<p>Högskolan i Jönköping D-uppsats</p><p>Högskolan för lärande Lärande</p><p>och kommunikation, HLK 91-120 hp</p><p>Abstract</p><p>________________________________________________________</p><p>Gunilla Lundmark och Agneta Nordén</p><p>Läxors betydelse för elevers lärande</p><p>En fenomenografisk studie av lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande.</p><p>År 2008 Antal sidor: 34</p><p>______________________________________________________________________</p><p>Läxor är ett ämne som ofta diskuteras och som många har åsikter om. Debatten kring läxor är ofta onyanserad och handlar ofta om läxans vara eller icke vara. Utgångspunkten för vår undersökning är att rikta intresse av att förstå hur lärare ser på läxans betydelse för elevers lärande.</p><p>I denna studie presenteras forskningsfrågan: Hur beskriver lärare betydelsen av läxor för elevers lärande?</p><p>I bakgrunden anlägger vi ett historiskt perspektiv på läxan och redogör för hur den genom åren har beskrivits i skolans allmänna läroplaner. Därefter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien.</p><p>Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lärande har förändrats över tiden och att det har funnits olika sätt att närma sig dessa begrepp, utifrån olika perspektiv.</p><p>Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats. Undersökningen baseras på åtta intervjuer med lärare som har erfarenheter av att arbeta med elever inom skolår 1 - 6. Syftet med vår undersökning var att studera lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande. Utifrån vår huvudfråga definierade lärarna in sig i ämnet och vid analysen av intervjuerna framkom två huvudspår.</p><p>Utfallet av det första huvudspåret: Vad är det som motivera lärare att ge läxor?, resulterade i tre beskrivningskategorier. De beskriver att läxor ges för att tiden i skolan inte räcker till, läxor tränar elever i att ta ansvar och läxor ges för att föräldrar och omgivning har förväntningar och krav. Det andra huvudspåret: Hur beskriver lärare läxans betydelse för elevers kunskapserövring?, resulterade i tre beskrivningskategorier. Kategorierna beskrivs med att läxan har betydelse för att den ger repetition, träning i kärnämnena och föräldrars engagemang i form av läxhjälp har eller betydelse.</p><p>Vår undersökning visar på att sambandet med läxor och lärande inte är tydligt uttalad. ______________________________________________________________________</p><p>Sökord: läxor,lärande,kunskapssyn, fenomenologi, fenomenografi</p><p>______________________________________________________________________</p><p>Postadress Gatuadress Telefon</p><p>Gjuterigatan 5 036-101000</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation</p><p>Box 1026</p><p>551 11 Jönköping</p>

<p>Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar. </p><p>I min litteraturstudie tar jag kortfattat upp vad som kännetecknar sexårsåldern samt vad tidigare undersökningar visat om sexåringars tankar och föreställningar om skolstart och skola. </p><p>I min intervjuundersökning uttrycker de flesta sexåringarna en viss oro inför skolstarten även om de alla tycker att det skall bli roligt att börja skolan. </p><p>Läsa, skriva och räkna är det barnen framför allt annat förknippar med skola. Dessa resultat får stöd också av min litteraturstudie. Föräldrar, syskon och äldre kamrater är de som barnen i huvudsak säger att de lärt sig om skolan av.</p>

<p>Studiens syfte har varit att undersöka hur några lärare i år 7-9 gör och tänker när de undervisar i geografi. Jag ville också veta vilka uppfattningar de har av ämnetsamt undersöka hur samma lärare ser på begreppet syntes kopplat till geografiämnet. Jag ansåg det också vara nödvändigt att undersöka om och hur geografiämnet är synligt i andra ämnen.</p><p>Jag ställde två frågor utifrån mitt syfte:</p><p>1. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 skolämnet geografi? Vilekn syn har de på ämnet?</p><p>2. Hur uppfattar några lärare i år 7-9 geografi som syntesämne? är geografi synligt i andra skolämnen? Hur?</p><p>Mina utfallsrum visar att det finns tre olika sätt att uppfatta geografiämnet på; det empatiska, miljö-och framtidsperspektivet samt det allmänbildande. I samtliga kategorier ingår begreppet omvärldsanalys eftersom omvärldsanalys är geografi för mina informanter.</p><p>Det framkommer också att det finns både en hög och låg medvetenhet kring geografi som synetsämne.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv. Lärarna i undersökningen skiljer sig åt då det gäller uppfattningen om datorn i undervisningen. För några lärare har den en självklar plats i undervisningen, andra är mer tveksamma av olika skäl. Flera lärare ser datorn framförallt som ett redskap för att söka information på Internet och datorn som ordbehandlare. Datorn uppfattas framförallt som ett verktyg för den enskilde eleven, och man bortser från styrdokumentens mål om elevsamverkan och elevsamarbete i samband med datorn i undervisningen.</p>

Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om läsförståelseutveckling och om hur läsförståelseundervisning. Det är en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lärares uppfattningar om vad som utvecklar läsförståelse och hur läsförståelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna är att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin läsförståelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet påvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter på egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istället för undervisare och övervakare av elevernas läsning. Det finns även en risk att de läsare som inte har några svårigheter inte får möjlighet att utveckla sin läsförståelse utan att fokus endast blir på de elever som är svaga läsare.

I den här uppsatsen undersöks fyra svenska som andraspråkslärares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nått stor framgång och spridits på skolor runt om i världen. Pedagogiken baseras på förvissningen att alla elever, i synnerhet andraspråkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina läs- och skrivförmågor samt för att kunna tillägna sig kunskaperna inom de olika skolämnena. Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, är mitt syfte att få kunskap om hur fyra verksamma svenska som andraspråkslärare upplever den australiska genrepedagogiken. Metoden som ligger till grund för min undersökning är fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats. Resultaten visar att samtliga informanter är nöjda med metoden. Fördelarna är att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga måluppfyllelser såsom förbättrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lärande. Det visade sig också att informanterna inte upplever några nackdelar med metoden, men däremot stött på några svårigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssätt och genrepedagogiken är att det tidigare arbetssättet var implicit till skillnad från genrepedagogiken som är explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för både eleverna och lärarna. Tre informanter upplevde att en av skillnaderna är att genrepedagogiken innebär mer förarbete men de beskrev detta som något positivt då de slipper ”lappa och laga efter”. Slutsatsen är att informanterna upplever den australiska genrepedagogiken som positiv och vill fortsätta arbeta efter den.     Nyckelord: svenska som andraspråkslärare, genrepedagogik, fenomenografi, cirkelmodellen, Reading to Learn.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien. Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning. Slutligen synliggjordes ett motsatsförhållande mellan summativ och formativ bedömning, framförallt då begreppen användes explicit.

My aim is to find out about teachers’ perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency. They express that they try to include all students and that all students get the chance to express themselves, but one problem is that students often tend not to speak or practice their oral skills in the classroom. To prevent this issue teachers try to have discussions and oral tests in smaller groups, something which seems to be successful according to teachers. However, another problem with reference to promoting and assessing oral skills, is that time is not sufficient enough for the teachers to help all students to reach the oral goals. Because of that teachers tend always to have special occasions where they assess students whereas the continuous assessment takes place in the classroom at suitable opportunities.

Detta examensarbete anlägger ett jämförande och internationellt perspektiv på hur olika slags individualiseringar i skolan kan användas för att tillgodose elevers individuella kunskapsnivåer. Syftet är att undersöka och jämföra hur två lärare, en i Nya Zeeland och en i Sverige utformar och bedriver individualiserad undervisning för yngre elever för att uppnå en undervisnings- och lärandemiljö som passar alla elever i klassen. I detta syfte har jag med en fenomenografisk ansats valt att intervjua och observera undervisning i två klasser, med fokus på både elever och lärare, i skolans år ett i respektive land. Studien visar att i den nya zeeländska klassen tillämpade läraren nivågruppering som utgick från elevernas förkunskaper i de två ämnena engelska och matematik medan andra typer av individualisering användes i de andra ämnena. I den svenska klassen lät läraren varje elev arbeta efter ett individuellt arbetsschema i motsvarande ämnen, svenska och matematik. Resultaten pekar på att elevernas känsla av att lyckas påverkas av de olika individualiserande metoderna. Nivågruppering i det nya zeeländska klassrummet tycktes främja elevernas självbild, medan det individuella arbetsschemat i det svenska klassrummet ledde till att eleverna tenderade att tävla och jämföra sig med varandra.

Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal. Däremot avstod lärarna ibland hjälp från ledningen då de ansåg att den redan var överbelastad. Samarbetet mellan lärarna fungerade för det mesta bra och många upplevde att de också kunde påverka sin arbetssituation. Men en förändrad lärarroll och ökade krav på dokumentation bidrog till att lärarna upplevde sin arbetsbelastning som stor och menade att loven var en förutsättning för att orka fortsätta arbeta som lärare. För att utvecklas i sin profession både vad gäller kunskapsmässigt som didaktiskt, önskade lärarna kontinuerlig fortbildning bekostad av skolorganisationen.