Kan svenska gymnasieeleverna använda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som måste göras utifrån en given komplex situation där vägen fram till svaret inte alls är uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslära. Här fick de visa ifall de förvärvat sådan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen på ett sätt som är lämpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsåg utröna i vilken utsträckning som elever kan ”översätta” en given form av funktionsbegreppet till någon annan representationsform.    Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har färdigheten att utföra beräkningar i enstegsuppgifter (lösa, på förhand, uppställda ekvationer) sådana som de tränat på under större delen av matematiken i skolan.

<p>Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren.</p>

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning <em>om, genom </em>och <em>i</em> samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap <em>om</em> regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. <em>Genom</em> leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning <em>i </em>rörelse<em>.</em></p>

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap om regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. Genom leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning i rörelse.

This degree project deals with the concept of creativity and the creative output based on howSwedish upper-secondary design teachers within the Technical Engineering Programexperience this from a student's perspective. The project discusses how the concept creativityis interpreted and how the creative output is regarded by educationalists and professionaldesigners and how this then can be related to literature on the subject and in the steeringdocuments. The purpose of this degree project is to visualize the interviewees' viewpoint oncreativity and the significance of experience, skills, and environment for the creative outputand within the field of design. This in order to, in the pedagogic and didactic situation, enablethe improvement of teaching so that creativity and its output come to show. Moreover, theproject aims to create a ground for discussion of the view of the importance of these skills inthe pedagogic/didactic situation.In order to reach this aim, I have read literature on creativity from several perspectives andcarried out eight qualitative structured interviews: both with three educationalists withoutexperience within the design profession, and with two educationalists who are or have beenactive within the design profession, as well as with three professional designers. Therespondents work in different parts of the country, have different backgrounds, as well aswork experience within their respective fields. What they all have in common is that they usethe same concepts, methods, and creative processes in their daily work. My principalquestions have been:– What do the respondents read into the concept “creativity”?– In what ways does creativity express itself according to the respondents?– What significance do the respondents believe knowledge, skills, and experience oftools and methods have for “creativity”?– What significance do respondents believe that the environment (physical as well aspsychosocial) has for “creativity”?The outcome of my project is confined to the views by the respondents and illustrates the factthat the creativity concept is superficially interpreted, and is often confined to creativeactivity. Additionally, some kind of an output is needed in order to enable creativity to beinterpreted as creative. The degree project also shows that this output demands experienceand skills of how tools and methods are used, but also the need for a well functioning andsuitable, albeit adaptable, both physically and psycho-socially, as well as creativeenvironment.

Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företags kommunikation på Facebook och deras förtroende hos allmänheten, och hur detta påverkar spridning och engagemang på Facebook (i form av gillamarkeringar, delningar och kommentarer). Den ska också undersöka om det finns skillnader i publiceringshastighet hos olika företag, och om detta har någon betydelse för allmänhetens förtroende. Det har inte varit möjligt att hitta tidigare forskning gällande sambanden mellan kommunikation och allmänhetens förtroende. Det finns liknande forskning om statliga institutioner, men det har inte gått att finna likande forskning gällande enskilda företag. Därför finns en lucka i forskningen att täcka in, vilket gör det mer intressant att undersöka detta samband. Följande frågeställningar kommer användas för att kunna besvara uppsatsens syfte: • Finns det skillnader gällande hur företag med olika högt förtroende hos allmänheten kommunicerar via Facebook, och hur ser dessa olikheter i så fall ut? • Finns det samband mellan företagets förtroende hos allmänheten och följarnas engagemang samt spridning av Facebookinlägg (i form av gillamarkeringar, kommentarer och delningar)? • Finns det samband mellan företags förtroende hos allmänheten och publiceringshastighet av Facebookinlägg? I denna uppsats kommer åtta företag att analyseras med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. Fyra företag som har ett högt förtroende och fyra företag som har ett lågt förtroende hos allmänheten valdes ut baserat på Förtroendebarometern 2017 och en undersökning utförd av Reputation Institute kallad Sweden RepTrak. Företagen som har ett högt förtroende är IKEA, Volvo, ICA och SAS. Företagen som har ett lågt förtroende är H&amp;M, SJ, Tele2 och Nordea. Alla utvalda företag har grundats i Sverige. Resultatet visade att företagen som har ett högt förtroende hos allmänheten oftare gör reklam för sina egna produkter och svarar även mer på kommentarer. Företag som har ett lågt förtroende hos allmänheten använder sig mer av videoklipp och gifs i sina inlägg. Resultatet visade även att företag som har ett högt förtroende får fler gillamarkeringar i högre antal, samt fler gillamarkeringar totalt sätt. Många av de företag som har lågt förtroende får inga delningar alls på sina inlägg, till skillnad från de företag som har ett högt förtroende. Det finns en koppling mellan förtroende och publiceringshastigheten av Facebookinlägg. De företag som har ett högt förtroende publicerar sina inlägg tolv procent snabbare jämfört med de företag som har ett lågt förtroende. Sammanfattningsvis finns det en koppling mellan företags kommunikation på Facebook och förtroende. Det är inte allmänhetens förtroende som påverkar hur företag kommunicerar, det är kommunikationen som påverkar hur stort förtroende som ett företag har. / The purpose of this study is to analyze the relationship between corporate communication on Facebook and public trust, and how this affects the spread of content and involvement (likes, shares and comments) on Facebook. It has not been possible to find any previous research about the relationship between communication and the spread of content on Facebook. The aim of this study is to find a link between these factors and the amount of public trust. There is similar research on government institutions, but there is no such research that focuses on companies. There is therefore a research gap to adress, which makes it interesting to analyze whether there is any connection inbetween these factors. This essay addresses the following questions: • Are there any differences regarding how companies with a different amount of public trust communicate through Facebook, and in that case what does these differences look like? • Is there a connection between the amount of public trust, the followers' involvement, and the spread of Facebook posts (in the form of likes, comments and shares)? • Is there a connection between the amount of public trust and publishing speed of Facebook posts? This essay is a quantitative study, which is limited to eight companies. Four companies with a high amount of trust and four companies with a low amount of trust were selected. These companies were chosen based on the list Förtroendebarometern 2017 and the Reputation Institute's survey Sweden RepTrak 2017. The companies with a high level of trust were IKEA, Volvo, ICA and SAS. The companies with a low level of trust were H&amp;M, SJ, Tele2 and Nordea. All selected companies originate in Sweden. The results showed that companies with a high level of trust advertise their own products and brands more often, they publish more pictures and reply more often to comments. Companies with a low level of trust use videos or gifs more often in their posts. The results also showed that companies with low trust get posts with fewer likes, while those with a high level of trust get more likes in total, and more posts with higher numbers of likes. Companies with a high level of trust also receive more comments on their posts, and they respond to comments more often. The companies with low trust have a large number of posts that have never been shared, in contrast to the companies with a high level of trust. There is also a link between trust and publishing speed of Facebook posts. Companies with a high level of trust publish their posts twelve percent faster than those with low trust. In conclusion, it can be stated that there is a clear connection between corporate communication on Facebook and the amount of public trust. It is not public trust that affects how companies communicate, it is communication that affects the level of trust.

No description available.