• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • Tagged with
  • 9
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hedersvåld : Medias framställning av fallen Pela och Fadime

Tak, Evin January 2018 (has links)
Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån en innehållsanalys där syftet med studien är att undersöka medias framställning av fallen Pela och Fadime. Pela utsattes för hedersmord i slutet av år 1999 av sin pappa och sina farbröder. Fadime blev mördad av sin pappa år 2002. Detta är två mord som förekommit under hederns namn. För att undersöka medias framställning av fallen Pela och Fadime, har nyhets- och debattartiklar analyserats. Nyhetsoch debattartiklar från Aftonbladet, Svt Nyheter, Svenska dagbladet, AmnestyPress och Göteborgs-Posten har använts i uppsatsen. Artiklarna framställer fallen på olika sätt vilket innebär att varje artikel väljer specifikt vad de ska skriva om hedersmorden. Med hjälp av tidigare forskning och teorier analyseras det empiriska materialet. Den tidigare forskning beskriver innebörden av heder, hederskultur, hedersvåld och hedersmord samt hur muslimer i Sverige lever i en hederskultur. I den tidigare forskning innehåller det även hur socialtjänsten arbetar med hedersförtryck och medias framställning av hedersmord. De teoretiska utgångspunkterna i studien är det feministiska- och socialpsykologiska perspektivet samt det symboliska våldet och den manliga dominansen. Debattartiklarna i studien framställer fallen genom egna åsikter och kritik gentemot nyhetsartiklar. Nyhetsartiklarna framställning sker genom fakta och egna spekulationer om morden på Pela och Fadime. Undersökningens ämne valdes eftersom fenomenet hedersrelaterat våld och förtyck behöver uppmärksammas.
2

Debatten om Fadime : Orientalism och kulturrasism?

Baniasadi, Ali January 2007 (has links)
<p>När Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ”hedersmord” som i en nästan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan två inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera på annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela främlingsfientliga krafter i händerna. Debatten låstes fast i denna polarisering mellan dessa två inriktningar. Syftet med denna uppsats är att, genom att studera debattens första fem månader, söka efter föreställningar som kan härledas till ett orientalistiskt ”vi” och ”dom” –tänkande för att finna inom ramen för vilken inriktning, kulturbetonad/icke-kulturbetonad, dessa föreställningar återfinns. Vidare har uppsatsen till syfte att se vilken relation dessa inriktningar har haft till varandra och vad i denna relation som föranlett en låsning i debatten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Saids Orientalism och de föreställningar som ryms inom ramen för denna. Samt diskursanalysens metodologiska tillvägagångssätt.</p><p>Föreställningar som kan härledas till traditionella föreställningar inom Orientalism återfanns i båda kategorierna och är inte förbehållna den ena eller andra inriktningen, däremot återfanns majoriteten inom ramen för den kulturbetonande inriktningen. Relationen mellan de två inriktningarna präglades av en polemik där den ena inriktningens anhängare beskyller den andra inriktningens anhängare för att missgynna invandrare och vise versa. Inom denna relation har det uppstått en paradox där de båda inriktningarna lyckats trassla in sig och ej ta sig loss. Och det har varit detta som föranlett debattens låsning i dessa två inriktningar.</p>
3

Debatten om Fadime : Orientalism och kulturrasism?

Baniasadi, Ali January 2007 (has links)
När Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ”hedersmord” som i en nästan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan två inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera på annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela främlingsfientliga krafter i händerna. Debatten låstes fast i denna polarisering mellan dessa två inriktningar. Syftet med denna uppsats är att, genom att studera debattens första fem månader, söka efter föreställningar som kan härledas till ett orientalistiskt ”vi” och ”dom” –tänkande för att finna inom ramen för vilken inriktning, kulturbetonad/icke-kulturbetonad, dessa föreställningar återfinns. Vidare har uppsatsen till syfte att se vilken relation dessa inriktningar har haft till varandra och vad i denna relation som föranlett en låsning i debatten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Saids Orientalism och de föreställningar som ryms inom ramen för denna. Samt diskursanalysens metodologiska tillvägagångssätt. Föreställningar som kan härledas till traditionella föreställningar inom Orientalism återfanns i båda kategorierna och är inte förbehållna den ena eller andra inriktningen, däremot återfanns majoriteten inom ramen för den kulturbetonande inriktningen. Relationen mellan de två inriktningarna präglades av en polemik där den ena inriktningens anhängare beskyller den andra inriktningens anhängare för att missgynna invandrare och vise versa. Inom denna relation har det uppstått en paradox där de båda inriktningarna lyckats trassla in sig och ej ta sig loss. Och det har varit detta som föranlett debattens låsning i dessa två inriktningar.
4

Symboliskt våld : Fadimes öde beskrivet utifrån Bourdieu

Frid, Johanna January 2020 (has links)
Syftet med studien är att besvara om Bourdieus teori om symboliskt våld stämmer på ettav Sveriges mest uppmärksammade hedersmord på Fadime Sahindal.Den frågeställning som kommer att besvaras är följande:• Hur kan Fadime Sahindals historia beskrivas utifrån Bourdieus teori omsymboliskt våld?• På vilkets sätt yttrar sig våldet mot Fadime Sahindals utifrån teorin omsymboliskt våld?• Hur skildras Bourdieus beskrivning av könsrollerna i historien om Fadime?
5

Varför stannar du kvar? : En kvalitativ undersökning av varför utsatta kurdiska kvinnor i Stockholm väljer att stanna hos familjen

William, Ihab, Murad, Inas January 2013 (has links)
The main purpose of this study is to examine what the factor or factors are to why young exposed Kurdish women stay with their family despite honor-related oppression and violence. We have used a qualitative study process consisting interviews with eight young Kurdish women. We have also applied theories such as cultural patterns and aspects of power by Mona Eliasson and normalization process by Eva Lundgren With the material from our research we can see that the main and only factor to why the respondents decide to stay with their family is fear of getting killed or beaten. This study will provide you as a reader a better understanding of why young exposed Kurdish women decide to stay with their family.
6

Hur hörs heder? : En diskursanalys av hedersdebatten 15 år efter mordet på Fadime

Ezimoha, Stella, Törnkvist, Emma January 2017 (has links)
Förevarande studie tar avstamp i den så kallade hedersdebatt som år 2002 blossade upp till följd av mordet på Fadime, en ung kvinna som i hederns namn mördades av sin pappa. Debatten behandlade främst orsaken till heder, och två huvudsakliga argumentationslinjer kom att utstakas: den kulturorienterade förklaringsmodellen och den feministiska förklaringsmodellen. Den förstnämnda, vilken innebar att kultur lades till grund för handlingar i hederns namn, var tongivande i den allmänna debatten. Den feministiska förklaringsmodellen, vilken förklarade heder som ett uttryck för patriarkala strukturer överlag, framhålls dock som mest legitim av forskare på ämnet. Förevarande studie ämnar undersöka vilka diskurser som kommer till uttryck kring fenomenet heder i media idag samt om diskursernas förhållningssätt till varandra förändrats sedan år 2002 och vad det i så fall skulle kunna bero på. Genom en diskursanalys, såsom den förklaras av Laclau &amp; Mouffe, undersöks texter publicerade i Sveriges fyra största tidningar under en sexmånadersperiod 15 år efter mordet på Fadime. Vidare använder vi Bacchis redskap för att navigera oss i vad som visar sig vara en splittrad diskurs: kulturlinjen ter sig ha fortsatt tongivande roll i debatten men med klara inslag av patriarkala förklaringar. Frågan om orsaken till heder visar sig också vara tätt förknippad med definitionen av svenskhet och bilden av Sverige som ett jämställt land. Dessa resultat gav upphov till en diskussion kring värdet av en fortsatt uppdelning mellan feministiska och kulturella förklaringsmodeller, då de till synes används parallellt. Emellertid kan studien också påvisa en förhållandevis etablerad uppfattning om ett samband mellan feministiska förklaringsmodeller och vänsterorienterad partipolitik. Detta framhålls som en möjlig förklaring dels till att kulturorienterade texter inte explicit använder sig av feministiska förklaringsmodeller, men väl implicit, samt till att den feministiska linjens framkomst i förevarande studie är förhållandevis låg. Vidare hade studien inledningsvis fokus på vad som framhålls som orsaker till heder, för att sedan se till vad som presenteras som lösningar på fenomenet. Med hjälp av våra diskursanalytiska verktyg kunde vi identifiera vad som antas vara orsaken till heder genom att studera de åtgärder som lanseras. Detta uteblivande av tydliga ställningstaganden för vad orsaken till heder är finner vi bero på att 2002 års hårda debattklimat medfört ett ambivalent förhållningssätt i och med en medvetenhet om ämnets omtvistade karaktär. Att tala om lösningar är således lättare än att sätta fingret på problematiken.
7

Hedersrelaterat våld i media : En kvalitativ studie om svenska tidningars gestaltning av religion och kultur i artiklar om hedersrelaterat våld under åren 2002 - 2012

Persson, Amanda, Johansson Hammarlund, Johanna January 2020 (has links)
The purpose of this study is to compare and analyze the portrayal of religion and culture in articles from Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Dagen which are newspapers in which possess different ideological backgrounds. The honor killings of Pela Atroshi, Fadime Sahindal and Abbas Rezai will provide the basis of the study. The empirical material for this study is twenty four articles from the newspapers previously mentioned. A comparative content analysis was executed in order to distinguish the differences and similarities between the newspapers. Jesper Strömbeck’s version of the framing theory was applied to the study in order to analyse the portrayal of religion and culture. The final conclusions were that the majority of the articles portrayed culture as an opposition to freedom and modern society. The same was found of the portrayal of religion. Furthermore, the study showed that the newspaper which is based on the social democratic values tended to refer honor killings to structural problems rather than individual cases.
8

Hedersmordet på Fadime : hur det påverkade debatten om hedersrelaterat våld i Sverige

Tuvér, Alexandra January 2009 (has links)
<p>Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld. Efter resultatredovisningen följer en diskussion som bland annat tar upp mina ståndpunkter gällande resultatet samt de slutsatser jag kunnat dra av min studie.</p>
9

Hedersmordet på Fadime : hur det påverkade debatten om hedersrelaterat våld i Sverige

Tuvér, Alexandra January 2009 (has links)
Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme &amp; Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld. Efter resultatredovisningen följer en diskussion som bland annat tar upp mina ståndpunkter gällande resultatet samt de slutsatser jag kunnat dra av min studie.

Page generated in 0.0233 seconds