Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse hos de anställda. Variansen i arbetstillfredsställelse tycktes förklaras i störst utsträckning av påverkan. Det funna sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse, och att det till största delen förklarades av påverkan, behöver undersökas vidare i studier med större stickprov och gärna utförda över tid.

<p>Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.</p><p> </p><p>För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.</p><p> </p><p>I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.</p><p> </p><p>I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.</p>

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun. Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna. För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes. Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen. Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen. Den andra är att den fackliga organisationen endast har egentligt inflytande på negativ intern rörlighet.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna. Vilket följs av teman om varför unga personer ska bli medlemmar i facket, därefter om unga personer går med i facket när de blir äldre och slutligen hur de fackliga organisationerna tror att rekryteringsarbetet kommer se ut i framtiden. Resultatet visar att studerande är en väldigt viktig målgrupp men att facken därefter har svårt att hitta en entydig strategi för fortsatt rekrytering. Slutsatsen är att de fackliga organisationerna inriktar sig till stor del mot studerande men därefter har de svårt att utarbeta specifika strategier för att nå personerna efter de avslutat sin utbildning. Efter utbildningen är det ofta upp till de lokala fackliga klubbarna att rekrytera medlemmar och de skiljer sig ofta hur mycket resurser som läggs på rekrytering. De flesta fackliga organisationerna ser målgruppen studerande och därefter anställd och arbetar inte utifrån åldersgrupper för att nå ut till oorganiserade personer.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut. Trots att ordföranden anser att det lokala facket fortfarande är en stark motpart på arbetsmarknaden finner studien flera områden där minskat medlemsantal visat sig få konsekvenser. Legitimitetsproblem, hos arbetsgivare i allmänhet och i den privata sektorn i synnerhet, upplevs som en av följderna av det sjunkande medlemsantalet. Färre antal medlemmar ger minskade ekonomiska resurser som resulterar i att facket tvingas reducera sin lokala verksamhet, vilket bland annat påverkar medlemsservicen. Det minskade medlemsantalet har följaktligen lett till begränsade möjligheter att genomföra det lokala fackliga arbetet. Enligt de lokala fackliga ordförandena är det centralt för facket att vända den negativa medlemsutvecklingen genom att bli bättre på att informera om sin verksamhet samt anpassa sig till den allt mer privatiserade arbetsmarknaden.

<p>Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.</p><p>Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.</p><p>För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.</p><p>Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.</p><p>Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen. Den andra är att den fackliga organisationen endast har egentligt inflytande på negativ intern rörlighet.</p>

Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.   För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.   Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.   I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.   I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.

Denna C-uppsats är en intervjustudie med fackligt förtroendevalda, fem från IF-metall och sex från Unionen. Syftet med studien är att lyfta de förtroendevaldas röster kring vad de anser vara samtidens utmaningar för fackliga organisationer.Vid analys av intervjuerna framkom tre övergripande teman: 1. Utmaningar som följer av att multinationella koncerner bedriver verksamhet i olika länder och på stora avstånd. 2. Svårigheter att engagera medarbetarna. 3. Den flexibla arbetsmarknadens effekter på fackligt engagemang och facklig styrka. Studien visar exempel på att korttidsanställningar och individualisering minskar incitament att engagera sig fackligt. Resultatet visar även hur organisationsförändringar motverkar uppbyggnad av de nätverk som är viktiga för insyn i koncerner och facklig styrka. En annan konsekvens av att företag blir multinationella är de långa avstånd och många nivåer som uppstår mellan anställda och beslutsfattare. För att de förtroendevaldas röster ska klara av att färdas mellan de olika nivåerna och slutligen landa hos beslutsfattaren behöver budskapen paketeras på ett hållbart sätt. Uppsatsen landar i en diskussion kring de tre utmaningarna. Frågeställningen blir då: Hur man gör sin röst hörd i den multinationella organisationen, hur människor motiveras till att engagera sig fackligt och hur man skapar hållbara fackliga nätverk över nationsgränserna. Dessa frågor är relevanta att att reflektera kring om man vill bemöta de utmaningar som de förtroendevalda ger uttryck för.

I Sverige växer en informaliserad arbetsmarknad fram, där människor står utanför staten och fackförbundens skydd. Frågan gällande organisering av papperslösa arbetstagare har blivit till en komplex fråga för de svenska fackförbunden. Denna uppsats redogör för hur svenska fackförbund organiserar papperslösa arbetstagare. Empiriska materialet hämtas framförallt från genomförda intervjuer och fackförbundens medlemstidningar. Fackförbundens engagemang i frågan beskrivs utifrån den bredare frågan om vilka underliggande antaganden som fackförbunden baserar sina beslut på. Den bredare förståelsen hämtas från Carol Bacchis metodmodell What's the problem represented to be? Bacchis metodmodell kompletteras med Dvora Yanows metodmodell tolkande policyanalys. Undersökningen visar på att organiseringen sker främst genom Fackligt center för papperslösa och oftast utgår ifrån tanken om att förhindra snedkonkurrens. Parallellerna dras även till Hannah Arendts diskussion om pariafolket och Wendy Brown och Jason Reads diskussion om nyliberalismens genomslagskraft på arbetsmarknaden. De fackförbund som undersöks är Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas förbund. / In Sweden, a non-regulated labor market is growing, with workers standing outside both the state’s and the labor unions’ protection. The question regarding undocumented workers’ rights has become a complex issue for Swedish labor unions. This paper clarifies what the unions do for undocumented workers. The answer investigates a wider understanding based on what deep-seated assumptions they base their organizing on. The empiric material is mostly interviews and articles from the labor unions membership publications. The wider understanding of what they do for undocumented workers is derived from Carol Bacchis method What's the problem represented to be? It is also complemented with Dvora Yanows method interpretive policy analysis. The results show that the organizing of undocumented workers is mainly through the organization Fackligt center för papperslösa (Union center for undocumented workers) and is often motivated by assumptions of uneven competition. Parallels are also drawn between Hannah Arendt and her theories about pariah and Wendy Brown and Jason Reads view of neoliberalism and its penetration of the labor market. The examined labor unions are Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet and Fastighetsanställdas förbund.

Denna studie har haft som syfte att undersöka ungas inställning till facklig organisering. För att uppfylla syftet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar: Vilka motiv framhålls för facklig organisering? Vilka motiv framhålls emot facklig organisering? Hur kan ovanstående förstås och diskuteras i förhållande till tesen om individualisering? För att uppfylla syftet har studien utgått från den kvalitativa ansatsen för att söka djupare förståelse för ungas inställning till facklig organisering. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter har skett genom ett målinriktat sådant med följande urvalskriterier: (1) respondenterna skulle ha tillsvidareanställning, (2) vara mellan 20 och 27 år, (3) inte vara studerande, (4) inte ha ledande position i arbetet eller (5) avlagt högskole- eller universitetsexamen. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på att unga med tillsvidareanställning gav uttryck för en positiv inställning till facklig organisering. Resultatet visade också på att kollektiv handlande, säkerhet, trygghet och känsla av tillhörighet var viktiga faktorer till den positiva inställningen till facklig organisering. Respondenterna påvisade inga direkta motiv emot facklig organisering, om än de till viss del betraktade kostnaden som negativt. Av resultatet från studien kan en tyda att individualiseringsbegreppet är något som inte kommer till uttryck bland respondenterna. Å ena sidan när respondenterna upplevde ha en positiv inställning till facklig organisering, å andra sidan när respondenterna valt att organisera sig fackligt i syfte att bland annat eftersträva kollektivt handlande.