Region Värmland lider av brist på sjuksköterskor och samtidigt väljer chefer i första linjen i slutenvården att avsluta sitt chefsuppdrag innan den kontrakterade tiden på fyra år löpt ut. Chefer i första linjen är mellanchefer med krav från såväl överordnade som medarbetare, och det kan vara svårt att leva upp till alla förväntningar. Syftet med studien är att studera varför många av chefer i första linjen väljer att inte fullgöra sittchefsuppdrag. Genom att studera hur cheferna upplever arbetskraven från arbetsgivaren och medarbetarna, kontrollen över det egna arbetet och det sociala stödet besvarar vi studiens huvudfråga där vi undrar varför det är hög personalomsättning på första linjens chefer i Region Värmland.Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio chefer i första linjen som arbetade på olika avdelningar i Region Värmlands slutenvård. Studiens teori har baserats på Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell, socialt stöd, Demeroutis et al JD-R modell, känsla av samhörighet, chefskap och ledarskap samt organisatorisk uppbyggnad. Med hjälp av den teoretiska referensramen har studiens intervjuguide formulerats.Studiens resultat visar att de studerade cheferna i första linjens arbetsbelastning och arbetskrav är höga. Kontrollen upplevs hög när det gäller det vardagliga arbetet i verksamheten, men den är låg när det gäller bemanning och beslut som fattas högre upp i organisationen. Socialt stöd är en avgörande faktor för att cheferna i vår studie ska kunna prestera i sin arbetsroll och uppnå tillfredsställande resultat. Det är problematiskt för cheferna att leva upp till de krav och förväntningar som sätts på dem eftersom kraven inte möts av tillräckliga resurser. Dessutom har många av cheferna i vår studie ambitioner om att arbeta med ledarskap och utvecklingsarbete, men flera av dem fastnar i bemanning där de bland annat behöver ersätta sjukskriven personal. Bakgrunden till bemanningsproblematiken är bristen på sjuksköterskor, vilket gör att de befintliga sjuksköterskorna har för hög arbetsbelastning och bränner ut sig. Det leder vidare till en ond spiral av underbemanning. De höga arbetskraven, den begränsade kontrollen och det svårtillgängliga stödet kan bidra till att chefer i första linjen avslutar sitt uppdrag i förtid. Det kan vara orsaken till den höga personalomsättningen av första linjens chefer i Region Värmland.

Den Hebreiska Bibeln återspeglar en mångsidighet och rikedom av olika handlingar, människor och platser. Narrativens författare använde sig av stilmedel, metaforer och motiv för att förkunna och förmedla Guds vilja för världen. Bibelforskare Yairah Amit (2001, 124) påstående ”The choice of a place is never random” väcker min nyfikenhet. Vad innebär det för två bibliska gestalter som möter Gud i en miljö som beskrivs med det hebreiska ordet midbār (svensk översättning: öken)? Inspirationen till uppsatsens ämne lockades fram under läsningen av Hoseaboken 2 på originalspråk hebreiska. Profeten Hosea tillämpar ett uttrycksfullt metaforiskt språk för att förmedla Herrens hårda anklagelse mot folkets bortvändhet. Från och med vers 16 får Hoseas förkunnelse ett nytt perspektiv. Gud lockar sitt älskade folk ut ur öken för att söka vinna deras hjärtan. Ökenmotivet tillämpas som möjlighet för folkets omvändelse och förvandling. Denna bild för en plats för förnyelse och en annorlunda miljö bortom det kända urbana samhället, har följt med mig sedan jag tillbringade en tid i en kristen kommunitet i Sverige. Verksamhetens program fylldes med så kallade retreatdagar. Dagarna, som beskrevs med en slags ”ökentid” handlade om bön, tystnad, att vända sig inåt och sedan vänder sig utåt igen. Jag påstår att vårt moderna högteknologiska samhälle med pågående informationsöverflöd kräver sådana ökenmiljöer där vi människor stannar upp och lyssnar. Inte minst menar jag att lyssnandet inåt är grundläggande för att se verkligheten som den är. Min ambition med denna uppsats är att bana väg för kommande forskning på temat retreat. Denna uppsats vill utforska det hebreiska ordet midbār, dess betydelse och funktion i den Hebreiska Bibeln. Ökenmotivets betydelse ska undersökas med blick på två gudsmöten i öknen i 1 Kungaboken 19 och Genesis 16.

Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

Yrkesfiskare utsätts dagligen för tufft fysiskt arbete och hårt klimat. Att hålla sig varm och torr är ett stort problem. Samtidigt som det yttre plagget är helt tätt mot de yttre påfrestningarna, släpper plagget inte igenom den ånga och fukt som kroppen skapar vid ett fysiskt krävande arbete. Varför det är av största vikt att den inre beklädnaden skapar en så god komfort som möjligt. Genom ett samarbete med företaget Grundéns, som tillverkar PVC belagda yrkeskläder för olika yrkesgrupper, har denna studies ämnesbakgrund tagits fram. Studien belyser vilka komfortegenskaper och de material som lämpar sig bäst för kroppsnära beklädnad för yrkesfiskare i ett varierat väderklimat. Studien tar upp viktiga egenskaper som att leda bort fukt från kroppen och isolering mot de tuffa yttre påfrestningarna som yrkesfiskare i Alaska utsätts för. Även den upplevda känslan av materialets komfort tas i hänseende. För att få förståelse för materialen har en litteraturstudie gjorts som sedan stärkts med bland annat simulerade tester av materialen. Allt för att hitta en lösning på problemet med att skapa ett så komfortabelt kroppsnära klimat som möjligt för den yrkesaktiva fiskaren. Utifrån målgruppens behov har studien visat att en blandning av 2/3 ull och 1/3 polyester blir den lösnings som uppfyller de krav som ställs på materialets egenskaper. Ullens förmåga att isolera och värma trots en viss mängd fukt i fibern samt polyesterns styrka och förmåga att leda ut den inre vätan är egenskaper som tillsammans skapar det bästa materialet för att lösa problemet. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

<p>Vår studie syftar till att genom empiriska studier ta reda på sex enskilda lärares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhälleligt intresse i den här frågan eftersom många lärare under sin första tid väljer att lämna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som arbetat från ett till åtta år. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och se vad tidigare forskning kommit fram till. Då kom vi i kontakt med begreppet induction. Det står för en period i början av en lärares yrkesverksamhet då denne mentalt och praktiskt går från att vara lärarstudent till professionell lärare. Vi valde fortsättningsvis att använda oss av begreppet induction i studien. Resultatet av studien påvisar att lärare upplever inductionen som påfrestande men att den också är lärorik och utvecklande. Resultaten visar också att merparten av lärarna känt sig oerhört utlämnade och ensamma under inductionen. Det stöd till den nyblivne läraren, som forskning visar är så viktigt, har i så gott som alla fall uteblivit. De områden, inom vilka informanterna upplevde de största svårigheterna var tid, kollegor och ledning/organisation. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier och metoder prövas och där det i första hand gäller att hålla sig flytande. Andra områden där informanterna upplevde svårigheter var konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter. Faktorer som underlättat socialisationen till yrket är, tillgång till mentor, goda relationer med kollegor, elever och föräldrar. Alla informanter vittnar om att kollegor, elev – och föräldrakontakt hjälper dem att härda ut. Studien har vidgat det perspektiv vi hade på inductionen till att innefatta något mer än bara en särskild period i början av en lärares yrkesverksamhet. För oss är nu induction också en fråga om stöd i en professionell utveckling hos den nyblivne läraren.</p><p>Our survey aims at, by empirical study, finding out the opinions of six individual teachers about their introductory time as teachers. We want to identify the factors that during the period have been the greatest challenges. There is a social interest in this matter, as many teachers choose to leave during the introductory time. We conducted qualitative interviews with six individual teachers with a working history between one to eight years. Collaterally with the interviews we studied literature in the field to find out what research so far had resulted in. Then we got in touch with the concept induction. Induction is used about the introductory time of the teacher, where the teacher mentally and practically develops from being a student to being a professional teacher. From then on we chose to use the concept induction in our survey. The result of our survey shows, that the teachers find the induction trying, but also developing and instructive. The results also show that most of the teachers have felt extremely deserted and lonely during the induction. The support to the inexperienced teacher that research shows is so important, has in most cases failed. The areas within which the informants felt the greatest difficulties were time, colleagues and leadership/organization. The introductory time seems mostly to be a kind of experimental work where various strategies and methods are being tested and where the main objective is to keep things going. Other areas within which the informants felt difficulties were handling of conflicts, disciplinary matters and parental contacts. Factors that have facilitated the professional socialization are mentorship, good relations with colleagues, pupils and parents. All informants bear witness to the fact that colleagues, pupil-and parental contacts help them to endure. The survey has widened our perspective regarding induction. We now see it as something more than only an introductory period of the inexperienced teacher. It is also a matter of support in a teacher’s professional development.</p>

<p>Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall. Vi ville undersöka hur situationen såg ut på ett antal skolor. Om det existerar en framarbetad beredskapsplan, hur väl överensstämmer dessa med lagar, föreskrifter och förordningar? Resultatet visar att det finns brister på de undersökta skolorna. Det framgår att skolors beredskapsplaner inte överensstämmer med de lagar, föreskrifter och förordningar som reglerar arbetsmiljöarbetet. Beredskapsplanernas utformning och innehåll varierar.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.</p><p>Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.</p><p>En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas. Cheferna måste utnyttja sina färdigheter maximalt för medarbetarnas bästa samtidigt som de tillsammans måste fungera för att kunna nå önskat resultat - En för alla, alla för en!</p>

<p>I denna studie fokuseras till stora delar den första läseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka läsläror som används i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och där intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som används vid den första läsinlärningen. Vi har också gjort en historisk tillbakablick, där vi konstaterat att det tidigare inte lades någon som helst vikt vid själva läsinlärningen vid läsningen. Idag läggs däremot tyngdpunkten vid att lära barn läsa, men det material som används ser olika ut på olika skolor. Det vi kommit fram till efter våra litteraturstudier är, att den kulturella bakgrunden är av stor betydelse för barns läsutveckling. Vidare spelar föräldrarnas samverkan med skolan stor roll. Att förse alla barn, inte bara de som kommit långt i sin läsutveckling, med intresseväckande böcker, gärna skönlitteratur, ger en ökad möjlighet till fortsatt utveckling av läsförmågan.</p>

<p>Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin</p><p>studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.</p><p>Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa</p><p>förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.</p><p>Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning</p><p>kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,</p><p>intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det</p><p>hermeneutiska synsättet.</p><p>Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer</p><p>under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till</p><p>Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under</p><p>sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna</p><p>upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.</p>

<p>Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas.</p><p> </p>