När ett barn blir inlagt på sjukhus, är oftast en förälder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla föräldrar är inte nöjda med sjukvårdspersonalens bemötande och den information de får. Föräldrar som inte är trygga i vårdsituationen kan bli ett sämre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förståelsen för föräldrars behov och förväntningar på vården då deras barn var inlagt på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att när barnet var inneliggande på sjukhus, önskade föräldrarna kontinuerlig information angående sitt barns tillstånd, behandling och prognos. Den information som gavs skulle vara rak, ärlig och lättförståelig. För att föräldrar skulle känna trygghet och få förtroende för sjukvårdspersonalen var det första mötet mellan sjukvårdspersonal, barn och förälder ofta det allra viktigaste. Det var viktigt för föräldrarna att barnet blev sett och uppskattat som en unik person av sjukvårdspersonalen och inte enbart som en patient med en sjukdom. Föräldrarna önskade att sjukvårdspersonalen skulle vara trevlig mot både dem och barnet, att de skulle bli respekterade som föräldrar och att familjen skulle ses som en helhet. För de flesta föräldrar var det viktigt att vara delaktig i barnets vård och vara en länk mellan barnet och sjukvårdspersonalen. De önskade att sjukvårdspersonalen mer frekvent hade frågat om de behövde hjälp med sitt sjuka barn. Föräldrarna ville inte själv fråga om hjälp eftersom sjukvårdspersonalen ofta verkade stressad och upptagen. Om sjukvårdspersonalen på bästa möjliga sätt försöker bemöta föräldrarnas förväntningar och behov när deras barn är inlagda på sjukhus, kan det leda till att föräldrarna blir trygga i vårdsituationen och därmed blir de ett bättre stöd till sitt sjuka barn. / When a child is hospitalized, a parent is often present during the whole stay. All parents are not pleased with the appearance and the information given by the medical staff. When parents are not feeling secure with the situation at the hospital, they become less supportive to their sick child. The purpose of this study was to increase understanding of parents’ needs and expectations, when their child was hospitalized. The method was a literature study including ten scientific articles. The result showed that when a child was hospitalized, the parents wished to receive continuous information about their child’s state of health, treatment and prognosis. The information given by the medical staff needs to be straightforward, honest and easy to understand. The first meeting between the medical staff, the parents and their child were most important in order to make the parents feel secure and get a feeling of trust. It was of great value to the parents, that the child was recognised and appreciated as a unique person and not just as a patient. Parents wished that the medical staff should be nice to them and their child, and that they would be respected as parents and that the whole family would be seen as a unit. Most parents considered it important to be involved in the care and to be a connection between their child and the medical staff. They wished that the medical staff more frequently had asked them if they needed assistance with their sick child. Since the medical staff often was stressed out and busy, the parents hesitated to ask for assistance. If the medical staffs, in their best possible way try to meet the parents' expectations and needs when their child is hospitalized, it can lead to the parents being ensured in the care situation and thus they become a better support for their sick child.

Background: When a child is diagnosed with cancer, parents are very affected. This requires nurses to consider the needs of the entire family. A good understanding of parents’ experiences in this situation can help nurses support them through this tough period. Aim: The purpose of this study was to describe parents’ experiences when their child was diagnosed with cancer. Method: The method used is an integrated summary of qualitative research inspired by metasynthesis (Friberg, 2022a). The analysis of ten scientific articles resulted in three themes and eleven subthemes. Results: The three themes were; An emotional roller coaster, A new reality, The significance of support. The result indicates that parents are significantly affected when their child is diagnosed with cancer. The emotions that arose were many and varied, which made support from others necessary. Conclusion: The nurse have a crucial role for the parents and can contribute in a variety of ways to ease the situation and enhance well-being. It is important to involve the parents and see the family as a unit through family-centered care. A strong relationship between the nurse, child and parents contributes to ease the parents' experience during their child's time of illness. / Cancer omfattar olika sjukdomar som orsakats av okontrollerad celldelning- och tillväxt. Barncancer är en cancerform som drabbar cirka 350 barn om året i Sverige. Examensarbetet beskriver föräldrars erfarenheter när barnet drabbats av cancer. Det framkom att föräldrarna påverkades i stor utsträckning och att känslorna var många och varierande.  I resultatet framkom att det kan kännas svårt att se ljuset i livet och att påträngande känslor av oro ständigt existerade. Den känsla som beskrevs mest utmanande var rädslan att förlora sitt barn. Lidande i olika former var framträdande genom hela sjukdomstiden och yttrade sig genom att föräldrar kände hjälplöshet, otillräcklighet och känslor av skuld. Föräldrarna poängterade vikten av att få individualiserad och adekvat information från vårdpersonalen då brist på information bidrog till ökad osäkerhet. Att som sjuksköterska kunna möta både barn och föräldrar var något som framkom som en viktig aspekt. Vikten av ett gott bemötande och stöd genomsyrade resultatet vilket styrker vikten av att tillgodose hela familjens behov. Det framkom att engagerade sjuksköterskor som visade empati var värdefullt och kontinuitet av samma sjuksköterska var uppskattat. Barnets sjukdomstid var en stor påfrestning och kunde ses som ett hot för familjens trygga vardag. Detta kunde upplevas som en splittring av familjen då de många gånger var tvungna att leva åtskilda. Den psykiska påfrestningen hos föräldrarna kunde också medföra olika aspekter som påverkade familjens vardag. Vissa familjer kunde uppleva stärkta relationer och tiden tillsammans sågs som värdefull. Det framkom även nya prioriteringar och värderingar om vad som ansågs vara viktigast i livet, liksom upprätthållande av hälsa. Det blev lättare att se lyckan i små saker i livet. Slutsatser som kan dras är att sjuksköterskan har en viktig roll och kan göra mycket för att öka välbefinnandet hos föräldrarna under den tuffa tiden. Familjecentrerad vård kan vara en god grund för att involvera hela familjen i vårdprocessen.

Bakgrund  Prognosen för barncancer är idag god och ca 80 procent av barn överlever sin diagnos även om en stor del drabbas av sena komplikationer. Familjecentrerad vård är ett begrepp som ser familjen som en enhet snarare än den individuella familjemedlemmen som genomgår behandling. Vidare har tidigare forskning visat på ett samband mellan måendet hos barn som undergår behandling och deras föräldrars mående då de är barnets primära stöd under behandlingen. Trots tidigare forskningsresultat är familjecentrerad vård inte fullt utnyttjat inom vård och missar potentiellt de positiva effekter det skulle kunna innebära för familjer med barn som undergår behandling för sjukdomar som cancer.       Syfte   Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn med cancer.   Metod Studien baserades på en icke-systematisk litteraturstudie av 19 artiklar. Artikelsökningen har genomförts i de tre vetenskapliga databaserna PubMed, CINAHL samt PsychInfo. Integrerad analys har utförts. De inkluderade artiklarna har genomgått en kvalitetsgranskning med Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för att säkerställa kvalitet och tillförlitlighet.      Resultat Resultaten antyder att det finns ett flertal olika stöd som föräldrar skulle kunna erhålla för att förbättra deras mående när deras barn har cancer. Att behålla sitt sociala liv samt ett relativt normalt arbetsliv var kopplade till positiva effekter på föräldrars mående. Majoriteten av artiklarna var samstämmiga kring att känslor kopplade till att vara förälder till ett barn med cancer inkluderade posttraumatiska stressymtom, depression, ångest och känslor av tappad kontroll över sin livssituation.    Slutsats Ett flertal olika stöd föreslås förbättra föräldrars mående. Stöd i form av kunskap och samtal mellan vårdpersonal och föräldrar ökar samt ger möjlighet att behålla ett socialt liv, den personliga sfären och relativt normalt arbetsliv föreslås också ha positiva effekter. / Background The prognosis for children's cancer is generally good and approximately 80 percent of children survive their diagnosis though many children are affected by late complications. Family centered care is a body of literature suggesting viewing the family as one unit, rather than focusing caregiving on the individual patient in need of physical care. Furthermore, previous research has shown that the mental health of children receiving care is connected to the mental health of their parents. This is mainly explained by the parental role of primary support to the child undergoing care, the mental health of the parent affecting the ability to provide the support needed for the child. Despite previous research findings, family centered care is underutilized within health care, potentially not realizing positive effects for families with children undergoing treatment for diseases such as cancer.   Aim To describe the experiences of parents to children undergoing treatment for cancer.   Method    The study was conducted using a non-systematic literature study of 19 articles. The article search has been conducted in the three scientific databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. Integrated analysis has been performed. The included articles have been assessed with Sophiahemmet Universities assessment basis to ensure quality and reliability.     Results The results suggest that there are a number of different kinds of support that parents could receive in order to improve their mental well being during the treatment of their child. Maintaining a social life as well as the ability to keep working on a relatively normal level were suggested to contribute to parents’ well being. Furthermore the majority of the included articles were consistent on that feelings experienced as a parent of a cold with cancer were post traumatic stress symptoms, depression, anxiety and a feeling of loss of control of their life situation.      Conclusions  Several types of support could be offered to parents to improve their mental health. Support in knowledge about the disease and its treatment as well as support to maintain a social life, retaining the personal sphere and a relatively normal working life are all suggested to have a positive effect.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen kallas även för "anhörigas sjukdom". Närstående utgör en viktig del av vården av en person med Alzheimers sjukdom. För att kunna hantera rollen som närstående och uppleva ett välmående behöver även närstående information och stöd från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studiens design utgör en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av närstående till person med Alzheimers sjukdom. Mönster i materialet identifierades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att närstående till en person med Alzheimers sjukdom ställs inför stora förändringar. Dessa förändringar påverkar närståendes fysiska och psykiska mående samt begränsar deras sociala liv. Närstående upplever även ett behov av samtal, egen tid samt information och utbildning. Slutsats: Utifrån resultatet behöver sjuksköterskan synliggöra de närstående i vården av en person med Alzheimers sjukdom och identifiera samt tillgodose deras behov. Genom att tillämpa familjecentrerad omvårdnad läggs fokus på såväl patient som närstående. Således kan närståendes behov tillgodoses, vilket får positiva effekter på både närstående och personen med Alzheimers sjukdom.

Bakgrund: Globalt uppskattas 55 miljoner vara i behov av palliativ vård. I Sverige erhåller cirka 60 000 människor palliativ vård. Syftet med den palliativa vården är att symtomlindra och bibehålla god livskvalitet. Det är av vikt att sjuksköterskan undersöker närståendes upplevelser av palliativ vård för att kunna bemöta och ge ett gott stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där 14 artiklar analyserades till resultatet. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat behov av att känna trygghet med tillhörande subteman; Att få tillräcklig information, att ha en god relation till vårdteamet och att befinna sig i en trygg miljö. Temat behov av att känna stöd med tillhörande subteman; att känna sig trygg i vårdarrollen, att få vara inkluderad, att få stöd i att hantera dödens närvaro.    Slutsats: Närstående upplevde vikten av att känna trygghet och att få stöd. En meningsfull relation och tillräcklig information ansågs vara avgörande för att skapa känslan av trygghet. Behovet av att erhålla stöd från vårdpersonalen upplevdes vara viktigt för att få möjligheten att vara involverad och att ha ett inflytande inom vårdförloppet. Familjecentrerad vård återspeglades i resultatet genom att de centrala aspekterna framkom i sjuksköterskans och vårdteamets bemötande med närstående. / Background: Globally 55 million people are estimated to be in need of palliative care. In Sweden, approximately 60,000 people receive palliative care. The purpose of palliative care is to relieve symptoms and maintain a good quality of life. It is important that the nurse examines relatives' experiences of palliative care in order to be able to encounter relatives and provide good support. Aim: The aim was to describe relatives' experiences of palliative care at the end of life. Method: A qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles were analyzed for the result. Result: Two themes and six subthemes were identified. The theme of need to feel secure with associated subthemes; to receive sufficient information, to have a good relationship with the care team and to be in a safe environment. The theme of need to feel supported with associated subthemes; to feel safe in the caregiver role, to be included and to be supported in dealing with the presence of death.  Conclusion: Relatives experienced the importance of feeling safe and receiving support. A meaningful relationship and sufficient information were considered crucial to creating a sense of security. The need to receive support from the care staff was felt to be important in order to have the opportunity to be involved and to have an influence within the care process. Family-centered care was reflected in the results by the fact that the central aspects emerged in the nurse’s and care team’s encounter with relatives.

Cirka 21 miljoner barn uppskattas globalt vara i behov utav palliativ vård varje år. I Sverige är den siffran ca 550 barn. Närstående påverkas starkt när ett barn vårdas palliativt, varför denna vård är familjecentrerad. Här är hela familjens behov i fokus och föräldrar ses av sjuksköterskan som jämlikar, där partnerskap dem emellan är en förutsättning för att vården skall bli bra. Föräldrar är ofta de främsta vårdgivarna för barn och deras upplevelser är viktiga att undersöka för att få kunskap om hur deras lidande kan lindras. Detta för att de ska orka fortsätta ta hand om sina palliativt vårdade barn, men även syskon och för att kunna behålla en normal vardag. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn i behov av palliativ vård, vilket gjordes genom en sammanställning av kvalitativ forskning från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att livet med ett barn i behov av palliativ vård är under ständig förändring. Föräldrar upplever sig ofta isolerade, socialt eller relaterat till begränsade möjligheter att ta sig ut. Många får även nya prioriteringar efter att deras barn blivit sjuka eller gått bort. Föräldrar vill sina barns bästa och att inte kunna lindra barnets lidande sågs som mycket mentalt betungande. Föräldrar behöver tid för återhämtning från omvårdnaden av barnet och är också i behov av organiserat stöd för att klara sin situation. Vidare har det visat sig att genom att vara delaktig i vården främjas livskvalitén för föräldrarna, varför möjlighet till detta bör främjas av sjuksköterskan.

Förekomsten av övervikt och obesitas har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Detta medför en risk för ohälsa. Barnsjuksköterskan utgör en viktig roll i att förhindra eller identifiera ohälsa hos barn bland annat inom barnhälsovården och elevhälsan. När ökad viktuppgång identifieras är det barnsjuksköterskans ansvar att informera barnet och dennes föräldrar kring behovet av livsstilsförändring. Vid familjecentrerad vård betonas samarbetet mellan barnsjuksköterskan och familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars önskemål och behov i vårdandet när barnet har övervikt eller obesitas. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka fram relevanta artiklar och 11 artiklar inkluderades. Dataanalysen utfördes genom att extrahera data i nio steg i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. I resultatet identifierades tre huvudteman; information och kontinuitet, bemötande och delaktighet samt stöd från andra. Föräldrarna till barn med övervikt och obesitas önskar att i mötet med vården få tydlig information, stöttning och en förtroendefull relation till vårdpersonalen. Föräldrarna önskar också få träffa andra i liknande situation. Att ta upp att barnet har en avvikande vikttrend är något som barnsjuksköterskan kan uppleva svårt att ta upp. Det är centralt att vara inkännande kring hur föräldrarna och barnet önskar att detta diskuteras. Det är viktigt att barnsjuksköterskan har förmågan att inkludera såväl förälder som barn i vården och vården bör utformas med ett familjecentrerat förhållningssätt. Såväl föräldrar som barnsjuksköterskor menar att det är värdefullt att barnet och föräldrarna får kontakt med olika professioner för att öka möjligheten att stabilisera den avvikande vikttrenden.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta familjecentrerat inom strokerehabilitering. Metod: I studien användes en kvalitativ metod. Nio arbetsterapeuter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tio underkategorier som beskriver arbetsterapeuternas erfarenheter av att arbeta familjecentrerat inom strokerehabilitering. Resultatet visade att arbetsterapeuterna i viss mån arbetar familjecentrerat. De har den strokedrabbade i huvudfokus men beaktar även de anhörigas behov och önskemål för att få ett fungerande vardagsliv för hela familjen. Dock finns det yttre och inre faktorer som hindrar arbetsterapeuternas möjlighet till att arbeta familjecentrerat i den utsträckning de önskar. Slutsats: Det kan vara svårt att dra en gräns mellan vad som är personcentrerat och familjecentrerat då arbetsterapeuterna har den strokedrabbade i fokus men behöver beakta anhöriga och familjen som helhet då de anses som viktiga. Studien kan inspirera arbetsterapeuter att applicera ett familjecentrerat arbetssätt och kan stödja dem i att implementera familjecentrerade åtgärder. Dock behövs det mer forskning som visar på effekten av familjecentrerade arbetsterapeutiska åtgärder vid stroke. / Aim: The aim of the study was to explore occupational therapists' experiences of working family-centred in stroke rehabilitation. Method: A qualitative method was used in the study. Nine occupational therapists were interviewed based on a semi-structured interview guide. The data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The analysis resulted in two categories with ten subcategories that describe the occupational therapists' experiences of working family-centered in stroke rehabilitation. The results showed that the occupational therapists work family-centred to a certain extent. The stroke patient is the main focus during the rehabilitation, but the occupational therapists also consider the relatives needs and wishes in order to have a functioning everyday life for the whole family. But, there are external and internal factors that hinder the occupational therapists to work family-centered to the extent they wish. Conclusion: It can be difficult to separate person-centred approach and family-centred approach, because the occupational therapist has a main focus on the stroke patient but also needs to consider the relatives and the family as a whole. The study can inspire occupational therapists to apply a family-centered approach and support them in implementing family-centered interventions. However, more research is needed that shows the effect of family-centered occupational therapy interventions in stroke.

Bakgrund I Sverige drabbas tusentals människor av hjärtstopp årligen, och dessa omhändertas inom akutsjukvården. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärtinfarkt. För att rädda deras liv genomförs hjärt- och lungräddning (HLR). Ett perspektiv till situationen är de närstående och deras närvaro under HLR. Personalen upplever bland annat att de närstående kan vara i vägen och ett stressmoment. Däremot upplever de också att de kan stärka bandet mellan varandra när de närvarar. Den teoretiska utgångspunkten för studien var familjecentrerad vård och det syftar till att involvera de närstående och även ge dessa omvårdnad. Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att ha närvarat vid HLR inom akutsjukvården och hur detta har påverkat de närstående efteråt. Metod Studien har genomförts som en icke-systematisk litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Totalt har 15 artiklar inkluderats varav 10 var kvalitativa och fem var kvantitativa. De analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultatet fick fyra huvudkategorier vilka var Känslor under hjärt- och lungräddning, Delaktighet, Information samt Livet efter. Ur dessa har 10 underkategorier tagits fram. Dessa var Trygghet, förståelse, negativa känslor, vårdpersonalens roll, närståendes roll, valmöjlighet, tydlig information, bristen på information, positiva känslor efter samt negativa känslor efter. Studien kom fram till att det under HLR finns många känslor både positiva och negativa och att de närstående upplevde att stöd från vårdpersonalen var viktigt. Dessutom framkom det att informationen var en central del för att minska ångest och öka känslan av trygghet och hopp. Slutsatserna från studien är att de närstående upplever många känslor när de bevittnar HLR, de kan vara positiva eller negativa känslor. Dessutom önskar de närstående att de får stöd och att de önskar få valmöjligheten att vara delaktiga. Även efter situationen känner de många känslor. / Background In Sweden, thousands of people suffer from cardiac arrest every year, and these are dealt with in emergency medical care. The most common cause of cardiac arrest is heart attack. To save their lives, cardiopulmonary resuscitation (CPR) is performed. One perspective to the situation is the relatives and their presence during CPR. The staff experiences, among other things, that the relatives can be in the way and are a moment of stress. However, they also feel that they can strengthen the bond between the staff and the relatives when they attend. The theoretical framework for the study was family-centered care which aims to involve the next of kin and also provide them with care. The aim was to shed light on the relatives' experience of having been present during CPR in emergency healthcare and how this has affected the relatives afterwards. Method The study has been carried out as a non-systematic literature review with a systematic search method. A total of 15 articles have been included, of which 10 were qualitative and five were quantitative. They were analyzed using an integrated content analysis. Results The results received four main categories, which were Feelings during cardiopulmonary resuscitation, Participation, Information and Life after. From these, 10 subcategories have been developed. These were Safety, understanding, negative feelings, the role of the care staff, the role of relatives, choice, clear information, the lack of information, positive feelings after and negative feelings after. The study concluded that during CPR there are many emotions, both positive and negative, and that the relatives felt that the support of the healthcare staff was important. In addition, it emerged that the information was a central part of reducing anxiety and increasing the feeling of security and hope. The Conclusions from the study is that the relatives experience many emotions when they witness CPR, they can be positive or negative emotions. In addition, the relatives wish that they receive support and that they wish to be given the choice to participate. Even after the situation, they feel many emotions that will affect them.

Bakgrund: Familjecentrerad vård innebär att hela familjen inkluderas i vården. Målet är att säkerställa att familjen har nödvändiga förutsättningar för att engagera sig i vården. Det är viktigt att både patientens och familjens behov tillgodoses och att de känner sig trygga och väl omhändertagna av vårdpersonalen. Den familjecentrerade vården syftar till att underlätta sjuksköterskors arbete och stärka familjens förmåga att hantera hälsorelaterade utmaningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad vård inom barn- och ungdomssjukvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk analys baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller mixad metodik. Huvudresultat: Tre huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades med fokus på relationer och samarbete, inkludering och engagemang samt organisatoriska aspekter. Analysen belyste hinder och faktorer som underlättar för familjecentrerad vård samt nyckelfaktorer för framgångsrik implementering och organisering. Det visade sig att ett bristande engagemang från såväl familjen som sjukvårdspersonal påverkar den familjecentrerade vården och möjligheten till tillfrisknande. Kulturella aspekter framkommer också och sjuksköterskor har erfarit att okunskap hindrat relationsbildandet men också förståelsen och tilliten till varandra. Slutsats: Denna litteraturstudie ämnar ge en djupare förståelse för ett familjecentrerat arbetssätt. Studien visar på utmaningar och möjligheter som kan komma att påverka leveransen och optimering av familjecentrerad vård. Föreliggande litteraturstudie påvisar också att goda relationer och ett respektingivande arbetssätt till familjer och kollegor leder till bättre bemötande, bättre kommunikation och en god möjlighet till att individanpassa vården. / Background: Family-centered care is supposed to ensures that the entire family is included in the care process. The goal is to ensure that the family has the conditions to engage in the care. It is important that both the patient’s and the family’s needs are met and that they feel secure and well taken care of by the nurses. Family-centered care aims to facilitate nurses' work and strengthen the family’s ability to handle health related difficulties. Purpose: To describe nurses' experience of family-centred care in child and youth healtcare. Method: A descriptive literature study with thematic analysis based on ten scientific articles with qualitative or mixed approaches. Main results: Three main categories and eight subcategories were identified focusing on relationships and collaboration, inclusion and commitment as well as organizational. The analysis highlighted barriers and facilitators for family-centered care, as well as key factors for successful implementation and organization. It was found that a lack of engagement from both the family and the nurses affects the family-centered care and the possibility of recovery. Cultural aspects also emerged, and nurses have experienced that ignorance hinders the formation of relationships but also understanding and trust in each other. Conclusion: This literature study aims to deepen the understanding of family-centered work and shows challenges and opportunities that may affect the delivery and optimization of family-centered care. The current literature study also shows that good relationships and a respectful way of working with families and colleagues lead to better treatment, better communication and a good opportunity to tailor care to the individual.