Konkursförfarandet inleds med en ansökan om konkurs och förfarandet regleras i konkurslagen (1987:672). Om en gäldenär är på obestånd så kan denne ansöka om konkurs genom att antingen till tingsrätten inge en skriftlig ansökan som är egenhändigt undertecknad, eller genom att digitalt ansöka om konkurs och signera med hjälp av en elektronisk legitimation. Reglerna avseende konkursförfarandet är starkt präglat av det borgenärsinriktade intresset och förfarandet därför ämnat att vara både tids- och kostnadseffektivt. Av denna anledning så godtas i regel gäldenärens uppgift om obestånd och denne försätts därefter omgående i konkurs genom ett konkursbeslut. Utöver att den enskilde individens ansökan om konkurs ska vara egenhändigt undertecknad, ställs inga ytterligare krav när denne skriftligen ansöker om konkurs. Detsamma gäller i fråga om juridiska personer som ansöker om konkurs.  Förekomsten av falska eller obefogade konkursansökningar är mindre vanligt, men ändock något som inträffar. Med en falsk konkursansökan avses sådan ansökan där annan än gäldenären själv falskeligen har undertecknat en ansökan som ser ut att härstamma från gäldenären. En obefogad konkursansökan innebär att en behörig företrädare för ett bolag ansöker om konkurs å bolagets vägnar, trots att beslut om detsamma inte har fattats i bolaget eller att det föreligger meningsskiljaktigheter om bolagets förmögenhetsläge. Detta arbete syftar till att belysa problematiken med att det i idag inte genomförs några kontrollåtgärder för att säkerställa att riktigheten i gäldenärens ansökan, samt till att utreda begreppet rättsmissbruk och sätta det i relation till konkursförfarandet. Spörsmålen har genomgående analyserats utifrån ett gäldenärsinriktat perspektiv, för att tydliggöra vilka konsekvenser som ett konkursbeslut kan ha och därigenom ifrågasätta avsaknaden av kontrollåtgärder.  Utifrån det material som i arbetet har presenterats har det varit möjligt att konstatera att nuvarande kontroller i samband med gäldenärens ansökan kan anses otillräckliga. Det finns ett behov av att stärka rättssäkerheten, varför ett flertal åtgärder har exemplifierats samt diskuterats. En tänkbar kontrollåtgärd vore att införa en legitimationskontroll i samband med att en enskild gäldenär ansöker om konkurs. Detta skulle kunna minska risken för att någon falskeligen undertecknar en ansökan i gäldenärens namn. Ytterligare förslag innebär att ett styrelseprotokoll bifogas tillsammans med den juridiska personens ansökan om konkurs, för att på så sätt styrka att beslutet om konkurs är fattat med befogenhet och motverka möjligheten för en bolagsföreträdare att handla på eget bevåg.  I fråga om begreppet rättsmissbruk så är detta en princip som idag inte är allmänt erkänd inom det svenska rättssystemet, men som har desto starkare anknytning inom andra länder. Principen innebär att ett rättssystem inte ska tillåta att någon på ett klandervärt sätt skapar viss rättighet och därefter utnyttjar det uppkomna rättsläget till egen fördel. I fråga om gäldenärens ansökan om konkurs kan det då ifrågasättas varför det svenska konkursinstitutet 1 tillåter att förfarandet kan missbrukas, och att någon kan utnyttja ett konkursbeslut som uppkommit på ett klandervärt sätt till egen fördel.  Tanken med arbetet är att inspirera till en bredare diskussion där gäldenären och dennes rättssäkerhet ges större utrymme än vad som idag är fallet.

Studien belyser dagens spridning av falsk information på sociala medier och vad som händer när sådan information dementeras av användare på sociala medier. Denna uppsats är en fallstudie och undersöker vad reaktionerna blir från Facebook-användare när en publicerings osanning belyses i kommentarsfältet. En netnografisk metod har tillämpats för att samla in data. Kommentarer vid tre olika fall där falska publiceringar har spridits har undersökts. Kommentarer har samlats in från det sociala nätverket Facebook för analys. Studien konkluderar att kommentarer som belyser falsk information genererar en förhållandevis liten mängd interaktion. Samtidigt får dessa kommentarer i högre grad positiv respons än negativ. / This essay highlights the current distribution of false information on social media and what happens when users on social media dismisses such information. This essay is a case study and investigates what the reactions are from Facebook users when a published falsehood is highlighted in the comment section. A netnographic method has been used to collect data. Comments on three different cases where false information have been spread have been investigated. Comments have been collected from online social community Facebook for analysis. The study concludes that comments that highlight false information generate a relatively small amount of interaction. At the same time, these comments are more often positive than negative.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can’t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception.

A form of political disinformation that had a prominent place in journalism during the US presidential election in 2016 was called fake news. There were, however, uncertainties what could be called fake news. The purpose of this study was to explore qualitatively how mainstream media described the word fake news. The data collection approach was inductive. Data were collected primarily by searching the electronic media databases. The qualitative analysis of 212 articles resulted in two overarching themes which outlines how the concept of fake news has been described in meanstream media. The results of the analysis resulted in the two themes: fabricated lie and distorted truth. The main conclusion is that it circulates two different meanings for the concept of fake news. These definitions of fake news have different meanings, areas of action, actors behind och motives.

Fake news har fått ett starkt fäste i sociala medier och är ett växande problem – för individen såväl som för samhället. Grundläggande teorier om beslutsfattande, samarbete, kommunikation och marknader bygger alla på en bärande idé om att information är sann, precis och samvetsgrann. Det finns starka både ideologiska och ekonomiska motiv bakom spridningen av felaktiga fakta, falska berättelser, lögner och konspirationsteorier. Det råder en uttalad oro över effekten på politiska val och den demokratiska utvecklingen, men också farhågor om andra potentiella negativa konsekvenser, från ökande cynism och apati till hetsande extremism. Åtgärder för att minska utbredningen diskuteras, i litteraturen framträder fyra olika huvudformer: statliga interventioner, självpåtagna begränsningar/plattformspolicys, teknologiska lösningar och utbildning i källkritik. Civilsamhällets roll i begränsningen av spridningen är, såvitt kunnat överblickas, tidigare inte studerad. Denna explorativa studie syftar till att öka kännedomen om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news. De aktörer som identifierats i studien är för civilsamhället karaktäristiska frivilligorganisationer som dels agerat självständigt, dels i samarbete med offentlig sektor och/eller näringslivet. Samtliga aktörer har haft mobiliseringen mot fake news som en biuppgift, det vill säga det har inte varit deras enda eller deras huvuduppgift. I studien har fem huvudstrategier framträtt i mobiliseringen mot fake news: grundläggande utbildning och undervisning, allmänbildande kompetenshöjning, understödjande, skapa debatt och påverkansarbete. Angreppssättet har varit kvalitativ innehållsanalys. / Fake news has gained a strong foothold in social media and is a growing problem - for the individual as well as for the whole society. Basic theories of decision making, cooperation, communication and markets are all based on the idea that information is true, accurate and conscientious. There are strong both ideological and economic motives behind the spread of false facts, false stories, lies and conspiracy theories. There is a deep concern about the effect this may have on political elections and democratic developments, but also concerns about other potential negative consequences, from increasing cynicism and apathy to instigative extremism. Measures to reduce dissemination are discussed and the literature shows four different main forms: government intervention, self-imposed measures/platform policies, technology solutions and source criticism training. The role of civil society in limiting the spread is, as far as it could be established by the author, not studied previously. This exploratory study aims to raise awareness about the Swedish civil society's mobilization against fake news. The actors identified in the study are civil society voluntary organizations who acted independently, or in cooperation with the public sector and/or business sector. All actors have mobilized against fake news as a secondary task, that is, it has not been their sole or their main task. In the study, five main strategies have emerged in the mobilization: basic education and training, general education enhancement, supporting, creating debate and impact work. The methodological approach in this study has been qualitative content analysis.

Detta kandidatarbete fokuserar på ideologisk polarisering som orsak till den stora mängden falsk information som har spridits den senaste tiden. Jag undersöker hur selektiv exponering och filterbubblor har bidragit till att den ideologiska polariseringen har följt med in på webben, och hur nyhetsfeed har agerat som en grogrund för detta. I ett försök till att minska den ideologiska polariseringen i nyhetsfeed skapade jag en webbapplikation i form av ett nyhetsfeed med nyhetsartiklar som med hjälp av algoritmer låter användaren se utanför sin filterbubbla för att balansera nyhetsfeedet mellan flera olika nyhetskällor. / This bachelor thesis focuses on ideological polarization as cause for the vast amount of false information that have been spread lately. I examine how selective exposure and filter bubbles have contributed to the ideological polarization that followed into the web, and how newsfeed have been acting as a breeding ground for this. In an attempt to reduce the ideological polarization in newsfeed I created a web application in the form of a newsfeed with news articles, that with the help of algorithms let the user see beyond its filter bubble to balance the newsfeed between different news sources.

This bachelor thesis in applied mathematics and industrial engineering and management aimed to identify relationships between search parameters in flight comparison search engines and the exit conversion rate, while also investigating how the emergence of such comparison search engines has impacted the airline industry. To identify such relationships, several classification models were employed in conjunction with several sampling methods to produce a predictive model using the program R. To investigate the impact of the emergence of comparison websites, Porter's 5 forces and a SWOT - analysis were employed to analyze findings of a literature study and a qualitative interview. The classification models developed performed poorly with regards to several assessments metrics which suggested that there were little to no significance in the relationship between the search parameters investigated and exit conversion rate. Porter's 5 forces and the SWOT-analysis suggested that the competitive landscape of the airline industry has become more competitive and that airlines which do not manage to adapt to this changing market environment will experience decreasing profitability. / Detta kandidatexamensarbete inriktat på tillämpad matematik och industriell ekonomi syftade till att identifiera samband mellan sökparametrar från flygsökmotorer och konverteringsgraden för utträde till ett flygbolags hemsida, och samtidigt undersöka hur uppkomsten av flygsökmotorer har påverkat flygindustrin för flygbolag. För att identifiera sådana samband, tillämpades flera klassificeringsmodeller tillsammans med stickprovsmetoder för att bygga en predikativ modell i programmet R. För att undersöka påverkan av flygsökmotorer tillämpades Porters 5 krafter och SWOT-analys som teoretiska ramverk för att analysera information uppsamlad genom en litteraturstudie och en intervju. Klassificeringsmodellerna som byggdes presterade undermåligt med avseende på flera utvärderingsmått, vilket antydde att det fanns lite eller inget samband mellan de undersökta sökparametrarna och konverteringsgraden för utträde. Porters 5 krafter och SWOT-analysen visade att flygindustrin hade blivit mer konkurrensutsatt och att flygbolag som inte lyckas anpassa sig efter en omgivning i ändring kommer att uppleva minskande lönsamhet.

Vårt samhälle blir alltmer digitaliserat och för generationer födda innan internets intågande i hemmen har inte användandet av internet och sociala medier alltid varit en självklarhet. Därför undersöker denna studie hur sociala och personliga aspekter hos svenska personer över 70 år påverkar motivation och attityd i användandet av sociala medier, hur de upplever sin digitala kunskap, hur de upplever att de förhåller sig källkritiskt till information på sociala medier och om de sprider informationen vidare. Studien använde sig av teorier om digitala klyftor, mediekompetens, falsk information och källkritik och genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att sociala aspekter har stor betydelse för deltagarnas motivation och attityd i användandet av sociala medier och att deltagarna upplever brister i sin digitala kunskap, men att få ville vidareutveckla den. De flesta upplever att de tänker källkritiskt kring information som de anser är av viktigt och om den inte bedöms vara viktig kontrolleras den inte. Deltagarna i denna studie anser sig inte sprida information från sociala medier i någon större utsträckning. / Our society is becoming increasingly digital and for generations born before the Internet became an integrated part of peoples home the use of the internet and social media has not always been an obvious part of daily life. Therefore, this study examines how social and personal aspects affect motivation and attitude in the use of social media in Swedish people over the age of 70, how they experience their digital literacy, how source critical they experience themselves to be towards information on social media and whether they are spreading the information to others. The study used theories of digital divide, media literacy, misinformation and source criticism and was conducted through qualitative interviews. The results showed that social aspects are of great importance for the participants' motivation and attitude in the use of social media and that the participants experienced shortcomings in their digital literacy, but few wanted to further develop it. Most of them experience that they think critically about information that they consider to be important and if it is not deemed to be important, it is not checked. The participants in this study do not consider themselves disseminating information from social media to any great extent.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt olika metoder för att skapa färgade mönster i fanerade ytor. Jag har med praktiska tester och metoder undersökt olika kvalitéer i olika tillvägagångssätt samt jämfört för och nackdelar med respektive teknik. I tur och ordning undersöker jag olika träslags lämplighet för ändamålet, liksom olika infärgningsmedel, fiberbrytartekniker och metoder för infärgning. Med en tillbakablick i vår möbelhistoria har jag hämtat gamla tekniker för ytdekor i möbler med fokus på färg och faner och jämfört dessa med mer utvecklade samt moderna tekniker. I min undersökning har jag vägt praktiska, tekniska samt visuella fördelar. Genom att jämföra dessa tekniker och se vilken som uppnår flest fördelar, och med uteslutningsmetoden har jag kommit fram till att den metod som ger bäst resultat är vattenbets på björkfaner med mönster bränt med laserteknik och färgen applicerad genom att använda schablon samt stämpel med syntettyg. / Abstract In my thesis project I have investigated different methods for creating colored patterns in veneered surfaces. With practical tests and methods, I have studied different qualities in different approaches as well as compared to the pros and cons of each technique. In turn, I investigate the suitability of different wood types for the purpose, as well as different materials for staining, different fiber cutting techniques and different methods of applying the staining. With a look back in our furniture history, I have collected old surface decoration techniques, focusing on color and veneer, and compared these with more developed and modern techniques. In my survey, I have weighed practical, technical and visual aspects. Comparing these techniques helped me to conclude which alternative seemed the most suitable. I have come to the conclusion that the best-performing method is water based staining on birch veneers with laser cut patterns and the color applied by using stencils and stamps made with synthetic fabrics.