Uppsatsens titel: Häxa, offer, moder, revolutionär eller fjortis? – En analys av hur kvinnor framställs på nutida svensk film baserade på originalmanus   Seminariedatum: 2011-05-31   Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion   Författare: Marie Lindberg & Linda Nilsson   Handledare: Maj Asplund Carlsson   Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film.   Syfte: Syftet med vårt arbete är att analysera hur kvinnor framställs i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgående tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa.   Metod: Vi har med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat våra fem filmer utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.   Teoretiska perspektiv: Vår huvudsakliga teori består av teorier kring genusvetenskap, populärkultur samt även stereotyper på film.   Empiri: För att besvara frågeställningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du & jag, När mörkret faller, Så som i himmelen och Vingar av glas.   Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut är att kvinnor till viss del framställs stereotypt och då ofta på ett negativt sätt. Däremot finns det undantag, då vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och växer sig så pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien. Det finns i relativt många fall spår av en könsmaktordning, till nackdel för kvinnorna.

Title: Investor or Maecenas? – A study on the usage of venture capital within the Swedish film industry. Author: Tobias Magnusson Supervisors: Ahmad Ahmadi, Clas Gunnarsson Purpose: The purpose with this thesis is to complement the research on procurement of capital within the Swedish film industry. Methodology: The primarily research method that have been used to gather material is qualitative interviews, that has been performed with four individuals that are active in the Swedish film industry. Theory: In order to create an adequate theoretical base, theories regarding investments and cultural entrepreneurship are presented. Empirics: In this chapter the results of the interviews are presented, sorted in several subcategories. The material is thereafter analyzed and discussed in the following chapter, with the theoretical base in mind. Conclusion: The usage of venture capital within the Swedish film industry is relatively low today. Non-monetary values are the primary reason to invest in the Swedish film industry today. A significant risk diversification, together with knowledge dispersion needs to be made in order to make the Swedish film industry more attractive to investors. If these changes will be made, there is a possibility that the industry’s self image will change. Keywords: Film, financing, venture capital, cultural entrepreneurship, Swedish film industry / Titel: Investerare eller mecenat? – en studie om riskkapitalanvändning inom den svenska filmbranschen Författare: Tobias Magnusson Handledare: Ahmad Ahmadi, Clas Gunnarsson Syfte: Syftet med uppsatsen är att komplettera forskningen kring kapitalanskaffning inom den svenska filmindustrin. Metod: Den huvudsakliga materialinsamlingen har skett genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken personer som är aktiva inom den svenska filmbranschen. Teori: För att skapa en adekvat teoretisk referensram presenteras dels investeringsteorier, samt även teorier som rör kulturföretagande. Empiri: I empirikapitlet presenteras resultatet av intervjuerna, utefter en rad underrubriker. Empirin analyseras och diskuteras sedan i det efterföljande kapitlet med utgångspunkt i den presenterade teorin. Slutsats: Användningen av riskkapital sker i begränsad utsträckning idag. Mjuka värden är idag den främsta anledningen till riskkapitalinvestering i den svenska filmbranschen. En påtaglig riskdiversifiering samt kunskapsöverföring måste ske för att göra svensk film attraktivare ur ett investerarperspektiv. Sker dessa förändringar är det även troligt att branschens självbild kan komma att ändras. Sökord: Filmfinansiering, riskkapital, kulturföretagande, svensk filmindustri

Ämnet som jag har undersökt är synen på den avvikande individen i film. I min analys har jag använt mig av David Lynchs The Elephant man (1980) samt Werner Herzogs Kaspar Hauser (1974). Min analys är gjord utefter den hermeneutiska metoden och är således utarbetad efter mina egna tolkningar och reflektioner kring filmerna. Teorierna jag har använt mig av är postkolonialism och makt. I min slutsats har det framgått att det kan vara en mångfald anledningar till hur och varför människor väljer att behandla de avvikande individerna på sättet de gör. Dock så framgår det att de som behandlar de avvikande väl oftast motiverar sina handlingar genom att de finner sympatier för de utsatta. När det gäller de människor som ger en sämre behandling av de avvikande kan detta ofta motiveras på flera sätt. Dels så kan dessa människor ha en tro om att de gör de utsatta en ”tjänst” när de försäker omforma dem. Då man inte lyckas med omformningen legitimerar man istället att exkludera dem. Andra kan utsätta de avvikande för onda och giriga handlingar och motivera det som om de inte ser att det är människor med ett likvärdigt människovärde som de själva.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard. Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans. Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om. Precis som färgen, som använde sig av färg för att skilja mellan verklighet och dröm, har 3D-formatet även tagit del av detta berättargrepp. Möjligheten finns att 3D-formatets spridning ut i andra medier, precis som färgens spridning till televisionen, kan hjälpa 3D-formatet i dess väg att bli en standard inom filmmediet. Dockär 3D-formatet fortfarande låst i sin visuella attraktion och används mer för att visuellt underhålla än för att visuellt berätta. Det är både tekniska och ekonomiska omständigheter som samarbetat för att få 3D-formatet att återkomma i ett digitalt format. Ingen av dem kunde enskilt få fram innovationen. Vikten ligger på de tekniska omständigheterna i och med digitaliseringen som sker hos biograferna, men digitaliseringen i sig styrs både av tekniska och ekonomiska val och 3D-formatet är främst en ekonomisk hjälp för biograferna att göra digitaliseringen. 3D-formatet är därmed mer en ekonomisk hjälp än en teknisk utbyggnad av filmmediet.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur katastroffilmer gestaltar och tolkar aktuella miljöproblem, samt hur forskningen representeras i filmerna. För att få en bild av relationen mellan forskningen och samhället som gestaltas, har vi även tittat närmare på hur vetenskapsmännen representeras. Denna studie är viktig därför att mediala representationer inte bara handlar om nyhetsrapportering som förmedlas världen över; även underhållning kan vara en del av de debatter som förs i media och därmed nå en stor publik. Frågorna vi ställer oss är följande: Hur ska filmens miljöproblematik lösas? Hur representeras vetenskapsmännen i filmerna? Går det att finna klassiska stereotyper eller har representationen av vetenskapsmän förändrats jämfört med tidigare katastroffilmer? Hur representeras vetenskap och forskning i filmerna? Hur presenteras den och vad sägs?

No description available.

Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 – 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen.

Sammanfattning: The Lord of The Rings-trilogin slog världen med storm då första filmen kom ut år 2001. J.R.R Tolkiens böcker var väldigt omtyckta och framförallt omtalade men det hade aldrig funnits icke-animerade filmer på dem. Peter Jackson tog på sig att skapa filmerna och klarade detta åtagande väldigt bra. Däremot var kvinnorollerna, precis som i böckerna, väldigt små och inaktiva. Detta är därför någonting jag valt att ta upp i min uppsats. Kvinnornas roller i jämförelse med männens. Uppsatsen jämför de olika rollfigurerna mot varandra och deras roller överlag i specialversionerna av filmerna.

Denna uppsats analyserar filmrecensioner skrivna om två filmer av Ella Lemhagen och två filmer av Daniel Alfredson. Recensionerna är lästa ur ett genusperspektiv för att undersöka om recensentens sätt att skriva avsöljar om regissören är en man eller en kvinna, och i så fall hur detta kan se ut.