Syftet med det här utvecklingsarbetet är att lära elever olika strategier för att hantera konflikter och på det sättet minska konfliktförekomster. Tillvägagångssättet för utvecklingsarbetet var att genomföra en aktionsforskning där Söderströms aktionsforskningsmodell med åtta olika delar användes. Inriktningen för utvecklingsarbetet är konflikter på fotbollsplanen vilket är ett värdegrundsarbete. Tidigare forskning som berör värdegrundsarbete har granskats för att användas som vetenskaplig grund för vårt utvecklingsarbete. I arbetet genomfördes en nulägesanalys och därefter utfördes en praktisk aktion genom att upprätta en fotbollsskola. Fotbollsskolan bedrevs under fyra veckor med två aktivitetstillfällen varje vecka på ett fritidshem i södra Sverige där deltagandet var frivilligt. De elever som deltog återfanns i årskurserna 1–5. Efter genomförandet utfördes en innehållsanalys där resultatet analyserades utifrån arbetets frågeställningar och teoretiska ramverk vilket var den sociala inlärningsteorin. Metoderna som användes för generering av data vid nulägesanalysen och resultatet var strukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Vi använde även utvärderingsleken fyra hörn och dagboksanteckningar för att generera data i resultatet. Indikationer på att utvecklingsarbetet har gett positiva resultat gällande förekomsten av konflikter kunde iakttas vid resultatet.

Since 2011 UEFA, the managing organisation of European football, demands that all clubs wanting to participate in the two major European club football tournaments, UEFA Champions League and UEFA Europa League, has to abide by the rules for UEFA Financial Fair Play. This regulation was developed by UEFA to protect the long-term financial stability of European club football. The thesis focuses on the largely debated break-even requirement, to determine whether UEFA Financial Fair Play will come to affect the competitive balance between clubs in Europe. The main purpose of the study is to conclude whether UEFA Financial Fair Play has affected the market for football clubs and their opportunity to compete sporting success. Further, the study tries to determine if the critics of the regulation are right in saying that the rules preserve the existing power balance on the market. An analysis of the annual reports from 24 European football clubs of the last nine years has been conducted. The 24 clubs were chosen, from four of the biggest football leagues in Europe, by a stratified sampling. The theoretical framework of this study is based on three main theories. Associative competition, Rat-race-theory and regulation theory and these are used to analyse the results. Through hypothesis testing the study shows that, even though the regulation has had a positive effect on the clubs economical results, there are clear signs that the rules has made it harder for smaller clubs to challenge the big clubs for sporting success through economical investments. These results also conclude that the regulation contributes to conserve the existing balance in the market. / Sedan 2011 kräver UEFA, europeisk fotbolls styrande organ, att klubbar som vill delta i europeisk klubbfotbolls två största turneringar, UEFA Champions League och UEFA Europa League, följer regelverket UEFA Financial Fair Play. Detta är ett regelverk framtaget med syfte att förbättra den ekonomiska situationen inom europeisk klubbfotboll. Studien har utgått från det omdebatterade noll-resultat-kravet (Break-even requirement), för att se om UEFA Financial Fair Play kan komma att påverka den konkurrensmässiga situationen inom europeisk klubbfotboll. Syftet är att undersöka om UEFA:s införande av Financial Fair Play har påverkat marknaden för fotbollsklubbar och deras möjlighet att konkurrera om sportsliga framgångar. Vidare undersöks om detta indikerar att den kritik som riktats mot regelverket, att det cementerar befintliga maktstrukturer mellan klubbar, är rättfärdigad. Studien har genomförts genom analys av de nio senaste årens ekonomiska rapporter från 24 klubbar i fotbolls-Europa. Ett stratifierat urval har använts för att välja ut sex representanter var från fyra av Europas största ligor. Den teoretiska referensramen har utgått från associativ konkurrens, hyperaktivitet (rat-raceteorin) samt reglering för att kunna besvara studiens frågeställning och analysera empirin. Med hjälp av hypotesprövning visar undersökningen att, även om regelverket har haft en positiv påverkan på klubbarnas redovisade ekonomiska resultat, så finns det tydliga tendenser till att reglerna har försvårat möjligheterna för mindre klubbar att utmana storklubbar om sportslig framgång genom ekonomiska satsningar och att maktstrukturer på marknaden på så sätt cementeras.

Background The external requirements for the European top clubs within the UEFA football industry are changing. Due to mismanaged finances during a significant period of time derived from the clubs’ ruthless aim for short-term sporting success, UEFA (The Union of European Football Association) has decided to change the rules of the game. UEFA’s newly implemented financial fair play regulations, with the main requirement of breaking even, force clubs that aim to participate in future UEFA competitions to drastically improve their financial performance. Consequently, we are witnessing a fundamental shift in the European top club’s upcoming strategy. From now on, the club must go from pursuing a short-term strategy almost exclusively based on the quest for sporting success, to successfully implement a long-term strategy that besides being based on the main purpose of sporting success also is characterized by the quest for financial success. Purpose The purpose with this thesis is to provide guidance towards the European top club’s adjustment to UEFA financial fair play and its simultaneous achievement of competitive advantage within the changing UEFA football industry. Approach With the more decisive aim for profitability, the similarities between the European top club and a profit-seeking firm become evident. Consequently, the authors apply and adapt business strategic management theories to formulate a long-term strategy based on the simultaneous achievement of profitability and improved sporting performance.   Results Formulating a long-term strategy based on the simultaneous quest for financial and sporting success, the authors finally come to an understanding of how the European top club possibly could comply with financial fair play and simultaneously create conditions for competitive advantage within the changing UEFA football industry.

Title: Fulfilling the principles of fair play tennis with players from age categories under 12 and 14 Objectives: The goal was to implement and evaluate the interview focused on compliance with the principles of fair play among tennis players in the age categories under 12 and 14. The research was based on the findings of randomly selected match participants made in the context of competition mixed tennis teams to provide insight into the present situation of fair play in these age categories, to identify problematic issues and provide recommendations for practice. Methods: The research method was a structured interview containing questions enclosed or semi-enclosed. Results: The object of the research were players of tennis in ages under 12 and under 14 born in 2003 - 2005, respectively 2001 - 2002. The results of the two-month research showed that the most serious transgressions, which are contrary to the principles of fair play, include break of game rules and inappropriate behavior. Failure to shake hand with an opponent and expressions of superiority over weaker opponents occurred to a lesser extent. Apart from view of one player under 12 allowing the use of doping substances in certain circumstances none mentioned that the use of these means is generally approved. Tennis environment and...

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbättra fotbollens ekonomiska hälsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de så kallade ”break-even”-kraven, som sätter begränsningar för hur stora underskott klubbar får visa upp.   I vår uppsats har syftet varit att utreda huruvida ”break-even”-kraven är att anse som förenliga med EU-rättsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF. Detta då kraven, enligt vår uppfattning, kan anses ha en konkurrenshämmande verkan i form av investeringsbegränsningar och en asymmetrisk effekt på transfermarknaden.   För att kunna utreda den rättsliga giltigheten, har vi använt oss av relevant praxis på EU-nivå inom områdena konkurrensrätt och idrott. Eftersom regelverket är så pass nyutkommet, har det ännu inte hunnit prövas rättsligt på EU-nivå. I och med detta, har det för oss funnits stort utrymme för diskussion och hypotetiska scenarion. Vår studie av praxis har visat att bestämmelserna kan bedömas vara förenliga med EU-rätten, trots en konkurrensbegränsande verkan. I vår analys har vi därför, utifrån befintliga förutsättningar, diskuterat huruvida vi anser att ”break-even”-kraven ska bedömas vara förenliga med art. 101.1 FEUF, även om de kan anses ha en konkurrenshämmande effekt. Vi har vägt in både ekonomiska och sportsliga faktorer i vår analys, och har även diskuterat möjligheten till alternativa tillvägagångssätt.

The purpose of this study is to investigate the effects of the new Financial Fair Play regulations set forth by the United European Football Association (UEFA) in 2011 on levels of earnings management in European professional football. The Financial Fair Play regulations were imposed as a means of controlling the exorbitant amounts of debt and player’s wages that have threatened the financial stability of many professional football clubs throughout Europe. While UEFA has boasted early success of the new regulations, citing reduced aggregate losses of all football clubs, reduced overdue payables, and less outstanding debt, this study examines levels of discretionary accruals before and after the new regulations were instated to determine if teams are managing earnings to avoid UEFA sanctions. This study collected data from 137 different teams competing in UEFA competition from 2007 to 2013. Discretionary accruals were estimated using the Jones model (1991) as modified by Kothari et al. (2005). The findings of this study were largely inconclusive as a significant difference could not be found in levels of abnormal discretionary accruals before and after the introduction of Financial Fair Play. These findings may suggest that UEFA has succeeded in creating regulations that have curbed an era of extreme leveraging and club losses while simultaneously restricting additional opportunities for club owners to manage earnings that reduce both earnings quality and financial transparency. Overall, the findings from this study highlight the need for more widely available financial information from European football clubs and additional years of financial data under the new regulations.

No description available.

Sedan 2012 har UEFA implementerat ett nytt regelverk vid namn Financial Fair Play, där klubblag måste följa denna reglering för att kunna delta i UEFA:s två största turneringar (Champions League och UEFA Europa League). Den större vikten av regleringen har lagts på en regel vid namn break-even rule som innebär att de relevanta kostnaderna inte får överstiga de relevanta intäkterna. Syftet med denna reglering är att förbättra den ekonomiska ställningen inom Europeisk fotboll, samt förbättra konkurrensbalansen i de olika ligorna.    Studiens syfte är att undersöka vilken ekonomisk effekt regleringen haft på fotbollsklubbar i den engelska högstaligan. Vidare är syftet att granska hur klubbarna förhållt sig till Financial fair play och hur klubbarna klarat implementeringen, detta för att se om klubbarna har stärkt deras position i hierarkin och hur konkurrensbalansen i ligan har påverkats. En analys av ekonomiska rapporter har genomförts för de klubblag som deltagit i den Engelska Premier League säsongerna 2005/2006-2014/2015. Den totala populationen för studien blev 36 lag. En totalundersökning har gjorts där studien använt sig av beräkningar som Herfindahl-Hirschman Index, C5 Ratio och Pearsons korrelationskoefficient. Studien har utgått ifrån regleringsteorin public interest theory, den nyinstitutionella teorin med fokus på den tvingande isomorfismen samt contest theory model för att kunna ge svar på studiens frågeställning. Det kan konstateras att lagen i Premier League förbättrat deras ekonomiska ställning efter att regleringen sattes i kraft. Break-even kravet har tvingat lag att ta mer hänsyn till ekonomin, detta kan ha i kombination med andra faktorer resulterat i en bättre ekonomisk utveckling. Vidare kan det konstateras att konkurrensbalansen har förbättrats överlag mellan lagen men samtidigt har den försämrats mellan topp fem och resterande, det vill säga konkurrensbalansen mellan lagen under topp fem har förbättrats. Det går dock inte att fastställa om den ekonomiska utvecklingen samt konkurrensbalansen förändring beror just på FFP.

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

Varför är det viktigt att undersöka på vilka sätt maskulinitetsideal i svensk ishockey har ändrats över tid? Den här frågan har flera svar. I den här uppsatsen har jag haft ambitionen att relatera maskulinitetsideal till svensk ishockeys utveckling åren 1969-1976 i ett vidare perspektiv. Under dessa år genomgick svensk ishockey många förändringar, men den största var förmodligen skiftet från att vara en amatörsport till att bli en professionell. Genom att studera hur förväntningarna på spelare ändrades under den här tiden, kan man bilda en förståelse för hur professionaliseringen av sporten påverkade enskilda spelare. Detta har i sin tur gett mig kunskap om hur ideal om rent spel, fair play, fick en annan innebörd i takt med professionaliseringsprocessen. Maskulinitet definieras i den här uppsatsen som förväntningar, alltså hur manliga ishockeyspelare förväntades uppträda och uppföra sig såväl på som utanför isen. Detta till skillnad mot en stor del av den tidigare forskningen, som ofta lagt fokus på den manliga kroppen för att undersöka maskulinitet. Jag har låtit mig inspireras av R.W Connells teori om hegemonisk maskulinitet, som menar att maskulinitet skapas i sociala interaktioner mellan människor och kan ändras över tid.Resultaten visar att förväntningar på spelarna ändrades över tid. Från att ha förväntats vara återhållsamma, lojala lagspelare ändrades maskulinitetsidealen mot att handla om ambition, äregirighet, individualism och fokus på resultat. Fair play gick från något "inbyggt" till att bli något som fick adderas i efterhand, något som visade sig inte minst genom sk. fair play-troféer som började bli vanligt förekommande under 1970-talet. Fair play blev någonting man i högre grad blev belönad för, istället för att vara en underförstådd del av spelet.Nyckelord: masculinity, ice hockey, hockey, sport, fair play, expectations, maskulinitet, ishockey, Connell, förväntningar / Why is it important to investigate in what ways ideals of masculinity in ice hockey has changed over time? This question has several answers. In this essay, I search to relate the masculinity ideals into a wider perspective connected to the Swedish ice hockey’s development during the years between 1969-1976. During these years, Swedish ice hockey went through many changes, but the most important was probably the shift from being an amateur sport to become professional. By looking at how the expectations on the players was changing in relation to that, one can earn more knowledge of how the professionalism process affected individuals. Through this, I have also been able to see how ideals of fair play had a different meaning in line with the professionalism process. Masculinity in this essay is defined as expectations, more exactly how ice hockey playing men were supposed to act and behave both on and off the ice. That in contrast to a lot of earlier research, which often has focused on the male body to investigate masculinity. I have been inspired by R.W Connell’s theory of hegemonic masculinity, who argues that masculinity is something that is created in social interactions between people and also can be changed from time to time. The result shows that expectations on male ice hockey players was changing over time. From having been expected to be restrained, loyal and a team player, the masculinity ideals changed to include ambition, indivudualism and focus on results. The ideal of fair play went from being something "built in” to something that had to be added on. This was depicted by so-called fair play trophies that began to become common during the 1970s. Fair play was something you were rewarded for, instead of being somewhat implied.Keywords: masculinity, ice hockey, hockey, sport, fair play, expectations, maskulinitet, ishockey, Connell, förväntningar