<p>Runt det senaste sekelskiftet uppstod en stor våg av fusioner och förvärv, trots det faktum att få resulterar i vinst. Mot bakgrund av detta är det intressant att undersöka vilka motiv som anges till fusioner. En orsak kan vara att företag lockas av de resultat som framgångsrika sammanslagningar uppvisar, varför det också är intressant att studera vilka metoder som används för att mäta utfallet av en fusion eller ett förvärv. Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka och jämföra motiven till och utvärderingskriterierna för fusioner och förvärv, angivna av teoretiker respektive medier. Resultaten av undersökningen visar att samtliga initialt angivna motiv ej utvärderas, särskilt ej implicita motiv då dessa är svåra att mäta. Endast ett fåtal skillnader noterades bland motiven och utvärderingskriterierna i det teoretiska och empiriska materialet. Den viktigaste skillnaden tycks vara att media tenderar att fokusera på ämnen med nyhetsvärde.</p>

The purpose of this Master’s thesis is to identify the potential and the limitations of e-book lending in Swedish public libraries through a case study of Sollentuna Library. The theoretical framework is made up of concepts derived from the work of both Rogers and Winston concerning the diffusion of innovations. The main obstacles and supportive factors for e-book lending in a public library were identified. The study reveals that contracts with e-book distributors are costly for libraries. First-time users find use of the service complicated and the library experience a loss of control over their e-book stocks through the current licensing system. Factors supporting e-book lending include the library’s decision to include the distributors’ entire e-book supply. This led to a significantly increased number of e-book loans. Ongoing work with the development of e-book help services such as workshops and individual assistance supports use of the service. Furthermore, e-book reading is actively encouraged through the library web service. In conclusion, the complexity of the e-book as a separate technical phenomenon requires public libraries to find new methods of working that suit the e-book's potential as a technological innovation. E-book lending has become a compromise between the interests of the library users and the commercial interests of the publishers.

In Sweden, 6 568 corporate acquisitions worth € 196,5 billion were made in 2016–2019. In 2016, the highest number of mergers and acquisitions in Sweden was observed since the record year 2007. Corporate acquisitions can be interpreted as a positive or negative signal of the market. Whether the market interprets the signal positively or negatively is unclear. The purpose of the study is to investigate whether advertising of corporate acquisitions results in a change in the value of the acquiring companies' market value and thus get an answer to how the market responds. Furthermore, studying the thesis on the type of acquisition affects the outcome in the company's value, depending on whether the company acquisition of the type horizontal and vertical acquisition. Finally, the study wants to answer whether the payment method influences the value of Swedish acquiring companies in acquisitions depending on the type of acquisition. To conduct this study, data on 183 companies were collected from Zephyr by Bureau van Dijk and Yahoo Finance. A quantitative method and deductive approach form is the basis of the study's results. Event study, multiple linear regression and t-test were performed to analyze data. The study shows that there is a significant positive average cumulative abnormal return on all types of acquisitions. Furthermore, the study has been able to demonstrate that horizontal acquisitions generate higher ACAR than vertical acquisitions. Finally, horizontal acquisitions with shares as a payment method generate at most ACAR compared to cash and combined payment methods. However, the relationship between payment method and abnormal return is not significant. Thus, the study's conclusion has been that corporate acquisitions affect companies' market value regardless of the type of acquisition being carried out. / I Sverige genomfördes sammanlagt 6 568 företagsförvärv till ett värde av 196,5 miljarder euro under 2016–2019. År 2016 observerades flest antal fusioner och förvärv i Sverige sedan rekordåret 2007. Företagsförvärv kan tolkas som en positiv eller negativ signal av marknaden. Huruvida marknaden tolkar signalen positivt eller negativt är otydligt. Studiens syfte var att undersöka om en annonsering av företagsförvärv resulterar i värdeförändring för de förvärvande företagens marknadsvärde och således få ett svar på hur marknaden reagerar. Vidare studerar uppsatsen om förvärvstyp påverkar utfallet i företagets värde beroende på om företagsförvärvet av typen horisontellt och vertikalt förvärv. Slutligen vill studien svara på om betalningsmetoden har påverkan på svenska förvärvande företags värde vid förvärv beroende på förvärvstyp. För att genomföra denna studie har data om 183 företag samlats in från Zephyr av Bureau van Dijk och Yahoo Finance. En kvantitativ metod och deduktiv ansats ligger till grund för studiens resultat. Eventstudie, multipel linjär regression och t-test har genomförts för att analysera data. Studien visar att det förekommer en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning på samtliga typer av förvärv. Vidare har studien kunnat påvisa att horisontella förvärv genererar högre ACAR än vertikala förvärv. Slutligen genererar horisontella förvärv med aktier som betalningsmetod högst ACAR jämfört med kontant och kombinerade betalningsmetoder. Dock är sambandet mellan betalningsmetod och abnormala avkastningen är inte signifikant. Således har studiens slutsats blivit att företagsförvärv påverkar företags marknadsvärde oavsett vilket typ av förvärv som genomförs.

Uppsatsen studerar förvärv, mer specifikt serieförvärv, och utreder huruvida användandet av förvärv som tillväxtstrategi är ett vinnande koncept. Frågeställningen lyder: Är serieförvärv en vinnande strategi för stora, svenska bolag med ändamålet att skapa värde på aktiemarknaden? och studien fokuserar på bolagen som befinner sig på Stockholmsbörsens Large Cap-segment. Bolagens avkastning samt antal förvärv de genomfört under åren 2010-2019 är i fokus och analyseras med tidigare och vidareutvecklade teorier från främst Laamanen &amp; Keil (2008) samt Chatterjee (2009). Bolagen delades upp i fyra grupper baserat på antal genomförda förvärv. Resultatet tyder på att serieförvärv är en framgångsrik strategi, men det talar även för att positiv aktieavkastning kan uppnås utan att förvärva. Studiens resultat indikerar att de bolag som ägnar sig åt förvärv mindre frekvent, 4-9 förvärv under en tioårsperiod, är de som presterar sämst. De mindre frekventa förvärvarna är också den enda gruppen som presterat sämre än Large Cap i helhet under samma tidsperiod. Uppsatsen bidrar därmed till att styrka tidigare forskning kring erfarenhet relaterat till förvärv samt ger insikt i hur frekvens av förvärv påverkar ett företags totala aktieavkastning.

Vi undersöker om nordiska förvärvande företag mellan 2010 och 2019 resultatmanipulerar inför aktiefinansierade förvärv, i syfte att minska köpeskillingens värde. Korrelationen mellan förvärvarens aktiepris och köpeskillingen innebär att förvärvaren vid ett högre aktiepris behöver kompensera med färre antal av den egna aktien i utbyte mot budmottagarens. I studien används diskretionär periodisering som proxy för resultatmanipulering. Urvalet består av 54 aktiefinansierade observationer, vars diskretionära periodisering ställs mot en referensgrupp med 68 kontantfinansierade förvärv, utan ekonomiska incitament till resultatmanipulering. Resultatet indikerar att resultatmanipulering förekommer inför annonseringen av aktiefinansierade förvärv, men studien saknar signifikant resultat. I studiens regressionsanalys finner vi stöd för att förvärvets relativa storlek har ett positivt samband med resultatmanipulering, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Proformaredovisning är en typ av justerad redovisning som används för att visa hur ettföretags finansiella rapporter kan se ut efter en händelse som har stor påverkan påverksamheten. I en proformaredovisning kan företag välja att exkludera poster som annarsmåste ingå i övrig rapportering som följer de allmänna redovisningsprinciperna. De användsofta vid rörelseförvärv för att ge en prognos för hur framtiden ser ut efter att förvärvetgenomförts. Proformaredovisning har kritiserats för att visa ledningens optimistiska bild avföretaget och att den används för att försöka påverka investerare. Syftet med den här studienär att öka förståelsen för hur analytiker och professionella investerare uppfattar och resonerarkring proformaredovisning. Särskilt fokus läggs vid deras upplevelser avproformaredovisningens trovärdighet i samband med förvärv. Metoden som används ärkvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling av data.Resultatet tyder på att analytiker anser proformaredovisning vara trovärdig och användbar vidförvärv om den upprättas på ett korrekt sätt. Resultatet bör tolkas med försiktighet då denvalda metoden medför vissa begränsningar och är öppet för revidering om ny data skulleindikera ett annat resultat.

Företagsförvärv är en central värdeskapande strategi för VD:n, styrelser ochföretagsledningar, som på senare tid vuxit i popularitet, framför allt inom TMT-sektorn(Teknologi, Media och Telekommunikation). Detta är en sektor som präglas av en höggrad av innovation och tillväxt, vilket på senare tid reflekteras i de banbrytandeframstegen som gjorts inom generativ AI. Samtidigt som ny forskning inomföretagsförvärv visar på att värdeskapande nu sker på en högre nivå än tidigare etablerat,där avkastningen till aktieägare ökat på kort sikt, samtidigt som synergier i större gradrealiserats (Alexandridis et al., 2017).Syftet med denna studie har varit att belysa och kartlägga ett tidigare förbisett område,hur värdering och köpeskillingsstruktur har utvecklats bland förvärv i TMT-sektorn, ochom det finns något samband. För att mäta värderingen har multipeln EV/EBITDAanvänts, och avseende köpeskillingsstrukturen har studien inkluderat tre varianter; kassa,en kombination av kassa och aktier samt uteslutande aktier. Studien har även sekundärtundersökt om det finns ett samband mellan värdering och utvalda värdedrivare;Avkastning på eget kapital och försäljningstillväxt. Totalt har 319 avslutade transaktionerinkluderats i studien, med en geografisk avgränsning till Norden och Storbritannien, samten sektoravgränsning till TMT-sektorn. Tidsperioden som undersökts är de senaste tioåren, 2014–2023.Avseende studiens primära syfte, att undersöka utvecklingen och sambandet mellanvärdering och köpeskillingsstruktur, har studien inte funnit några signifikanta resultat. Desamband som identifierats, dock inte signifikanta, diskuteras i analyssektionen av dennastudie. Sett till studiens sekundära syfte, att undersöka sambandet mellan värdering ochutvalda värdedrivare, har signifikanta samband identifierats. En högre försäljningstillväxtindikerar på en högre EV/EBITDA, vilket kopplats till att försäljningstillväxt är en primärvärdedrivare, och att om värdeskapande sker på en högre nivå, får målbolaget en högrevärdering. Vidare fann studien ett negativt samband mellan ROE och EV/EBITDA, vilketindikerar på att om målbolagen har en högre ROE, får de en lägre värdering, detta har tillviss del förklarats med att företag med högre ROE får en högre EBITDA, och därav blirmultipeln lägre, men kan också indikera på att mindre lönsamma bolag får en högrevärdering. Detta samband skulle däremot behöva utforskas djupare individuellt för attkunna analyseras grundligt.

Denna fallstudie handlar om hur ett tidigare familjeägt företag påverkas vid förvärv och hur specifikt företagskultur, teknik och ledarskap påverkas. Detta sker ur ett dyadiskt perspektiv då både det köpande och säljande företagets sida studeras. Få studier har tidigare tittat på övergångsprocessen i familjeföretag som en dyad, vilket leder till syftet att skapa en förståelse för en sådan process. Detta studeras med följande forskningsfråga: Hur påverkas ledarskap, teknik och företagskultur under övergångsprocessen i en dyad av ett familjeföretag somförvärvas av ett globalt företag? För att besvara forskningsfrågan används semistrukturerade videointervjuer och det teoretiska ramverket hjälper oss att analysera empirin på ett validerat sätt. Tematisk analys används för att identifiera teman i övergångsprocessen vilket gav oss fem dimensioner. Det resultat vi kom fram till visar att utöver företagskultur, teknik och ledarskap är utbud och rutiner viktiga dimensioner i övergångsprocessen som påverkar dess framgång och att den dyadiska processen existerar även efter förvärvet då företagen fortfarande ser det som två olika enheter i stället för en. För framtida forskning rekommenderar vi att man utför studier där hela övergångsprocessen följs från början till slut med uppföljning en viss tid efteråt.

Transaktioner företag emellan som leder till att ägandeskap överförs eller sammanslås med andra enheter har förekommit sedan slutet av 1800-talet. Dessa förvärv och fusioner har satt sin prägel på företagsekonomin och format hela branscher och företagslandskap. Branscher som karaktäriseras av hög föränderlighet, ständig utveckling och hög konkurrens har på senare år varit speciellt förvärvsintensiva. En av dessa branscher är IT-branschen i allmänhet och IT-konsultbranschen i synnerhet, som kommit att spela en allt viktigare roll på marknaden tack vare digitaliseringens frammarsch och det ständigt växande behovet av kunskap och kompetens inom IT. Sverige har på senare tid utmärkt sig som ett av världens mest förvärvsintensiva länder och hör även till de länder där digitalisering och IT haft störst inverkan på både befolkning och verksamheter.  Av tidigare forskning framgår att det finns flera olika motiv till förvärv som kan tillskrivas som konsekvens av exempelvis företagsledning, branschtillhörighet eller konjunkturläge. Tidigare undersökningar av fusioner och förvärv har i stor utsträckning fokuserat på prestation hos förvärvad eller förvärvande part före eller efter transaktionen. Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för huruvida ett svenskt IT-konsultbolag blir förvärvat eller ej. Även typ av förvärv, vad som karaktäriserar förvärven samt de företag som blir uppköpta avser denna studie att undersöka. Liknande studier utförda i en amerikansk eller brittisk kontext finns att tillgå, men samma branschspecifika fokus saknas i både ett svenskt och utländskt sammanhang. Antalet affärer som undersöks, både publika och privata uppgår till 95, med en lika stor jämförelsegrupp av icke uppköpta företag.  Detta är en kvantitativ studie som undersöker utvalda nyckeltal och företagskaraktäristika hos de IT-konsultbolag som förvärvats i Sverige under de senaste tio åren. Genom logistisk regression har maximala sannolikheter skattats för följande förklarande variabler till varför vissa företag köps upp och andra inte. Antal anställda, vinstmarginal, totala tillgångar, ROE och soliditet, där ett signifikant positivt respektive negativt samband mellan de två förstnämnda och förvärv kunde identifieras. Förvärvande företags branschtillhörighet och geografiska hemvist granskas för att avgöra huruvida förvärvet skett inom samma bransch eller mellan olika branscher, samt inom Sverige eller över landsgränser. Faktorer av betydelse vid de olika typerna av förvärv visade sig vara soliditet och avtagande vinstmarginaler, som uppvisade ett positivt samband till förvärv där förvärvande företag är utländskt. Motsatt föreligger ett negativt samband mellan inhemska förvärvare och hög soliditet. Gemensam branschtillhörighet mellan de involverade parterna tycks vara vanligare i fall där förvärvande part är utländskt snarare än svenskt. Intressant för vidare forskning är att testa om sambanden som påträffats i denna studie även är applicerbara på andra branscher och nationaliteter.

Under det senaste decenniet har antalet förvärv ökat kraftigt. Medan världen har blivit mer globaliserad, är vikten av att komma in på nya marknader och skapa konkurrensfördelar nyckeln till ett företags förmåga att växa. Att utveckla konkurrensfördelar kan visa sig vara utmanande, vilket gör förvärv av andra konkurrerande företag till ett lukrativt och smidigt sätt att vinna marknadsandelar. Börsen har stigit till nya nivåer, där den svenska aktiemarknaden är en av de utmärkande aktörerna i världen. Detta har gjort aktiemarknadsinvesteringar mer attraktiva, vilket gör det lättare för börsbolag att skaffa kapital. Denna studie undersöker hur antalet förvärv påverkar aktieavkastningen för ett förvärvande företag under en nioårsperiod. Studien undersöker om det finns ett statistiskt samband mellan antalet förvärv och den sammansatta årliga tillväxttakten för aktien, även kallad CAGR-aktieavkastning. Att identifiera ett samband kommer att bidra till svaret på frågan om förvärv är en pålitlig strategi för en tillväxt i aktieavkastning. Det råder oenighet i tidigare studier om huruvida förvärv är rätt strategi eller inte, för ett företag som vill öka aktieavkastningen. Studien hoppas kunna bidra till diskussionen om fusioner och förvärv. Studien delade upp urvalet i tre grupper utifrån antalet förvärv, för att nå ett tydligare resultat. Resultaten visar att antalet gjorda förvärv har en korrelation med bolagets CAGR-aktieavkastning. Resultaten visade att företag som förvärvade mindre frekvent under den givna tidsperioden överpresterade i CAGR-aktieavkastning jämfört med företag som gjorde ett större antal förvärv. Om man tittar på medelvärdet av aktiens CAGR har dock alla tre grupperna överpresterat Stockholm Large Cap-index. Eftersom resultaten tyder på att färre förvärv var den föredragna strategin för bästa möjliga börsutveckling, finns det sannolikt andra motiv som driver företag mot förvärv. / During the last decade the number of acquisitions has increased substantially. While the world has become more globalized, the importance of entering new markets and creating competitive advantages is key to a company’s ability to grow. Developing competitive advantages can prove to be truly challenging, making acquisitions of other competing businesses a lucrative and smooth way of gaining market shares. The stock market has risen to new levels, with the Swedish stock market being one of the stand out performers in the world. This has made stock market investing more attractive, making it easier for listed companies to obtain capital. This study investigates how the number of acquisitions affect the stock return for an acquiring company over a nine-year period. This examines whether there is a statistical connection between the number of acquisitions and the compounded annual growth rate of the stock, also called the stock CAGR. Identifying a connection will contribute to the answer to the question of whether acquisitions is a reliable strategy for a growth in stock return. There is disagreement across previous studies whether acquisitions is the right strategy or not for a company wanting to grow the stock return. The study hopes to contribute to the discussion about mergers and acquisitions. The study divided the selection into three groups based on the number of acquisitions, in order to achieve a clearer result. The results produced show that the number of acquisitions made has a correlation with the stock CAGR of the company. Evidence showed that companies who acquired less frequently during the given time period overperformed on stock CAGR compared companies that made a larger number of acquisitions. However, looking at the mean value of the stock CAGR all three groups have overperformed the Stockholm Large Cap-index. Since the results indicate that making fewer acquisitions was the preferred strategy for the best possible stock market performance, there is likely to be other motives that drive companies towards acquiring.