och praktiskt går från att vara lärarstudent till professionell lärare. Vi valde fortsättningsvis att använda oss av begreppet induction i studien. Resultatet av studien påvisar att lärare upplever inductionen som påfrestande men att den också är lärorik och utvecklande. Resultaten visar också att merparten av lärarna känt sig oerhört utlämnade och ensamma under inductionen. Det stöd till den nyblivne läraren, som forskning visar är så viktigt, har i så gott som alla fall uteblivit. De områden, inom vilka informanterna upplevde de största svårigheterna var tid, kollegor och ledning/organisation. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier och metoder prövas och där det i första hand gäller att hålla sig flytande. Andra områden där informanterna upplevde svårigheter var konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter. Faktorer som underlättat socialisationen till yrket är, tillgång till mentor, goda relationer med kollegor, elever och föräldrar. Alla informanter vittnar om att kollegor, elev – och föräldrakontakt hjälper dem att härda ut. Studien har vidgat det perspektiv vi hade på inductionen till att innefatta något mer än bara en särskild period i början av en lärares yrkesverksamhet. För oss är nu induction också en fråga om stöd i en professionell utveckling hos den nyblivne läraren. Our survey aims at, by empirical study, finding out the opinions of six individual teachers about their introductory time as teachers. We want to identify the factors that during the period have been the greatest challenges. There is a social interest in this matter, as many teachers choose to leave during the introductory time. We conducted qualitative interviews with six individual teachers with a working history between one to eight years. Collaterally with the interviews we studied literature in the field to find out what research so far had resulted in. Then we got in touch with the concept induction. Induction is used about the introductory time of the teacher, where the teacher mentally and practically develops from being a student to being a professional teacher. From then on we chose to use the concept induction in our survey. The result of our survey shows, that the teachers find the induction trying, but also developing and instructive. The results also show that most of the teachers have felt extremely deserted and lonely during the induction. The support to the inexperienced teacher that research shows is so important, has in most cases failed. The areas within which the informants felt the greatest difficulties were time, colleagues and leadership/organization. The introductory time seems mostly to be a kind of experimental work where various strategies and methods are being tested and where the main objective is to keep things going. Other areas within which the informants felt difficulties were handling of conflicts, disciplinary matters and parental contacts. Factors that have facilitated the professional socialization are mentorship, good relations with colleagues, pupils and parents. All informants bear witness to the fact that colleagues, pupil-and parental contacts help them to endure. The survey has widened our perspective regarding induction. We now see it as something more than only an introductory period of the inexperienced teacher. It is also a matter of support in a teacher’s professional development.

Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall. Vi ville undersöka hur situationen såg ut på ett antal skolor. Om det existerar en framarbetad beredskapsplan, hur väl överensstämmer dessa med lagar, föreskrifter och förordningar? Resultatet visar att det finns brister på de undersökta skolorna. Det framgår att skolors beredskapsplaner inte överensstämmer med de lagar, föreskrifter och förordningar som reglerar arbetsmiljöarbetet. Beredskapsplanernas utformning och innehåll varierar.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag. Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie. En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas. Cheferna måste utnyttja sina färdigheter maximalt för medarbetarnas bästa samtidigt som de tillsammans måste fungera för att kunna nå önskat resultat - En för alla, alla för en!

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas.

Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare. Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga, intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det hermeneutiska synsättet. Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.

No description available.

The First World War had a definite impact on all of Europe, not to say the entire world. The domain of art was no exception. In Zürich, neutral Switzerland, a group of young creative intellectuals who shared a hostile approach towards the structure of the bourgeois society, with its non-democratic rulers and current nationalism which lead up to the war, united under the artistic movement we today call Dadaism. After the war Dadaism sprung up in several cities throughout Europe, among those Berlin. In Berlin Dadaism became a socialist weapon of propaganda, with its norm breaking artistic manifestations, against the camouflaged conservative government of the new Weimar republic. Their political and artistic struggle lasted until the mid-twenties, after that the gradually disintegrated. Reading the history of Dadaism some thoughts came to my mind. Dadaism emerged as a rebel against First World War and those responsible; still the movement lives on after the war had ended. What was the connection between Zürich-Dada and Berlin-Dada? Can you trace the First World War in Berlin-Dada expressions years after the end of the war? Examining three different works of art by major Berlin-Dadaists George Grosz, Hannah Höch and Raoul Hausmann, I hope to respond to those questions in a satisfactory manner and during the process draw some essential conclusions.