The ecclesiological offices of bishop, priest and deacon holds center stage in the Church of Sweden and many other churches of our time. These offices are often legitimized by references to their scriptural heritage in the New Testament. There is certainly a linguistic connection between “bishop” and the Greek word ἐπίσκοπος, between “priest” and πρεσβύτερος and between “deacon” and διάκονος. The possible connection in meaning between each pair of words is far from obvious, however. Therefore, in this study I investigate what these words meant in their original context.  The purpose of the study is to contribute to the understanding or the function of ἐπίσκοπος according to First Timothy. The research question posed; What knowledge can be obtained in regard to this function and the requirements for becoming an ἐπίσκοπος according to 1 Tim 3:1-7? The study is divided into three parts. The first part surveys current research regarding the three Pastoral Epistles, with a focus on 1 Tim. The second part reviews current research on institutionalization in the Corpus Paulinum. Margret MacDonalds socio-historical study of Institutionalization in the Pauline and deutero-Pauline writings is particularly important. In addition, I review Berger and Luckmanns theory about the social construction of reality alongside Max Weber’s theory about routinized charisma. The third part of the study is a textual analysis of 1 Tim 3:1-7. I conclude that the central theme in 1 Tim 3:1-7 is the position (office or function) of ἐπισκοπή and not the person ἐπίσκοπος. An understanding of ἐπίσκοπος must therefore be consistent with one´s construal of ἐπισκοπή. It is argued that ἐπισκοπή is an institutionalized form of leadership with strong parallels in Greek-Roman moral philosophy. The institution described in 1 Tim 3:1-7 has apparently become quite fixed. Given the Greek-Roman parallels, that institution seems to contain a hierarchical and authoritarian form of leadership – legitimized by moral excellence. Further, 1 Tim 3:1-7 bears no witness to any specifically Christian innovations in leadership.

Bakgrund: Att legitimerad sjuksköterska förväntas klara av att arbeta utifrån sina specifika kompetenser. Som nyexaminerad sjuksköterska saknas oftast erfarenhet inom ett antal områden vilket kan påverka den nyexaminerade sjuksköterskans arbete negativt. Syftet: var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första året som yrkesverksam. Metod: Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades tolv artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Erfarenheterna sjuksköterskorna hade presenterades utifrån Duchschers transitionsmodell doing, being och knowing. Sjuksköterskorna upplevde ett stor steg mellan utbildning och klinisk praxis. De kände en osäkerhet och rädsla över att göra fel vilket hade en negativ inverkan på självförtroendet. Att känna sig accepterad av kollegorna och få det stöd de behövde var viktigt för att uppnå en bra inskolning på arbetsplatsen. Diskussion: Den bristande kunskap och erfarenhet de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Därför skulle simuleringar kunna användas för att skapa en säker miljö där sjuksköterskorna får möjlighet att öva på verklighetstrogna situationer. Slutsats: Genom en bra inskolning, positiv feedback, och stöttning från kollegorna ökade deras kunskap och självförtroende. Misstag, bristande stöd och handledning ledde istället till motsatsen och hämmade utvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som har drabbats av svikt i vitala organ, akut försämring av en kronisk sjukdom eller utsatts för ett trauma. De närstående har en viktig roll i stödet av den kritiskt sjuka patienten. Kommunikation inom vården är komplex och mycket ansvar ligger på intensivvårdssjuksköterskan. I teorin bygger en god relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående på bra kommunikation. Studier på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever det första mötet i praktiken är sparsam. Syftet med studien var att utforska intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet med närstående. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie gjorts med livsvärldsteoretisk grund. Intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor har genomförts. En innebördsanalys av datan har gjorts och nya innebörder har framträtt. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet är att varje möte är unikt och behöver anpassas efter varje individ. Det första mötet upplevs vara grunden till att bygga en tillitsfull och trygg relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående. Faktorer hos de närstående som gör mötet unikt kan vara bland annat generationstillhörighet, tidigare erfarenheter, sinnesstämning och språkförståelse. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att inte räcka till på grund av tidsbrist diskuteras. I diskussionen lyfts även motsägelsen av att använda de närstående som tolkar trots vetskapen om tolkningens brister. Att motverka ohälsa hos de närstående belyses ur perspektivet hållbar utveckling.

Ett brett och djupt ordförråd är en av de absolut viktigaste komponenterna för att kunna förstå och prestera i alla skolans ämnen. Andraspråkselever kan dock börja den svenska skolan utan ett basordförråd på cirka 8000 ord och skall lära in det samtidigt som de skall lära in de 3000 nya ord per år som förstaspråkselever lär sig. Dessa omständigheter låg till grund för valet av att undersöka första- och andraspråkselevers ordförråd i sitt skrivande. Studien undersöker också om det finns skillnader i elevers ordförråd i förhållande till vilket betyg elevtexterna erhållit. Tidigare forskning (Hultman &amp; Westman, 1977: Nordenfors, 2011) visar att elever med högre betyg har ett bredare ordförråd samt att andraspråkselever använder mer talspråk i skrift, än vad förstaspråkselever gör. Studien grundar sig i funktionell grammatik vilket innebär att texterna analyserats med kontexten i fokus i den bemärkelsen att betydelsen och funktionen av elevernas ordförråd för texten som helhet analyserats. 40 elevtexter från årskurs 6 från den beskrivande/förklarande delen på det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk 2013 undersöks via en kvantitativ och kvalitativ textanalys. I studien undersöktes de kvantitativa måtten ordmängd, ordlängd och ordvariationsindex samt användningen av substantiv och pronomen, abstrakta och konkreta substantiv samt vilka ämnesord som eleverna använder. Resultatet visade skillnader mellan första- och andraspråkselevers ordförråd, främst att andraspråkselever inte hade lika stor variation i ordförrådet samt att de använde mindre ämnesord jämfört med förstaspråkseleverna. De största skillnaderna i elevernas ordförråd syntes dock mellan de undersökta betygsgrupperna, obereonde av svenska som första- eller andraspråk. Elevtexterna med högre betyg hade de generellt högsta värdena i måtten ordmängd och ordlängd, de använde fler ämnesord, fler abstrakta substantiv, samt använde fler substantiv än pronomen jämfört med vad elever med lägre betyg gjorde. Resultatet visar att elever med lägre betyg och elever med svenska som andraspråk använder talspråk i större utsträckning i sitt skrivande.

Denna undersöknings syfte var att fördjupa kunskapen om Sveriges syn på första världskriget, genom ett lokalt perspektiv. Detta genomfördes genom att undersöka vilka berättelseperspektiv som tidningen använde sig av i sitt berättande och genom att undersöka om tidningen tog något parti av de stormakterna som deltog i kriget Undersökningen genomfördes genom att gå igenom Bärgslagspostens upplagor mellan 1914–1916. Berättelseperspektiven som undersökningen utgått ifrån är den fatalistiska, den heroiska, den idylliska och den tragiska. De berättelser som fanns med i Bärgslagsposten sorterades ut efter de perspektiven skribenten använt sig av. För att undersöka partitagande under kriget så jämfördes det hur mycket som skrevs om de olika allianserna men också dess innehåll. Resultatet för berättelseperspektiven som användes var att Bärgslagsposten använde sig av den tragiska berättelsen oftare än de övriga. Det var även ett perspektiv som aldrig förekom, vilket var den heroiska. Resultaten som denna undersökning fick fram stämmer till en viss del överens med den tidigare forskningen. Det fanns inslag av partiställning åt båda alliansernas håll i olika delar av rapporteringen av kriget, men tidningen balanserade ändå den information de gav ut och påtalade ofta vikten av att hålla Sverige neutralt under kriget. / Abstract This studys purpose has been to deepen the knowledge about the swedish view on the first world war, through a local perspectiv. This has been accomplished by examining which perspective story the paper used and if they took one of the superpowers’ side during the war. Materials from Bärgslagsposten during 1914–1916 has been examined and the story persepectives that’s been used are the fatalistic, the heroic, the idyllic and the tragic. The stories in Bärgslagsposten was sorted out after which perpsectiv the author had used. The texts and reports the paper pulished during this time were examined to see if the paper took any sides in the war, both by looking at how often a country were written about and what they wrote about them. The results were that the story perpspectiv they used the most were the tragic one and they never used the heroic storytelling. They did not take any sides during the war and were sure to emphasize the importance of keeping Sweden neutral. The results of this study are to a certain extent consistent  with what the previous  research has shown.

Första linjens chefer innehar en viktig roll för att utveckla väl fungerande, hälsosamma och hållbara verksamheter samt påverkar arbetsmiljön inom verksamheterna på många olika sätt. Chefer mår allt sämre och lämnar i högre utsträckning sin position på grund av den egna arbetssituationen. Det finns mycket litteratur som belyser vikten av stöd för första linjens chefer men få undersöker deras upplevelser av stödet de får. Syftet med studien är att beskriva chefers upplevelser av organisatoriska förutsättningars betydelse för att bedriva ett hållbart och hälsosamt ledarskap. Totalt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer med mellan tre och 24 års chefserfarenhet på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. För att analysera materialet har en innehållsanalys genomförts. Analysen resulterade i nio underkategorier som sammanställts i tre huvudkategorier; förutsättningar, ledarskapet och tillgänglighet. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar och stöd har en stor betydelse för hur första linjens chefer upplever de krav som ledarskapet medför. Informanterna upplever till stor del att tiden är en begränsande faktor samtidigt som tillgängligheten för medarbetarna prioriteras framför egna arbetsuppgifter och behov. Flera upplever en brist i administrativt stöd och en avsaknad av tydlighet kring de ramar som finns för ledarskapet. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och hållbart när det kommer till första linjens chefers arbetssituation belyses av resultatet. Genom att finnas tillgängliga för medarbetarna skapade informanterna också förutsättningar för att den egna arbetsmiljön ska vara mer hållbar trots att tiden inte alltid finns. Resultatet av denna studie har betydelse för att skapa en förståelse för de upplevelser av stöd och förutsättningar som första linjens chefer har och kan underlätta i arbetet med att utforma mer anpassade stöd och strukturer för att arbeta mer hälsofrämjande även för första linjens chefer. / First-line managers play an important role in developing well-functioning, healthy and sustainable operations and influence the work environment within the operations in many different ways. Managers feel worse and worse and leave their position to a greater extent due to their own work situation. There is a lot of literature that highlights the importance of support for first-line managers, but few examine their experiences of the support they receive. The purpose of the study is to describe managers' experiences of the importance of organizational conditions for conducting sustainable and healthy leadership. A total of eight semi-structured interviews were conducted by first-line managers with between three and 24 years of managerial experience at a hospital in the Västra Götaland region. To analyze the material, a content analysis has been performed. The analysis resulted in nine subcategories compiled into three main categories; conditions, leadership and accessibility. The results showed that organizational conditions and support are of great importance for how first-line managers experience the demands that leadership entails. The informants largely feel that time is a limiting factor at the same time as accessibility for employees is prioritized over their own tasks and needs. Many experience a lack of administrative support and a lack of clarity about the framework that exists for the leadership. The importance of working to promote health and sustainability when it comes to the first-line managers' work situation is highlighted by the results. By being available to employees, the informants also created the conditions for their own work environment to be more sustainable, despite the fact that time does not always exist. The results of this study are important for creating an understanding of the experiences of support and conditions that first-line managers have and can facilitate the work of designing more adapted support and structures to work more health-promoting also for first-line managers.

Sammanfattning: Valet av språk i engelskundervisningen varierar mellan lärare. Vissa menar att målspråket bör användas i alla klassrumssituationer medan vissa lärare anser att både förstaspråket och målspråket behövs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer och i vilken utsträckning lärare använder svenska respektive engelska i engelskundervisningen i årskurs 4 och 5 samt hur de motiverar sitt val av språk. Detta undersöktes genom att observera olika klassrumssituationer och intervjua engelsklärare. Resultatet visade att fler lärare valde svenska framför engelska vid de flesta klassrumssituationerna. Lärarna förklarade i intervjuerna att valet av språk beror på elevers olika kunskapsnivåer, deras reaktioner när lärarna använder målspråket, språklig exponering och vilken klassrumssituation det är. Resultatet av klassrumssituationerna och lärarnas motiveringar stämde till viss del överens med tidigare forskning och teorierna Input hypothesis samt Ellis sjätte princip, men det fanns även några situationer och motiveringar som skiljde sig.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kräver en akademisk utbildning för att få en yrkeslegitimation. Som nyutbildad sjuksköterska (NUS) är det viktigt med en mentor för att få det stöd samt den feedback som behövs för att utveckla ett professionellt självförtroende. Sjuksköterskor bör kunna jobba enskilt trots att yrket ofta kräver arbete i team.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första yrkesverksamma året. Metod: Detta är en litteraturstudie som gjordes med en beskrivande design, den var baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databasen PubMed via Medline.  Huvudresultat: Studiens resultat blev uppdelad i två huvudteman med två respektive underteman. De två huvudtemana var Från teori till praktik samt stöd. De huvudsakliga fynden i studien visade på att NUS kände sig oförberedda samt upplevde ett bristande självförtroende under första året. Stödet var en stor faktor som både kunde bygga upp och bryta ner självförtroende. Slutsats: Att vara NUS beskrevs som svårt och behovet av stöd var en viktig faktor. För att hjälpa övergången till arbetslivet behövs förbättringar gällande stödet som NUS får under det första året. NUS behöver assistans för att omvandla teoretisk kunskap till praktiken.

Bakgrund: Det är väl beforskat att stress är vanligt förekommande bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Höga stressnivåer är allmänt accepterat inom hälso- och sjukvården. Upplevelsen av stress påverkar individen både fysiskt och psykiskt. Att vara sjuksköterska innebär stort ansvar och arbetet utförs ofta under tidspress. Krävande och komplexa vårdsituationer medför att det ställs höga krav på professionen. Sjuksköterskor har ansvaret för omvårdnaden av patienter och förväntas besitta kunskaper om medicinska tillstånd och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och stress kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress det första yrkesverksamma året inom slutenvård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes och vetenskapliga studier söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt tio vetenskapliga studier inkluderades i resultatet. De utvalda vetenskapliga studierna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys samt sammanställdes till ett enhetligt resultat. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Osäkerhet i yrkesrollen, Relationers betydelse samt Arbetsmiljöns påverkan. Utifrån dessa uppkom sju subteman. Konklusion: Kunskap om stress, dess effekter samt strategier för att hantera stress saknades hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Det fanns ett behov av att känna sig accepterad och en önskan om mer stöd i övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Att arbetsgivare och utbildningsansvariga är medvetna om den upplevda stressen hos nyutexaminerade sjuksköterskor kan leda till en bättre introduktion till yrkesrollen. Ytterligare studier bör göras i syfte att ta reda på hur den första tiden i yrket kan förbättras för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, första året, nyutexaminerade sjuksköterskor, upplevelser, övergång. / Background: It is well researched that stress is common among newly graduated nurses. High levels of stress are widely accepted in healthcare. The experience of stress affects the individual both physically and mentally. Being a nurse involves a lot of responsibility and the work is often carried out under time pressure. Demanding and complex care situations mean that high demands are placed on the profession. Nurses are responsible for the care of patients and are expected to have knowledge of medical conditions as well as nursing care. High workload and stress can put patient safety at risk. Aim: The purpose of this literature study was to investigate newly graduated nurses’ experiences of stress in their first professional year at inpatient care. Methods: A qualitative literature study was conducted and research articles were searched in the databases CINAHL and PubMed and a total of ten research articles were included in the results. The results of the selected research articles were examined according to SBU’s template and analyzed with content analysis and compiled into a consistent result. Results: The results revealed three categories: Insecurity in the professional role, the Importance of relationships and the Impact of the work environment. Based on these, seven subcategories emerged. Conclusions: Knowledge of stress, its effects and strategies for managing stress was lacking in newly graduated nurses. There was a need to feel accepted and a desire for more support in the transition from student to registered nurse. The fact that employers and education managers are aware of the perceived stress of newly graduated nurses can lead to a better introduction to the professional role. Further studies should be carried out in order to find out how the first time in the profession can be improved for the newly graduated nurses. Keywords: Experience, first year, newly graduated nurses, transition, work related stress.