Bakgrund Diabetes Mellitus typ 1 är en metabol sjukdom som leder till kronisk hyperglykemi. Sjukdomen kräver livslång behandling med insulin och egenvården är omfattande. En person med diabetes typ 1 behöver kontrollera sina glukosnivåer flera gånger per dag och besitta kunskap om hur mat, aktivitet och insulin påverkar dem. När ett barn insjuknar läggs ett stort ansvar på barnets föräldrar eftersom de nu behöver ansvara för barnets behandling. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som lever med Diabetes Mellitus typ 1. Metod Designen för föreliggande studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Det inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod i litteraturöversiktens resultat och de identifierades i databaserna Public Medline och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Resultatartiklarna granskades utifrån en kvalitetsgranskning utförd av Sophiahemmet Högskola och sedan genomfördes en integrerad analys. Därefter sorterades artiklarna in i huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade att många föräldrar upplevde konstant oro för sitt barn relaterat till diabetes typ 1. De upplevde en ständig oro att barnet skulle utveckla hypoglykemi i olika situationer. Sjukdomen påverkade familjens vardag och föräldrar beskrev hur de hade svårt att släppa kontrollen och lämna över ansvaret till andra. Även bemötandet från vården visade sig vara viktigt för familjerna. Resultatet visade även att föräldrar upplevde en oro inför framtiden gällande eventuella komplikationer sjukdomen kunde resultera i. Slutsats Resultatet visade den sårbarhet och stress som de flesta föräldrar upplever när de har ett barn som lever med diabetes typ 1. Rädsla för hypoglykemi identifierades som ett stort problem för många föräldrar. Resultaten visade också att stöd och behandling måste utvecklas och att familjefokuserad vård kan vara en väg framåt. Varje familj är unik och behöver skräddarsydd vård för att möta deras individuella behov. / Background Diabetes Mellitus type 1 is a metabolic disease which leads to chronic hyperglycemia. The disease requires lifelong treatment with insulin and the self-care is extensive. A person with type 1 diabetes needs to check their glucose levels several times a day and must have knowledge of how food, activity, and insulin affect it. When a child becomes ill, a great responsibility is placed on the child's parents because they now need to be responsible for the child’s treatment. Aim The aim was to describe parents’ experiences of having a child with type 1 Diabetes Mellitus. Method The design of the present study was a non-systematic literature review. Fifteen scientific articles of qualitative method were included in the results of the literature review, and they were identified in the databases Public Medline and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The included articles were reviewed on the basis of a quality review carried out by Sophiahemmet University. Then an integrated analysis was carried out. The articles were then sorted into main categories with associated subcategories. Results The results of the literature review showed that many parents experienced constant anxiety about their child related to type 1 diabetes. They experienced a constant worry that the child would develop hypoglycemia in different situations. The disease affected the family's everyday life and parents described how difficult it was for them to let go of control and leave the responsibility of the child to others. The support from healthcare personnel also proved to be important for the families. The results also showed that parents experienced concern for the future regarding possible complications the disease could result in. Conclusions The results showed the vulnerability and stress that most parents experience when they have a child living with type 1 diabetes. Fear of hypoglycemia was identified as a major concern for many parents. The results also indicated that support and treatment need to be developed and that family-centered care can be a way forward. Each family is unique and needs tailored care to meet their individual needs.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Årligen beräknas 8 miljoner barn i världen kräva specialiserad pediatrisk palliativ vård, där cancersjukdom utgör en stor del av fallen. För många föräldrar vars barn vårdas palliativt innebär situationen en stor påfrestning och kan resultera i stor livsförändring för familjen. Den familjecentrerade omvårdnaden fokuserar på att vårda hela familjen, där vårdteamets och sjuksköterskans bemötande har en central roll i att förbättra livskvalitén för både barnet som föräldrarna. Sjuksköterskan bör ha kunskap om hur familjens livssituation kan underlättas för att möjliggöra en så god vård som möjligt. Travelbees omvårdnadsteori belyser lidande som ett centralt begrepp vilket lämpar sig för palliativ vård där ett av syftena är att lindra lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av och önskemål om bemötande inom vården när deras barn med cancersjukdom vårdats i palliativt skede.   Metod: Arbetet utgår från en deskriptiv design med kvalitativ ansats där litteraturöversikt används som metod för att sammanställa elva artiklar. Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som beskriver viktiga aspekter av bemötandet samt önskemål om bemötande inom den pediatriska palliativa vården utifrån ett föräldrarperspektiv. Dessa kategorier är: Att se familjens behov; Möjliggöra för medverkan och inflytande; Önskemål om uppföljning; Vikten av information och Mellanmänskliga aspekter.  Slutsats: Genom en bättre förståelse för hur föräldrar önskar bli bemötta inom den pediatriska palliativa vården kan den familjecentrerade vården struktureras efter föräldrarnas behov. Om vårdpersonal tar aspekterna som redovisas i resultatet i beaktning är det troligt att föräldrars välbefinnande kan komma att förbättras. / ABSTRACT Background: Annually, it is estimated that 8 million children require specialized pediatric palliative care globally, where cancer constitutes a substantial amount of the cases. For many parents the situation can be perceived as straining. Family-centered nursing focuses on caring for the entire family, where the treatment of the care team has a prominent role in improving the quality of life. The nurse should strive to ease the situation to enable the families well-being. According to Travelbee's nursing theory, suffering is considered as a central concept, which is suitable for palliative care where one of the aims is to alleviate suffering. Aim: The purpose was to describe how the parents of children with cancer who have been cared for in a palliative stage experience the treatment and how they wished to be treated by health care professionals.   Method: The work is based on a descriptive design with a qualitative approach where a literature review is used as a method to compile eleven articles. Result: Five categories emerged which describe a few important aspects of treatment within pediatric palliative care from a parental perspective. These categories are: Seeing the needs of the family; Enable participation and influence; Request for follow-up; The importance of information and Interpersonal aspects. Conclusion: By gaining a better understanding of how parents wish to be treated in pediatric palliative care, the family-centered care may be efficiently structured according to the parents' needs. If health professionals take the aspects which are presented in the result into account, it is likely that the well-being of the parents can be improved.

Bakgrund: Under covid-19 pandemin infördes besöksrestriktioner som försvårade den familjecentrerade vården. Restriktionerna bidrog till att familjemedlemmar distanserades från vårdenheter vilket gjorde det svårt att involvera dem i vårdsammanhang. Då sjuksköterskan har en viktig roll inom den familjecentrerade vården så är sjuksköterskors upplevelser av denna förändring av vikt att undersöka. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur den familjecentrerade vården påverkades av besöksrestriktioner under covid-19. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv ansats som baserades på tio artiklar med kvalitativ metod och tre artiklar med mixad metod. Resultatartiklarna analyserades och bearbetades enligt Popenoe et al (2021) modell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att den familjecentrerade vården påverkades av besöksrestriktionerna under covid-19 pandemin både när det gäller kommunikation, upplevelse av delaktighet och stöd till patienter och deras familjer samt resursbrist. Sjuksköterskor upplevde dessutom att de personligen ofta kände skuld och hamnade i etiska dilemman på grund av situationer under pandemin. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att besöksrestriktionerna som covid-19 medförde påverkade den familjecentrerade vården negativt. Då familjecentrerad vård har visats förbättra patientsäkerheten och vårdkvaliteten, är mer forskning inom området relevant, då det kan leda till bättre förutsättningar för varje patient att hantera, genomgå och återhämta sig från sjukdom. / Background: During the covid-19 pandemic, visiting restrictions were introduced which made family-centered care more difficult. The restrictions contributed to distancing family members from care units, which made it difficult to involve them in the care context. Since nurses have an important role in family-centered care, nurses’ experiences of this change are important to investigate. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of how family-centered care was affected by visiting restrictions during covid-19. Method: A general literature study with an inductive approach that was based on ten articles with a qualitative method and three articles with a mixed method. The resulting articles were analyzed and processed according to Popenoe et al. (2021) model. Results: The result showed that the nurses felt that the family-centered care was affected by the visiting restrictions during the covid-19 pandemic, both in terms of communication, experience of participation, support for patients and their families and lack of resources. Nurses also experienced that they personally often felt guilty and ended up in ethical dilemmas due to situations during the pandemic. Conclusion: The result of the literature study shows that visiting restrictions caused by covid-19 negatively affected family-centered care. Family-centered care has been shown to improve patient safety and quality of care, more research in the area is relevant, as it can lead to better conditions for each patient to manage, undergo and recover from illness.

Bakgrund: Det finns relativt lite forskning hur sjuksköterskor upplever mötet med fullgångna barn och deras föräldrar på neonatalavdelning. Av de barn som föds vårdas 10% på neonatalavdelning och två tredjedelar av dessa är fullgångna barn. Inom neonatalvård är målet att arbeta familjecentrerat vilket innebär att involvera familjen i vården av barnet. För att lyckas med detta på ett bra sätt krävs en god relation mellan sjuksköterskan och familjen. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar till fullgångna barn på neonatalavdelning. Metod: En intervjustudie som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom från analysen där ett tema var att finnas nära,med tre subteman: vikten av god relation där sjuksköterskorna berättade om svårigheter i bemötandet på grund av ovisshet och okunskap hos föräldrarna samt vikten av att finnas nära för att skapa en god relation. Att förmedla trygghet fick sjuksköterskorna göra genom att stötta föräldrarna i omvårdnaden av sitt barn där de inledningsvis fick ge föräldrarna mycket tid. Att ge handledning på olika sätt via nätet eller under en omvårdnadssituation och att hela tiden hålla föräldrarna uppdaterade. Ett annat tema som framkom var att arbeta med familjen i fokus med två subteman: att invänta föräldrarna där sjuksköterskorna arbetar utifrån familjecentrerad vård där föräldrarna involverades tidigt i vården men att det också fanns hinder för familjecentrerad vård. Att stödja anknytningen genom att se till att föräldrarna fick vara nära barnet samt uppmuntra dem att vara med sitt barn. Hinder för anknytningen kunde vara syskon hemma eller frånvaro av föräldrar på grund av andra orsaker. Temat sjuksköterskans arbetsmiljö som framkom av analysen innehöll två subteman: givande arbete där sjuksköterskor tyckte att det var givande att ta hand om fullgånget barn och dess föräldrar och att få följa barnets utveckling tillsammans med föräldrarna. Subtemat utmaningar i arbetet kunde yttra sig i tidsbrist där ett bra samarbete med kollegor blev en viktig komponent. Även erfarenhet och utbildning var av stor vikt. Slutsats: Att arbeta som sjuksköterska på en neonatalavdelning kan vara utmanande, en utmaning som framträtt i studien är att möta föräldrar till fullgångna barn på ett gott sätt. Föräldrarna kräver naturligt uppmärksamhet, ofta baserat på ovisshet och okunskap när det gäller neonatalvård. Sjuksköterskorna upplever det som tidskrävande men också givande att stötta dessa föräldrar i den viktiga anknytningen till barnet. De intervjuade sjuksköterskorna påtalar föräldrars behov av sjuksköterskornas närvaro och vikten av god information om barnets utveckling. I resultatet framkom att sjuksköterskorna ibland kände tidspress och att det finns behov av utbildning för att kunna möta och stötta föräldrarna till det fullgångna barnet. / Background: Research into nurses’ experiense in meeting full-term babies and their parents in the neonatal ward is scarce. 10% out of all newborn babies are cared for in the neonatal ward and out of these, two-thirds are full-term babies. The neonatal ward has a goal to adopt familycentered care for the baby which means involvement of the parents in the care. This means that it is essential for a good relationship between the nurse and the family. Aim: This study aims to highlight the nurses’ experiences in meeting the parents of the full-term babies in the neonatal ward. Method: The method chosen in this study is an interview study that has been analyzed using qualitative content analysis. Results: Three themes emerged from the analysis where one theme was to be close with three sub-themes: the importance of a good relationship where the nurses articulated difficulties in the meeting with the parents originating from uncertainty and ignorance as well as the emotional response from the parents to the full-term babies. Conveying safety was managed by the nurses by supporting the parents in their care for their child, which meant that the nurses had to provide plenty of time to the parents in the beginning. To provide guidance in different ways through the internet or in person and to always keep the parents informed of the development of the baby. Another theme that surfaced was work with the family in focus on two sub-themes: To wait for the parents where the nurse works from a familycentered care perspective and involves the parents at an early stage. to support the connectionby assuring that the parents get to be near their child as well as encouraging them to be close. Obstacles to connecting with the child in care can be competition from siblings at home or other reasons that prevent the parents from being present. The theme the nurse's work environmentthat emerged from the analysis contained two sub-themes: rewarding work where the nurses appreciated the care taking of the full-term babies and their parents and following the development together with the parents. Challenges in work from lack of time were aided by good teamwork which became an essential factor. Also, experience and education were of great importance. Conclusion: To work as a nurse in the neonatal ward presented challenges with respect to meeting parents to full-term babies. The parents required attention due to experienced uncertainty and lack of knoweldge on neonatal care. The nurses experienced this as time consuming but also as rewarding with regards to supporting parents in their connection to the cared for child. The nurses interviewed mentioned the need from the parents that the nurses were present and informed the parents in best possible way. From the results it was also evident that the nurses sometimes experience lack of time and that they felt a need for education to meet and support the parents to the full-term babies.

Inom vården är familjecentrerad vård ett förhållningssätt att arbeta utefter, vilket innefattar hela familjen som enhet men även varje individ i enheten. Föräldrar till barn som vårdas inom intensivvården påverkas på flera sätt. Barnsjuksköterskan har en viktig funktion i att arbeta utifrån ett förhållningssätt som bidrar till delaktighet samt ett ansvar att arbeta utvecklande för verksamheten och utifrån evidensbaserad vård. För att kunna tillgodose hela enhetens behov är det av stor vikt att belysa föräldrars erfarenheter. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av att deras barn vårdats på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som systematisk litteraturstudie med induktiv ansats där 13 artiklar granskades och inkluderades. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz. Resultat: Dataanalysen resulterade i nio kategorier. Föräldrarnas livssituation påverkades i flera olika avseende. Barnets vårdtid utlöste stressfaktorer och många olika känslor. Föräldrarna uttryckte vikten av god kommunikation från vårdpersonalen samt behovet av emotionellt och socialt stöd. Konklusion: Studiens resultat kan ge barnsjuksköterskor som arbetar inom intensivvård en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelse av vårdtiden samt hur man kan öka användandet av familjecentrerad vård. En förbättrad användning kan förbättra hela familjens välbefinnande samt upplevelse av erhållen vård. / In healthcare, family-centered care is an approach to work towards, wichincludes the whole family as a unit but also everyone in the unit. Parents ofchildren who are cared for in intensive care are affected in several ways.Pediatric nurses have an important function in working based on anapproach that contributes to participation as well as a responsibility todevelop the organisation and to work based on evidence. In order to be ableto meet the needs of the entire unit, it is of great importance to highlightparents' experiences. Purpose: The purpose was to illustrate parents'experiences of their children being cared for in an intensive care unit.Method: The study was conducted as a systematic literature study withinductive approach where 13 articles were reviewed and included. Thearticles were analyzed with qualitative content analysis according toErlingsson & Brysiewicz. Results: The data analysis carried out in ninecategories. The parents’ situation in life was affected in several differentaspects. The child’s hospitalization triggered stress factors and manydifferent emotions. The parents expressed the importance of goodcommunication from the care staff and the need for emotional and socialsupport. Conclusion: The results of the study can give pediatric nurses whowork in intensive care an increased understanding of the parents' experienceof the period of care and how to increase the use of family-centered care. Animproved use can improve the whole family's well-being and experience ofthe care received.

Background: Childhood cancer drastically changes the lives of both the child and the family. Nurses play a key role in providing support and care. Family-centered care can facilitate listening to parents' needs and enable them to actively participate in their child's care. Aim: To describe parents' experiences of living with a child with cancer. Method: A literature study based on five autobiographies written by parents of children with cancer. Results: The parents' experience is characterized by their individual ability to implement strategies to cope with the challenges that their child's illness brings. Coping strategies could be divided into three subcategories: emotional management, practical problem-solving, and the impact of healthcare on the patient experience. Information and collaboration from the nurse affect the experience of care, and individualized nursing care was perceived as the best. Conclusion: Collaboration between healthcare and parents is crucial to enable the most effective management of the challenges that come with having a child with cancer. Healthcare workers needs to provide individualized support to ensure that parents feel well cared for, and in this way improve the experience of living with a child who has cancer. / Bakgrund: Barncancer innebär en drastisk förändring för både barnet och familjen. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och vård. Familjecentrerad omvårdnad kan underlätta för att lyssna på föräldrars behov och ge dem möjlighet att delta aktivt i barnets vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med cancer. Huvudresultat: Föräldrarnas upplevelse präglades av deras individuella förmåga av att implementera strategier för att hantera utmaningarna som barnets sjukdom tillför. Hanteringsstrategierna kunde delas in i tre underkategorier: hantering av känslor, praktisk problemlösning och vårdens inverkan på upplevelsen. Information och samarbete från sjuksköterskan påverkade upplevelsen av vården. Individanpassad omvårdnad upplevdes bäst av föräldrarna. Slutsats: Samarbetet mellan vården och föräldrarna är avgörande för att kunna möjliggöra en så effektiv hantering av dessa utmaningar som möjligt. Vården behöver tillhandahålla individanpassat stöd för att föräldrarna ska känna sig väl omhändertagna, och på så sätt förbättra upplevelsen av att leva med ett barn som har cancer.

I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård. I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera. / There are 36 neonatal wards in Sweden, which demands a highly specialized healthcare. Therefore, neonatal nurses need to have adequate education and have good knowledge within their field. Not every ward in Sweden conducts family centered single-room care. This care-model means that parents take care of their child throughout the day with the support from nurses. The aim of this study was to highlight nurses’ experience of family-centered single-room care in a neonatal ward. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed using qualitative content analysis. From the result three categories emerged; nurses and family-centered single-rooms care, parents and family-centered single rooms care and children and family-centered single room. The result showed that family-centered single-room care is preferred from both nurses and families. Experience shows that nurses’ role has changed from being the one closest to the child and performs nursing care, to leave that responsibility to the parents and instead assume a teaching role. This allows parents to grow in their roles and strengthens the connection with the child. Communication between nurses and families is important for this form of care to succeed, and therefore needs to be highlighted in future educations. Neonatal wards need to discussed communication and structured up how it should be carried out on the workplace.

Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the experiences of nurses and families participated in Family Health Conversations (FamHC) and the effects of this intervention on those families with a family member living in a residential home for older people. Methods: This thesis comprises four studies. The FamHC were structured as three conversations held at two-week intervals and a closing letter. In two of the studies (I and II), group interviews with family members were interpreted using qualitative content analysis. A mixed-method research design was used in study three (III). Data were collected through group interviews with families and by using the instruments FHI and SWED-QUAL completed by the family members. The qualitative and quantitative data were analyzed and then integrated. In the fourth study (IV), registered nurses who had performed the FamHC participated in individual interviews after they had completed four conversation series each. The RNs also wrote diary notes about what they experienced directly after conducting each conversation. The interviews and diary notes were interpreted with qualitative content analyses. Result: The findings from study I one month after participating in the conversations showed that the families felt alleviated from guilty consciences. The FamHC gave the family members confirmation that they were, indeed, good enough. Study II showed that, six months after participating in the conversations, the families had experienced the FamHC as healing because the sharing and reflections through dialogue within the conversations mediated confirmation, which made the families feel consoled. Study III revealed that the families’ emotional wellbeing had increased six months after participating in the FamHC. The families also showed an improved ability to work together. In study IV, the nurses reported that the FamHC was a useful care action in their work with families. Conclusion: The overall conclusion from the findings is that the families were consoled by participating in the FamHC. The conversations offered an arena for families to listen to each other’s narration which provided a better relationship and cooperation within the family and a greater sense of well-being for the family members. / Bakgrund: Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. Familjemedlemmarna kan uppleva känslor av saknad, skuld, maktlöshet och sorg. Det finns därför ett behov av att utvidga omvårdnaden till att innefatta hela familjen som ett system för att minska ohälsa hos familjer. Detta kan ske genom familjecentrerade interventioner. Ett exempel på en familjecentrerad intervention är hälsostödjande familjesamtal (FamHC). Det är en vårdhandling med focus på familjens styrkor, resurser och relationer inom familjen. Det finns begränsad kunskap om dessa familjeinterventioner i kontexten vård och omsorg av äldre. Syftet: Syftet med avhandlingen är att ur ett familje- och sjuksköterskeperspektiv studera upplevelser, responser och effekter av sjuksköterskeledda hälsostödjande familjesamtal med närstående som har en familjemedlem boende på ett särskilt boende för äldre. Metoder: Denna avhandling är baserad på en intervention med FamHC genomförd vid tre särskilda boenden för äldre i norra Sverige. Samtalens struktur är tre på varandra följande samtal varannan vecka med skilda fokus och avslutas med ett avslutande brev. Avhandlingen består av fyra delstudier. I studie I-II användes semistrukturerade gruppintervjuer med närstående som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III användes mixad metod. Kvalitativa resultat från intervjuer och kvantitativa resultat från instrumenten SWED-QUAL och FHI, analyserades parallellt samt integrerades därefter. I Studie IV intervjuades tre sjuksköterskor med semistrukturerade individuella intervjuer. Sjuksköterskorna skrev även dagboksanteckningar. Intervjuerna och dagböckerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. iv Resultat: Resultaten från studie I visar att de närstående en månad efter deltagandet i FamHC upplevde en lindring av sitt dåliga samvete då de krav som familjerna ställer på sig själva minskat. Vid samtalen fick de närstående bekräftelse på att de gjorde så gott de kunde. Genom att dela sina föreställningar med varandra genom berättelser skapades en ökad förståelse för hela familjens upplevelse av situationen. Studie II visar att sex månader efter samtalsseriens avslutande upplevde familjen deltagandet i FamHC som ett delande i en dialog med en läkande kraft. Delandet upplevdes bekräftande vilket gjorde att de närstående upplevde samtalen som trösterika. Studie III visar att de närståendes emotionella välbefinnande hade förbättrats sex månader efter att ha deltagit i FamHC. Studien visar på förbättrad kommunikation och relationer samt förbättrat samarbete inom familjen. Studie IV visar att sjuksköterskorna upplevde att FamHC var en tillämpbar omvårdnadsåtgärd i arbetet med familjer. Det gav en förbättrad förståelse av familjens situation och förbättrade relationen med närstående. Konklusion: Den övergripande slutsatsen från resultaten i delstudierna är att genom att delta i FamHC blev familjerna tröstade. Samtalen skapade en arena för de närstående att berätta samt att lyssna till varandras berättelser. Det gavs utrymme att gråta och sörja över sin situation över att ha en sjuk familjemedlem på ett särskilt boende. Samtalen medförde reviderade föreställningar bland närstående och sjuksköterskorna samt en ökad förståelse och ett bättre samarbete inom familjen och en ökad känsla av välbefinnande hos de närstående. Hälsostödjande familjesamtal kan därmed föreslås vara ett användbart verktyg för sjuksköterskor i deras arbete med närstående inom kontexten särskilda boenden för äldre personer.

Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) genomför universella insatser till alla barn och deras föräldrar och riktade insatser till de familjer som har särskilda behov. Hembesök är en arbetsmetod som används av BHV-sjuksköterskan och kan göras av olika orsaker. Dels som en del av de universella insatserna, dels som en riktad insats till familjer i behov av extra stöd.   Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med universella och riktade hembesök inom barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie. Femton specialistsjuksköterskor inom BHV intervjuades. Innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod. Resultat: BHV-sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av hembesök som en användbar arbetsmetod både universellt och riktat, men att det är tidskrävande med hembesök. BHV-sjuksköterskornas erfarenheter visar att hembesök ger goda förutsättningar för att kunna etablera en god vårdrelation med familjen. BHV-sjuksköterskorna upplever att både barnen och föräldrarna är tryggare i hemmiljön.  Föräldrarna vågar öppna sig mer och det underlättar för BHV-sjuksköterskan att bedöma barnets hälsa när barnet är tryggare. Samarbete med andra professioner vid hembesök upplevs i vissa situationer som ett bra stöd. Slutsats: Barnet och föräldrarna upplevs tryggare i hemmet än på mottagningen och hembesök ger därför goda förutsättningar för att bygga upp en förtroendefull vårdrelation med familjen. Universella hembesök ger BHV-sjuksköterskorna möjlighet att identifiera familjer med behov av riktat stöd och riktade hembesök kan vidare bidra till att alla familjer får en ökad möjlighet till likvärdig hälsa. / Background: The Child Health Care (CHC) offer universal interventions to all children and their parents, as well as targeted intervention for families with specific needs. One method used by the CHC-nurse is home visits and they can be performed for different reasons. Partly as a component of the universal support, partly as a targeted intervention to families in need of extra support. Purpose: To describe nurses experiences working with universal as well as targeted home visits in Child Health Care. Method: A qualitative study. Fifteen specialist nurses were interviewed, and content analysis has been used to analyse the interviews. Results: The CHC-nurses find home visits as a positive and useful method, both for universal and targeted purpose. However, it is a time-consuming method. Their experiences show that the method facilitate caring relation with the family. The nurses experience that both children and their parents are much safer in their home environment. The parents dare to open up more and it makes it easier for the Child Health Care Nurses to assess the child’s health and development. Cooperation with other professions when making home visits can be supportive in certain situations. Conclusion: The child and the parents are seemingly more at ease at home than at the clinic. As a consequence, home visits lead to good opportunities to establish a caring and trustful relation with the family. Universal home visits offer the possibility to identify families in need of more targeted support. Targeted home visits can contribute to promote every families the opportunity to access equal health.

Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon. Metoden som användes var litteraturstudie, där resultatet baseras på åtta artiklar. Fyra kategorier framkom: Ambivalenta känslor och förändrat beteende, Avsaknad av förälder, Förändrade roller samt Behov av bearbetning och stöd. I resultatet framkom att syskon, i samband med att de får ett för tidigt fött syskon, får en känslomässig reaktion, många gånger kopplat till ett förändrat beteende som kan vara både positivt och negativt. Syskonen tar ofta själva på sig nya roller och ansvar som kan gå utöver vad man kan förvänta sig. De upplever ofta att de saknar sina föräldrar, då dessa är upptagna av oro och stress samt många sjukhusbesök. Stöd till syskon har gett gott resultat på deras psykosociala beteende. Det finns få artiklar publicerade om syskon till prematurfödda barn och vidare forskning behövs både ur syskonens och familjens perspektiv, men även ur omvårdnadspersonalens synvinkel. / Worry and uncertainty have an impact on both parents and siblings when a child is born prematurely. Family-centered care is often used as a nursing model, within the neonatal care setting. One focus of Family Centered Care is to consider the whole family unit. In reality, however, siblings are often forgotten. The purpose of this study was to describe the siblings’ experience of having a premature baby brother or sister. The method used was a literature study, where the result was based on eight articles. Four categories emerged: Ambivalent feelings and altered behavior, Absence of parents, Altered roles and Need for processing and support. The result showed that when a premature baby is born, the sibling has an emotional reaction, often linked to a positive or negative change in behavior. The siblings often take on new roles and responsibilities that exceed what could be expected for their age. Siblings often feel they miss their parents, as they are occupied with worry and stress as well as frequent hospital visits. Support for siblings has shown positive outcomes on their psychosocial behavior. There is little research undertaken about siblings of premature children and further research is needed both from the perspective of the siblings and the family as well as from the perspective of the nursing staff.