Syftet med detta examensarbete är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare arbetar med utvecklingen av ämnesspråk. Studien baseras på fyra olika intervjuer utförda på fyra olika skolor med sex olika lärare, som alla undervisar i de samhällsorienterande ämnena, årskurserna 4-6. Materialet transkriberades för att kunna ligga till grund för den analys som återfinns i arbetet. Tidigare forskning på området ämnesspråk och språkinriktad undervisning belyser att skolspråket ofta är mer abstrakt och för att elever ska kunna gå från ett vardagsspråk till ämnesspråk måste de vara förtrogna med begreppen.Vi undersöker vad verksamma lärare har för erfarenheter av undervisning i ämnesspråk samt vilken problematik de möter i klassrummet. Vidare undersöker vi även vilka metoder som är gynnsamma samt hur de arbetar kring den problematik som finns.Vårt resultat visar att lärares erfarenheter påminner om varandras, att ämnesspråk är något alla elever ofta upplever som svårt. Resultatet visar även att utvecklingen av ämnesspråk är starkt sammankopplat med en elevs vardagsspråk samt att problematik grundar sig även till viss del i hur utvecklat språket är. Det framkommer även att de fyra olika ämnenas språk är mer eller mindre svåra beroende på elevernas erfarenheter. Lärarna uttryckte även att eleverna behöver arbeta med begrepp på olika sätt och behöver möta dem i olika sammanhang för att kunna bli förtrogna med dem. Hur de olika lärarna arbetar med ämnesspråk och begrepp skiljer sig åt men de lyfter att de måste anpassa sin undervisning helt och hållet till de olika nivåerna eleverna befinner sig på.

Persson, Lotta (2007). Lärarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng heltid/distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lärare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frågor om lärares syn på kunskap och hur resonemangen förhåller sig till läroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.Arbetet ger en översikt om läroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter på kunskap som är relevanta för studien. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med två gruppintervjuer i två olika lärlag ville jag se vilka tankar och aspekter lärare i grundskolans senare del har på skolans kunskapsbegrepp.Resultatet av undersökningen pekar på att lärarnas kunskapssyn har ungefär samma aspekter som läroplanen, men de använder inte terminologin i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det tycks dessutom finnas viss form av obalans i värderingen av de fyra aspekterna, där faktakunskap är dominerande som en bas och förutsättning för övriga kunskapsformer men att den däremot inte premieras med höga betyg. Resultaten visar också att hierarkin i kunskapsbegreppet blir tydligast i resonemangen kring praktisk kunskap, färdighetsaspekten. Ytterligare ett resultat är samsynen på att den viktigaste kunskapen eleverna måste ha med sig från skolan är förmågan att hantera och värdera all information som finns tillgänglig i samhället och göra rimliga och välgrundade ställningstaganden.

<p>Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.</p>

Uppsatsens syfte är att teoretiskt analysera begreppet ”kreativitet”, liksom att nomotetiskt undersöka pedagogers uppfattning om begreppet ur fem experimentella perspektiv. Ur analysmaterialet har därför en enkät konstruerats. Enkäten, vilken biläggs, består av frågor om självskattning av pedagogernas föreställningar om begreppet kreativitet – genom tre kunskapsdimensioner (varav faktadimensionen presenteras) och fem experimentella perspektiv. Övriga delar av enkäten valdes bort i analyshänseende. Undersökningsgruppen utgörs av 56 respondenter, vilka själva spontant kunde välja att delta i mailundersökningen. Resultatet visar att pedagogerna som grupp, ur perspektivet Kreativitetens uttryckssätt anser sig ha goda kunskaper, och ur perspektivet Kreativitetens förutsättningar och gränser anser sig ha mycket små kunskaper. Med en styrd undersökningsgrupp beträffande respondenternas respektive ämneskategorier och kön för en kontrollerad fördelning, liksom en initial presentation av perspektivens innehåll och betydelse, skulle studien uppnå högre validitet och reliabilitet.

Forskningsfrågor: Vilka faktorer påverkar köpintentioner hos konsumenter vid användning av celebrity endorsement? Vilken av de faktorerna har störst påverkan på konsumenternas köpintentioner? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som har en påverkan på konsumenters köpintentioner till företag vid användning av celebrity endorsement. Studien ämnar att analysera vilken av faktorerna som har större påverkan på köpintentioner.   Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod och primärdata har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Undersökningen resulterade i 273 svar varav 216 godkända svar. Utifrån en systematisk litteratursökning skapades en teorimodell med tillhörande hypoteser. Resultatet från undersökningen analyserades med hjälp av programmet IBM SPSS-Statistics. En korrelations- och regressionsanalys genomfördes för att få fram eventuella samband.  Slutsats: Resultatet visade att faktorerna, kändisens attraktivitet, förtroende för kändisen samt kändisens förtrogenhet har en påverkan på konsumenters köpintention vid användning av celebrity endorsement. Den faktor som har störst påverkan på köpintentionen är kändisens attraktivitet. Faktorn publicitet kring kändisen visade inga signifikanta eller starka samband till köpintention och det kunde därför inte konstateras om det har en påverkan på köpintentionen. / Research questions: Which factors affect consumers purchase intentions when using celebrity endorsement?  Which of the factors has the greatest impact on the customers purchase intentions? Purpose: The purpose of this study is to examine which factors have an impact on consumers purchase intentions when companies are using celebrity endorsement. The study intends to analyze which factor that has the largest impact on purchase intentions. Method: The study is based on a quantitative research strategy were the primary data has been collected via a web-based survey. The survey got 273 answers and resulted in 216 approved answers. Based on a systematic literature review a theoretical model was created with associated hypotheses. The result from the study was analyzed with the program IBM SPSS-Statistics. A correlation- and regression analysis was made to discover eventual relations. Conclusion: The result showed that the factors; celebrities’ attractiveness, trust in the celebrity, and celebrities’ familiarity have an impact on consumers' purchase intent when using celebrity endorsement. The attractiveness of the celebrity is the factor with the largest impact on purchase intention. The publicity of the celebrity did not show any significant relation to consumers' purchase intention.

En turistbroschyr är en bekant produkt som turister kan hämta information ifrån. Men hur upplever användarna interaktionen med ett obekant navigationskoncept som vi kallar DSI i kontexten av att söka turistinformation och vad har DSI för påverkan på användarupplevelsen? Vi har utfört en studie på tio respondenter. Studien inkluderar en observation där respondenterna har fått interagera, med applikationen vi skapade med navigationskonceptet DSI, och utföra ett antal uppgifter. De har även fått utföra ett antal uppgifter på en PDF med samma innehåll men med en annan struktur. Därefter utförde vi metoden Product Reaction Cards och till sist en intervju. Vi kom fram till att det tar tid att lära sig någonting obekant som DSI men när respondenterna väl har lärt sig konceptet så har det haft en positiv påverkan på användarupplevelsen och majoritet ansåg den som användbar i kontexten av att söka turistinformation. / A tourist brochure is a familiar product that tourists collect information from. But how do users experience the interaction with an unfamiliar navigation concept we call DSI in the context of seeking tourist information and what impact does DSI have on the user experience (UX)? We conducted a study of ten respondents. The study includes an observation in which the respondents had to interact with the application we created with the navigation concept DSI, and perform a number of tasks. They also performed a number of tasks on a PDF with the same content but with a different structure. Afterwards we performed the method Product Reaction Cards and lastly an interview. We concluded that it takes time to learn something unfamiliar as DSI but when the respondents have learned the concept it turned out to have a positive impact on the user experience and the majority considered it useful in the context of seeking tourist information.

Denna uppsats undersöker hur elever på det industritekniska programmet ser på sitt egetanvändande av språket i undervisningen. I undersökningen riktas fokus på hur elevernauppfattar sitt eget användande av språket i både program- och gymnasiegemensamma ämnen.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan har analyseratsmed hjälp av en tematisk analys. De tre teman som arbetats fram är Det informella och detformella språket, Det samarbetande och jämlika språket och Självinsikter och språket.Samtliga presenterar olika perspektiv på hur eleverna inom programmet upplever ochuppfattar språket och användningen av det. Tematiken visar hur olika normer och regler styranvändandet av språket beroende på vilken undervisningssituation man som elev befinner sigi. Utifrån den data som inhämtas visar den att eleverna har en stor medvetenhet om att språketanvänds olika och att det finns olika strategier för att använda det. Det språk som helstanvänds och som eleverna känner sig mest bekväma med är det muntliga språket. / This thesis examines how students at the industrial-technical program views their use oflanguage within teaching. The survey focuses on how students percieve their own use oflanguage in both program specific and general subjects. The survey was conducted usingquialitative interviews which were then analyzed with the help of a thematic analysis. Threethemes has been found and those are The informal and the formal language, The collaborativeand equal language and Self insights and language. All of these present different perspectiveson how students within the program experience and percieve the language and its use. Thethemes also shows how different norms and rules govern the use of language depending onwhich teaching situation the student is situated in. Based on the data collected, it shows thatstudents have a keen awareness that the language is used differently and that there aredifferent strategies when using it. The language that is most used and that students feel mostcomfortable with is the oral language.