Barn skiljer sig från vuxna, för att vårda ett sjukt barn behövs det kunskap om barnets fysiologiska och anatomiska skillnader, normala vitalparametrar och utvecklingsfaser. Barnen som söker till akuten är ofta akut sjuka och kräver snabba och riktade åtgärder. De flesta barnen vårdas på en gemensam akutmottagning, det ställer mer krav på vårdpersonalen vilket kan upplevas som en utmaning. Syftet med studien var att belysa utmaningar för vårdpersonal att vårda barn och familjer på en gemensam akutmottagning. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med integrativ ansats enligt Whittemore och Knafl (2005). En strukturerad litteratursökning från tre databaser, resulterade i 13 artiklar som svarade an på syftet. Därefter analyserades dem med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) steg för steg-guide för att komma fram till tre kategorier: Att hålla god kvalitét och säkerhet, Barn är inte små vuxna och Bemöta familjer. Fem subkategorier identifierades: Brist på pediatrisk kunskap, Brist på medicinsk kunskap, Vårdande miljö, Känslomässig utmaning och Behov av stöd. Diskussionen visade att den fysiska vårdmiljön på gemensamma akutmottagningar behöver anpassas bättre till barn och att sjuksköterskan behöver avsätta mer tid för det vårdande mötet med barn och familjer detta för att öka barnets möjlighet till delaktighet och arbeta efter barncentreradvård. Vårdpersonal behöver informera och utbilda barn och familjer mer inom hälsovård för att förebygga onödiga sjukvårdsbesök, vilket bidrar på sikt till en hållbar utveckling.

Bakgrund Under de senaste årtiondena har synen på familjen genomgått en betydande förändring, där traditionella normer gradvis har ersatts av en mångfald av familjekonstellationer. Samtidigt har betydelsen av familjecentrerad omvårdnad ökat inom hälso- och sjukvården, där sjuksköterskor spelar en central roll i att integrera familjens perspektiv och erfarenheter i vårdprocessen. Särskilt inom neonatalvården där föräldrar och spädbarn står inför unika utmaningar vilket gör familjecentrerad omvårdnad särskilt relevant inom dessa verksamheter.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars erfarenheter av familjecentrerad omvårdnad inom neonatalvården.   Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa relevant forskning inom ämnet. Totalt granskades 12 vetenskapliga artiklar som omfattade flera länder, inklusive England, Nederländerna, Italien, Japan, Danmark, Nya Zeeland, Indien och USA. Artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultatet delades in i två huvudkategorier: Erfarenheter av delaktighet samt Erfarenheter av stöd. Det framkom att föräldrar upplevde ökad känsla av kontroll och trygghet när de involverades i vården och de uppskattade stöd från vårdpersonal. Uppmuntran och handledning från sjuksköterskor bidrog till föräldrarnas självförtroende och förmåga att vårda sina spädbarn. Positiva interaktioner och hud-mot-hud betonades som betydelsefulla för anknytningen till spädbarnet. Även om utmaningar som bristande kommunikation och vårdmiljöns begränsningar identifierades, indikerade resultaten övergripande att familjecentrerad omvårdnad kan stärka föräldrarnas delaktighet och välbefinnande.  Slutsats Föräldrars erfarenheter av att känna delaktighet och stöttning i vårdprocessen verkar vara avgörande för deras välbefinnande och upplevelse av vården. Detta understryker betydelsen av att främja och stödja föräldrars aktiva engagemang inom vårdsammanhang, där sjuksköterskor spelar en central roll genom att aktivt involvera och stödja familjen. / Background Over recent decades, the perception of family has undergone a significant change, with traditional norms gradually being replaced by a diversity of family constellations. Concurrently, the importance of family-centered care has increased within healthcare, with nurses playing a central role in integrating the family's perspective and experiences into the care process. Particularly in neonatal care, where parents and infants face unique challenges, making family-centered care especially pertinent in these settings. Aim The aim of this literature review was to highlight parents' experiences of family-centered care in neonatal healthcare. Method A non-systematic literature review was conducted to compile relevant research on the topic. A total of 12 scientific articles were reviewed, encompassing several countries, including England, the Netherlands, Italy, Japan, Denmark, New Zealand, India and the USA. The articles were analyzed using integrated analysis. Results Findings were divided into two main categories: Experiences of involvement and Experiences of support. It was found that parents experienced increased sense of control and security when involved in the care and they appreciated support from nursing staff. Encouragement and guidance from nurses contributed to parents' confidence and ability to care for their infants. Positive interactions and skin-to-skin were emphasized as significant for bonding with the infant. Although challenges such as poor communication and limitations in the healthcare environment were identified, the results overall indicated that family-centered care can enhance parents' involvement and well-being. Conclusions Parents' experiences of feeling involved and supported in the care process seem to be crucial for their well-being and experience of care. This emphasizes the importance of promoting and supporting parents' active engagement in healthcare contexts, where nurses play a central role by actively involving and supporting the family.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft. På neonatalavdelning 2 svarade föräldrarna i högre grad att detta påstående stämde en vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen. Inga andra signifikanta skillnader ses vid jämförelsen av föräldrarnas enkätsvar från de två neonatalavdelningarna. Slutsats: Den enda signifikant skillnad som kunde ses anses av flera orsaker inte vara av särskilt hög betydelse. Följaktligen kan inga väsentliga skillnader ses mellan föräldrarnas upplevelse av sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen beroende på om barnet vårdats på en neonatalavdelning där föräldrarna fick bo med sitt barn under hela vårdtiden och tidigt involveras i sitt barns vård eller om barnets vårdats på en neonatalavdelning med mindre föräldranärvaro. / ABSTRACT Aim: Studying parents' experience of being able to interpret their child's needs and well-being, and perceived competence in parenting after the child has been cared for in the neonatal unit. Method: A comparative quantitative study with a descriptive exploratory design that is part of a larger project conducted at two neonatal units in Sweden. A week after the child's discharge from the neonatal unit and at two months' corrected age, the child’s mother and father received a questionnaire sent to their home, containing among other things a parental attitude scale. Collected data were fed into the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) and presented with descriptive (md; median and range; minimum and maximum) and comparative statistics (Chi-2 test and Mann-Whitney U test). Results: Only one significant difference was seen between the two neonatal wards and it was regarding the parents' experience that the child enjoyed contact from them in terms of their fragrance. In the neonatal unit 2 parents agreed to a greater extent that this claim was true a week after the child's discharge from the neonatal unit. No other significant differences were seen when comparing the parents' questionnaire responses from the two neonatal wards. Conclusion: The only significant difference that was found was for several reasons not considered to be of very high importance. Consequently, no significant differences was found between the parents perception of their child's needs and well-being, and perceived competence in the parental role, depending on whether the child received care in a neonatal unit where the parents were allowed to stay with their child throughout the whole hospital stay and early get involved in their child's care or if the child was admitted to a neonatal unit with less opportunity for parental presence.

Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död. Kategorierna är: Behov av god information, Behov av gemenskap, Behov av tröst och Behov av gott bemötande. Slutsatsen för litteraturöversikten är att anhöriga har ett stort behov av stöd från både sjuksköterskor och närstående samt att anhöriga blir förbisedda i deras behov av stöd. / Being affected by a sudden and unexpected death as a family means a complex situation. The surviving family and their needs after the death is ignored and the care executed by the personnel is usually focused on the deceased. Little time or none is given to the affected family and the support they need is often overlooked. The aim of this literature review is to describe relative’s need of support in sudden and unexpected death of a relative. A literature review of qualitative studies with an inductive approach was implemented as the chosen method. In the result four categories are presented that describe the relative’s perception of support in sudden and unexpected death. The categories are as follows: Need for valuable information, Need for social network, Need for consolation and Need for positive reception. The conclusion of the literature review suggest that relatives have a great need for support from both healthcare personnel and relatives and that the relatives’ need of support is easily overlooked.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem världen över. Effektiv behandling är under utveckling. Tidigare studier undersöker i första hand fetmabehandlingens effekt på barnets BMI. Få studier belyser föräldrars upplevelse av att ingå i fetmabehandling trots att deras delaktighet anses avgörande för lyckade resultat. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av stöd från fetmateamet när barnet behandlas för fetma. Data insamlades genom åtta kvalitativa intervjuer med nio föräldrar vars barn behandlas för fetma. Analysen genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att föräldrarna behöver multidimensionellt stöd under behandlingens gång. Fem huvudkategorier framkom: Behov av kunskap för att genomföra en förändring, visar att ny kunskap stöttar familjen i genomförandet av livsstilsförändringar. Behov av individualiserad uppföljning betonar varje familjs unika behov och förutsättningar, samt vikten av att behandlingen formas utifrån det. Behov av teamets samarbete med skolan, beskriver vikten av teamets stöd i samarbetet med skolan.  Behov av ett stöttande förhållningssätt från teamet, belyser hur goda vårdrelationer, hälsofrämjande fokus och gemensam målsättning ingav förtroende. Behov av emotionellt stöd, där föräldrarna lyfter behov av stöd i sitt föräldraskap både professionellt och genom föräldragrupper.  Konklusion: Genom att arbeta med familjecentrerad samskapande omvårdnad kan fetmateamet möta familjernas behov på ett bra sätt. Förbättringspunkter som framkom var behov av anhöriginformation, föräldragrupper samt ökat samarbete med skolan. / Overweight and obesity is an increasing health issue in the world. Effective treatment is under development. Previous research explores the treatments effect on the BMI of the child, but few studies explore parents' experiences of obesity treatment programs even though it is known that parental participation is essential for a successful treatment. The purpose of the study was to illuminate parents' experiences of support from the obesity team when their child is going through obesity Treatment. Eight qualitative interviews of nine parents having children going through obesity treatment where made. Data was analyzed through content analysis with an inductive approach. The results show a parental need of multidimensional support during obesity treatment. Five main categories were found: Needing knowledge to implement change, Needing individually customized follow-ups, Needing the team to cooperate with the school, Needing supporting approaches from the team, describing how good relationships, a health focused atmosphere and shared goals made the family trust the team and the treatment, and Needing emotional support. Conclusion: Using family-centered coproductive care creates a good foundation to meeting the needs of the families going through obesity treatment. Parents need support informing relatives, cooperating with the school and through group sessions with other families.

Bakgrund: Samvård på familjerum, där föräldrar tar hand om sitt för tidigt födda barn på ett eget rum med stöd av sjuksköterskor, är en vårdform som blir allt vanligare i Sverige. Sjuksköterskor inom neonatalvården behöver ha kunskap om hur föräldrar upplever samvård på familjerum för att kunna anpassa vården och stärka dem i föräldrarollen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att samvårda sitt barn på familjerum på neonatalavdelning. Metod: En kvalitativ ansats valdes där datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn vårdats på neonatalavdelning. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Omvälvande föräldraroll, Samvård på familjerum, Personalens stöd och bemötande ökar tryggheten. Enligt resultatet upplevdes samvården på familjerum som en stor förmån där föräldrarollen och anknytningen till barnet stärktes. Kompetent personal, ett gott bemötande, tydlig kommunikation och praktiskt stöd under vårdtiden är enligt föräldrarna viktiga faktorer för att känna trygghet och kunna ta hand om sitt barn självständigt. Slutsats: Tydlig kommunikation och information mellan sjuksköterskor och föräldrar skapar goda förutsättningar för trygghet i föräldrarollen, därför behöver kommunikation belysas ytterligare på neonatalavdelningar och i fortsatta specialistutbildningar för sjuksköterskor inom neonatalverksamhet.

Bakgrund: De två senaste decennierna har övervikt blivit vanligare hos barn. Övervikt är ett hälsoproblem som barnhälsovården (BHV) försöker förhindra uppkomst och utveckling av. BHV riktar sig till alla barn mellan 0-6 år. Föräldrarna erbjuds bland annat hälsovägledning och föräldrastöd. Studiens syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt inom ramen för barnhälsovården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv sjuksköterskor inom BHV i södra Sverige. Resultatet analyserades sedan med induktiv innehållsanalys enligt en modell av Elo och Kyngäs. Resultat: Sjuksköterskorna strävade efter att uppmärksamma riskfaktorer tidigt och stötta familjerna i att ha en sund inställning till kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskorna hade en viktig roll inom BHV. Motiverande samtal (MI) genomsyrade mycket av sjuksköterskornas arbete och omvårdnaden utformades utifrån de familjer som kom till barnavårdscentralen och deras tankar och behov. Det svåraste för sjuksköterskorna var mötena med de föräldrar som inte förstod eller såg att övervikten var ett problem. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet är att de, med tidiga insatser utifrån styrdokument, metoder och hjälpmedel, har goda möjligheter att arbeta med övervikt hos barn inom BHV. / Background: In the last two decades overweight has become more common among children. Overweight is a health problem that child health care attempts to prevent the emergence and development of. The child health care is aimed at all children between 0-6 years. Parents are among other things offered health counseling and parental support. Objective: The purpose of this study was to describe nurses´ experience of working with overweight within the framework of child health care. Methods: A qualitative interview study was conducted with twelve nurses in child health care in southern Sweden. The result was then analyzed by inductive content analysis according to a model by Elo and Kyngäs. Results: The nurses strived to give attention to risk factors early and support families in having a healthy attitude towards food and physical activity. Nurses had an important role in child health care. Motivational interviewing (MI) pervades much of the nurses´ work, and the nursing care was adapted to the thoughts and needs of the families who came to the child health care centers. The hardest part for the nurses was the encounters with parents who did not understand or saw the overweight as a problem. Conclusion: The nurses´ experience is that they, with early efforts based on control documents, methods and tools, have good possibilities to work with overweight in children within child health care.

Övervikt hos barn är ett växande problem i hela världen, så även i Sverige, vilket kan leda till flera allvarliga följdsjukdomar men även psykisk ohälsa. Forskning visar att främja goda levnadsvanor tidigt hos barn är gynnsamt för att förebygga övervikt och sjuksköterskor inom barnhälsovården har en viktig roll i detta arbete. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med övervikt inom barnhälsovården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var:  Familjecentrerat arbetssätt, Utmaningar i arbetet och Användning av strategier. Sjuksköterskor i studien beskrev vikten av att skapa en god relation med familjen och göra familjen delaktig för att motivera till livsstilsförändringar då oftast hela familjen behövde göra förändringar.  För att främja goda levnadsvanor och förebygga övervikt hos barn krävdes det stor lyhördhet av sjuksköterskorna för att bemöta varje familjs unika situation. Vidare framkom att tala om övervikt och livsstilsförändringar kunde ibland vara en utmaning, då det många gånger är ett känsloladdat ämne. / Children who are overweight is a growing and global health problem which can lead to several serious complications but also mental illness. Research shows that promoting good living habits early in children is beneficial to prevent overweight, and nurses in child health care have an important role with this work. The aim of this study was to describe the nurses´ experience of the health promotion and preventive work with overweight in the child health care. Semi-structured interviews were conducted with 13 nurses active in child health care. The analysis was conducted with qualitative content analysis and resulted in three categories and eight subcategories. The categories were Family-centered approach, Challenges in the work and Using strategies. Nurses in the study highlighted the importance of establishing a good relationship with the family and participating in the family to motivate lifestyle changes, as most of the family needed to make changes. In order to promote good living habits and prevent overweight in children, it was highly sought after by nurses to respond to each family's unique situation. Talking about overweight and lifestyle changes can be a challenge as it is often an emotionally charged topic.

Bakgrund: Vårdnadshavare till barn med cancer står inför stora påfrestningar och förmågan att hantera dessa är till stor del beroende av vårdpersonalens arbets- och förhållningssätt. Familjecentrerad omvårdnad är ett tillvägagångssätt där både patienten och familjen står i centrum. Syfte: Att undersöka upplevelser av familjecentrerad vård hos föräldrar till barn med cancer och dess påverkan på livskvalitet. Metod: Litteraturstudie med genomgång av vetenskapliga originalartiklar som berörde ämnet och kunde bidra till att svara på syftet med studien. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet kunde delas in i fem kategorier; belastning på vårdnadshavare, kontrollbehov, hoppfullhet, relation med vårdpersonal och indirekt påverkan. Familjecentrerad vård kan minska belastningen på vårdnadshavare vilket i sin tur har en positiv inverkan på livskvalitet. Belastningen på vårdnadshavaren var i sin tur relaterat till vårdnadshavarens självförtroende/självuppfattning, kunskap/bemästring, och optimism. Vårdnadshavare uttryckte många gånger behov som kunde associeras till grunderna i familjecentrerad omvårdnad. Slutsats: Familjecentrerad vård har en inverkan på vårdnadshavares fysiska och psykiska välmående. Livskvalitet är indirekt relaterat till familjecentrerad vård genom belastning på vårdnadshavare. Det är viktigt att vårdpersonal individanpassar den familjecentrerade vården efter varje persons behov och mottaglighet för information. / Background: Parents of children with cancer are facing stresses, and the ability to handle these depends to a great extent on the health care professionals work and approach. Family-centered care is an approach where both the patient and the family are in the center. Aim: To investigate experiences of family-centered care and the influence on life quality among parents of children with cancer. Method: A literature study with a review of scientific original articles within the area which could contribute to answer the aim of the study. The articles were analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in five categories; caregiving burden, checking needs, hopefulness, relationship with health care professionals and indirectly impact. Family-centered care relieved parents of caregiving burden, which had a positive influence on life quality. Caregiving burden was connected to the parents’ self-perception, mastering and optimism. Parents often expressed needs, which correlated to the core concept of family-centered care. Conclusion: Family-centered care has a great impact on parents’ physical and psychological well-being. Quality of life can indirectly be linked to family-centered care through caregiving burden. It’s important for health professionals to individualize the care according to each person’s need and receptivity.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Tolv sjuksköterskor med grundutbildning och specialistutbildning inom barn samt intensivvård fördelades i tre grupper och intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid återupplivning: vård av familjen samt organisation. Utifrån dessa två kategorier framträdde åtta subkategorier: att stödja föräldrar, att inge förtroende, att skydda föräldrar, att bemöta föräldrar i kris, att fokusera på barnet, arbetslivserfarenhet, teamarbete samt rutiner. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att föräldrar är närvarande vid återupplivning utmärktes av en stark önskan att kunna fokusera på barnet och samtidigt veta att föräldrarna blir omhändertagna. För att återupplivningen skall fungera optimalt krävs ett väl fungerande teamarbete med noggrant utarbetade riktlinjer och rutiner som efterföljs. Klinisk betydelse: Det vore betydelsefullt om sjuksköterskor dagligen planerade och tydliggjorde rollfördelningen i vårdteamet inför akuta situationer såsom vid återupplivning. Simulatorträning med docka kan vara en metod i att träna samarbetet i vårdteamet och att vara bättre förberedd vid akuta situationer såsom återupplivning. / Background: A child's hospital stay is very worrying and stressful for the whole family. Recent research shows that far from all Intensive Care Units regard parents as a natural part of the pediatric care. Research also indicates that parents want to be present in the daily care, including emergency situations such as resuscitation. Purpose: The purpose of this study was to explore nurses' experiences of parental presence during resuscitation. Method: A qualitative study was conducted. Data collection was performed using the method of unstructured focus group interviews. Twelve nurses with basic education and specialized education in pediatric and critical care were interviewed in three groups. Data were analyzed by a content analysis. Results: The result revealed two categories that affect nurses' experiences in resuscitation: care of the family and organization. Based on these two themes emerged eight sub categories: to support parents, to give confidence, to protect parents, to meet parents in crisis, focusing on the child, work experience, team work and routines. Conclusion: Nurses' experience of parental presence during resuscitation was characterized by a strong desire to focus on the child while knowing that the parents are cared for. For resuscitation to function optimally, an effective teamwork with well-trained procedures is required. Clinical significance: It would be important if nurses daily prepared and clarified the roles of the treatment team for emergency situations such as resuscitation. Simulator training with a doll can be a method for training the cooperation of the treatment team to be better prepared in emergency situations such as resuscitation.