Syfte: I takt med att hållbarhet blir allt viktigare, erhåller företagen en betydelsefull roll i arbetet för ett hållbart samhälle. Vilket medfört ett stort intresse för hur ESG-betyget påverkar de finansiella aspekterna av verksamheten i både företagsvärlden och den akademiska världen. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på välutvecklade marknader när denna relation studerats, till följd av detta riktar denna studie in sig på tillväxtmarknader. I denna kontext har institutionella faktorer bidragit till att resultaten från tidigare forskning är motstridiga. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, samt hur financial slack påverkar denna relation på tillväxtmarknader. Metod: Studien har en deduktiv ansats och tillämpar en kvantitativ metod. Med hjälp av regressionsanalyser undersöks sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, samt hur financial slack påverkar det studerade sambandet på tillväxtmarknader. Urvalet består av 2 287 företag från 19 tillväxtmarknader fördelat över 11 sektorer. Samtliga data avser år 2022 och är hämtade från Refinitiv Eikons databas. Sekundärdata har analyserats genom univariat-, bivariat- och multivariat analys i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultaten antyder ett positivt samband mellan ESG-betyg och ROE, samt mellan G-betyg och finansiell prestation. Samtidigt som inget samband observeras mellan E- och S-betyg och finansiell prestation. Vidare antyder resultaten att financial slack inte påverkar relationen mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny och ökad kunskap beträffande sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Dels genom att en relativt outforskad kontext, i form av tillväxtmarknader studeras, dels då de tre dimensionerna av ESG och dess effekt på den finansiella prestationen undersöks var för sig. Förslag till framtida forskning: Med bakgrund mot studiens begränsningar föreslås att framtida forskare tillämpar en longitudinell forskningsdesign när sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation studeras, detta för att fånga upp förändringar över tid. Ett ytterligare förslag är att använda marknadsbaserade mått för att mäta finansiell prestation. / Aim: As sustainability becomes increasingly important, companies are given a significant role in the work towards a sustainable society. Which has led to a great deal of interest in how the ESG-rating affects the financial aspects of the business in the corporate community as well as in the academia. Much of the previous research has focused on developed markets when studying this relationship, as a result this study focuses on emerging markets. In this context, institutional factors have contributed to conflicting results from previous research. The purpose of the study is to investigate the relationship between ESG-score and financial performance, as well as how financial slack affects this relationship in emerging markets. Method: The study has a deductive research approach and uses a quantitative method. Using regression analyses, the relationship between ESG-score and financial performance is examined, as well as how financial slack affects this relationship in emerging markets. The sample consists of 2 287 companies from 19 emerging markets, operating in 11 different sectors. All data refer to the year 2022 and are retrieved from Refinitiv Eikon's database. The secondary data has been analyzed through univariate, bivariate and multivariate analysis in the statistics program IBM SPSS. Results and conclusions: The results indicate a positive relationship between ESG-score and ROE, as well as between G-score and financial performance. Meanwhile, no relationship is observed between E-, and S-score and financial performance. Furthermore, the results suggest that financial slack does not affect the relationship between ESG-score and financial performance. Contribution of the thesis: The study contributes with new and increased knowledge regarding the relationship between ESG-score and financial performance. By studying a relatively unexplored context, in the form of emerging markets, and by examining the three dimensions of ESG and its effect on financial performance individually. Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested that future researchers apply a longitudinal study design when investigating the relationship between ESG-score and financial performance, so that changes over time can be observed. Another suggestion is to use market-based key ratios to measure financial performance.

Background: Gender equality has during recent years become a widelyresearched topic with mixed results. Recent studies show clear figures thatwomen are underrepresented on board of directors. The varying resultsindicate that it is a complex issue and that more evidence and knowledgemust be added.  Purpose: The purpose of this study is to analyze how the proportion ofwomen on company boards for Swedish companies affects the company'sperformance. We also study the critical mass among company boards on theNasdaq Stockholm. Methodology: In our study, we used a quantitative method with a deductiveapproach. We collected data on 216 companies and created our hypothesesfrom mainly upper echelon theory, critical mass theory and tokenism Conclusion: Our study finds that there is no significant effect on firmperformance when accounting for the number of women representatives onthe board of directors. Our results do align with the critical mass theory asfirm performance increases when women represent 30% of the board. Thishowever can not be statistically proven. / Bakgrund: Jämställdhet har under de senaste åren blivit ett mycket forskatämne med blandade resultat. Nyligen genomförda studier visar tydliga siffrorpå att kvinnor är underrepresenterade i styrelsen. De varierande resultatentyder på att det är ett komplext område och att mer bevis och kunskap måstetillföras. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur andelen kvinnor ibolagsstyrelser för svenska bolag påverkar bolags prestation. Vi studeraräven den kritiska massan bland bolagsstyrelserna på Nasdaq Stockholm. Metod: I vår studie använder vi en kvantitativ metod med ett deduktivtförhållningssätt. Vi samlade in data på 216 företag och skapade vårahypoteser från främst upper echelon teorin, teorin om kritisk massa ochtokenism. Slutsats: Vår studie finner att det inte finns någon signifikant skillnad påföretagets prestationer när man kollar på antalet kvinnliga representanter istyrelsen. Våra resultat överensstämmer med teorin om kritisk massa dåföretagets prestationer ökar när kvinnor representerar 30 % av styrelsen.Detta kan dock inte statistiskt bevisas.

Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analyser. Resultat och slutsats: Resultatet pekade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld. Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett  förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet. Nyckelord: ESG-betyg, E-betyg, S-betyg och G-betyg, hållbarhetsrapportering, ROA, ROE, finanssektorn, finansiell prestation / Aim: Companies in today's society find themselves in an increasingly pressing situation where they have to work sustainably or conduct business in a sustainable way. The financial sector plays an important role in countries economies, because of this, the relationship between ESG-ratings and companies financial performance has become a debated area of research. Much of the previous research has presented varying and conflicting results. Due to this, this study will focus on the relationship between financial performance and ESG ratings in the European countries in order to develop the current research. The purpose of the study is to investigate and analyze whether there is a relationship between the company's ESG-score and financial performance within the financial sector in the European countries.   Method: The study is based on a quantitative method that applies a deductive approach. The secondary data has been obtained from Refinitiv Eikon. The study's sample consists of 160 financial companies operating in 23 different countries in the EU, these companies have been analyzed over a period of 3 years. The study's data have been analyzed using bivariate-, univariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusion: The result did not indicate any significant correlation between ESG-score and financial performance, the result did not indicate any significant correlation between S-rating, G-rating and financial performance. The result showed a significant correlation between the individual dimension E-rating and ROA.  Contribution of the thesis: This study contributes an updated analysis regarding the relationship between sustainability reporting and the financial performance of the financial sector in the European countries. Based on on studys result, the study contribute useful information for all potential stakeholders and investors in the financial sector.  Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested to use data from more than one database to include more variables that are in relation to the research area. Another suggestion is to investigate the correlation in more countries and sectors in the longer term. This can be done by using different databases that publish companys ESG ratings, in this way the number of both dependent and independent variables can increase, which increases the credibility of the study.  Keywords: ESG-score, E-score, S-score and G-score, sustainability reporting, ROA, ROE, financial sector, financial performance

Bakgrund och problem: Sverige är ett av de mest hållbarhets medvetna länderna i världen (Robecosam, 2021) med ett stort antal företag som prioriterar och rapporterar CSR-aktiviteter. Med det i åtanke är CSR ett växande intressant ämne vilket är ett omdiskuterat inom akademisk forskning, framförallt vilken effekt den har för företag som implementerar det. Vi valde att utforska vidare på detta i Sverige i förväntan av att se ett samband med förbättrat ekonomiskt resultat för de företag som engagerar sig i CSR.Syfte och bidrag: Föreliggande studie har syftet att undersöka vilken påverkan corporate social responsibility (CSR) har på corporate financial performance (CFP) hos svenska börsnoterade små- och medelstora företag under år 2019. Det forskningen är tänkt att bidra till är ökad förståelse för CSR och vilken betydelse det har för företag som implementerar det. De som kan dra nytta av den informationen är investerare, forskare och företag.Metod: Det valda metodvalet var multipel linjär regression med 1 oberoende variabel, vilket representerar CSR, och 3 kontrollvariabler. Den oberoende variabeln som användes var ESG. De kontrollvariabler som användes var kapitalstruktur, företagsstorlek och ålder. De valda beroende variabler var Return on equity (ROE), Return on assets (ROA) och Tobins Q vilket representerade finansiell prestation (CFP).Slutsats: Föreliggande studiens slutsats var att metodvalet visade sig vara insignifikant och därför kunde inte syftet visa om CSR påverkar CFP positivt. Det rekommenderas därför att använda andra metodval vid undersökning av CSR-CFP relationen hos små- och medelstora företag (SME) i framtida studier. / Background and problems: Sweden is one of the most sustainability-conscious countries in the world (Robecosam, 2021) with a large number of companies prioritizing and reporting CSR activities. With that in mind, CSR is a growing topic of interest which is debated within academic research, especially the effect it has on companies that implement it. We chose to explore this further in Sweden in the expectation of seeing a connection with improved financial results for the companies that engage in CSR.Purpose and contribution: The purpose of this study is to investigate the impact corporate social responsibility (CSR) has on corporate financial performance (CFP) in Swedish listed SMEs during the year 2019. What the research is intended to contribute to, is increased understanding of CSR and what significance it has for companies that implement it. Those who can benefit from the findings of this research paper are investors, researchers and companies.Method: The choice of method was a multiple linear regression with 1 independent variable, that represented CSR, and 4 control variables. The variables used were ESG as the independent variable. For control variables, capital structure, company size and age were used. The selected dependent variables were return on equity (ROE), return on assets (ROA) and tobin's Q which represented corporate financial performance (CFP).Conclusion: The conclusion of the present study was that the choice of method was found to be insignificant and therefore the aim of showing that CSR affects CFP positively could not be confirmed. It is recommended to use other methodological choices when examining CSR-CFP from small- and medium sized enterprises (SME) in future studies.

Denna uppsats syftar till att förklara samband mellan insynsägande och svenska börsnoterade företags finansiella prestation. Insynsägande definieras i uppsatsen som andelen ägande innehavd av styrelse och företagsledning. Finansiell prestation operationaliseras i uppsatsen som Tobin’s Q och ROIC. Syftet uppnås genom en kvantitativ analys av sekundärdata inhämtad från Holdings och Börsdata för perioden 2017-2022. Resultatet framställs genom korrelationer, deskriptiv statistik och regressionsanalyser. Utfallet kan inte styrka att insynsägande har någon signifikant effekt på finansiell prestation. Det kan med anledning av resultatet inte bevisas att svenska börsnoterade företags finansiella prestationer påverkas av insynsägandets omfattning. Då studien är genomförd på ett stort urval bör utfallet ligga nära hela populationen, vilket innebär samtliga bolag noterade på Large- och Mid cap. Den bristande effekt insynsägande har på finansiell prestation förklaras främst av stewardship-teorin och av de särdrag som definierar nordisk bolagsstyrningskultur. Studien har kunnat bidra till att fylla kunskapsluckan kopplat till insynsägande i Norden. / This essay aims to explain the relationship between insider ownership and the financial performance of listed Swedish companies. Insider ownership is in this essay defined as the share of ownership held by the board and the company's management. Financial performance is operationalized in this essay using Tobin's Q and ROIC. The purpose is achieved through a quantitative analysis of secondary data obtained from Holdings and Börsdata for the period 2017-2022. The results are obtained through correlations, descriptive statistics, and regression analyses. The findings do not provide evidence that insider ownership has any significant effect on financial performance. Consequently, it cannot be proven that the financial performance of listed Swedish companies is affected by the extent of insider ownership. As the study is conducted on a large sample, the outcome should be close to the entire population, which includes all companies listed on the Large- and Mid cap. The lack of impact insider ownership has on financial performance is primarily explained by the stewardship theory and by the characteristics that define the Nordic corporate governance culture. The study has been able to contribute to filling the knowledge gap linked to insider ownership in the Nordic region.

Titel: Är det lönsamt att investera i hållbarhet?   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Haben Ablelom Gebremeskel   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2024 – Mars   Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn.   Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analys.   Resultat och slutsats: Resultatet visade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer, men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället.   Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld.   Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet.

Inledning: Huruvida insynsägande påverkar finansiell prestation är ett beforskat område där tidigare studier kommit fram till olika slutsatser. Utifrån agentteorin torde insynsägande ha en positiv påverkan på finansiell prestation, utifrån entrenchment-teorin torde insynsägande påverka finansiell prestation negativt i och med ökad makt. Samtidigt utifrån stewardship-teorin torde det inte finnas en relation mellan insynsägande och finansiell prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag vilka präglas av en hög förekomst av aktier med skilda röstvärden och en hög ägarkoncentration. Vidare är syftet att teoretiskt förklara de resultat som framkommer i denna uppsats för att redogöra för vilka befintliga teorier inom området som kan appliceras i en svensk kontext. Metod: För analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag har uppsatsen tagit en kvantitativ ansats med ett deduktivt synsätt där teori har testats genom en panelregression innehållande 300 observationer. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation, operationaliserat som Tobin's Q, tar sitt uttryck som ett inverterat U. I spannet 0 till 37,75 procent insynsägande finner vi stöd för en alignment-effekt samtidigt som vi finner stöd för entrenchment-effekten vid nivåer av insynsägande över brytpunkten på 37,75 procent. Vidare finner vi inget stöd för stewardship-teorin. Den brytpunkt som noterats i svenska bolag är lägre än den brytpunkt som påvisats i länder så som USA och Storbritannien. Förklaringen till detta kan vara den höga prevalensen av aktier med skilda röstvärden och den höga ägarkoncentration som präglar svenska företag. / Introduction: Whether Managerial Ownership affects financial performance is an area of research where previous studies have come to different conclusions. Based on Agency Theory, Managerial Ownership should have a positive impact on financial performance, and based on Entrenchment Theory, Managerial Ownership should have a negative impact on financial performance due to increased power. At the same time, based on Stewardship Theory, there should not be a relationship between Managerial Ownership and financial performance. Purpose: The purpose of the essay is to analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, which are characterized by a high prevalence dual-class shares and a high ownership concentration. Furthermore, the purpose is to theoretically explain the results that appear in the essay to explain what existing theories in the field that can be applied in a Swedish context. Method: To analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, the essay has taken a quantitative and deductive approach where theory has been tested through a panel regression containing 300 observations. Conclusion: The essays results show that the relationship between Managerial Ownership and financial performance, operationalized as Tobin's Q, takes its expression as an inverted U. In the range 0 to 37.75 percent Managerial Ownership we find support for an alignment effect while also finding support for an entrenchment effect at levels of Managerial Ownership above the inflection point of 37.75 percent. Furthermore, we find no support for Stewardship Theory. The inflection point noted in Swedish companies is lower than the inflection points detected in countries such as the US and the UK. The explanation for this may be the high prevalence of dual-class shares and the high ownership concentration that characterizes Swedish companies.

Syfte: Ett växande intresse för CSR och dess betydelse lyfter fram rollen av bolagsstyrning. Bland annat ifrågasattes styrelsens roll i att utveckla strategier och uppfylla krav från diverse intressentgrupper. Frågan om finansiell prestation, eller tillgängligheten av finansiella resurser, kan påverka förhållandet mellan CSR och styrelseegenskaper har sällan undersökts tidigare. Syftet med denna studie är därmed uppdelat i två frågeställningar; den första delen undersöker hur styrelseegenskaperna påverkar CSR. Vidare behandlar den andra delen potentiella modererande effekter av finansiell prestation på förhållandet. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och en tvärsnittsforskning som bygger på en kvantitativ strategi. Data inhämtades via Refinitiv Eikon om 433 börsnoterade nordiska bolag för året 2021. Behandling och analys av data genomfördes via SPSS; ett statistiskt mjukvaruprogram. Resultat & slutsats: Resultaten tyder på positiva och statistiskt signifikanta effekter av styrelsens storlek, andelen kvinnor i styrelsen respektive andelen oberoende styrelseledamöter på CSR. Likaså fanns ett positivt samband mellan CSR och finansiell prestation samt att påverkan av styrelsestorleken på CSR positivt stärks av finansiell prestation. Däremot indikeras att påverkan av andelen kvinnor i styrelsen respektive andelen oberoende styrelseledamöter på CSR försvagas av finansiell prestation.  Examensarbetets bidrag: Studiens resultat har praktiska och teoretiska bidrag. Studiens teoretiska bidrag avser resultatens tillägg i den nuvarande forskningen om förhållandet mellan CSR och styrelsen. Studiens empiriska resultat kan därmed användas för att bättre förstå hur styrelsesammansättningen kan uppmuntra ansvarsfullt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Genom studiens resultat har vi kunnat föreslå tre ytterligare frågor för fortsatt undersökning. Den första frågan föreslår att VD:ns personlighet, engagemang och värderingar kan vara en närmare indikator på hur VD-dualitet kan påverka CSR. För det andra, föreslås vidare behandling av företagsbeteende mot CSR under olika ekonomiska förhållanden. Slutligen, har tidigare studier föreslagit vidare undersökning av interaktionseffekterna av styrelsens beståndsdelar för närmare indikation av en effektiv styrelsesammansättning. Syftet är att undersöka den gemensamma effekten av styrelsesammansättningen på CSR, till skillnad från att se hur enskilda egenskaper påverkar CSR. / Aim: The growing interest in corporate social responsibility and discussions of its importance inquired the role of corporate governance by numerous researchers. Specifically, the board has been highlighted as a pilar to developing strategies and maintaining the goals of diverse stakeholders. The role of financial performance, or the availability of slack financial resources, is a question rarely posed in its effects on the relation between the previously mentioned variables. The objective of this study is thereby divided into two inquiries; the first part investigates the effects of board characteristics on CSR, whereas the second part explores potential moderation effects of financial performance on the relationship.  Method: This study employs a positivistic research philosophy and cross-sectional research design based on a quantitative strategy. Data was collected through Refinitiv Eikon on 433 Nordic public firms for the year 2021. Processing and analysis of data was conducted through a statistical software program, SPSS.   Results & conclusions: Our findings suggest positive and statistically significant effects of board size, proportion of female board members and proportion of independent board members on CSR, respectively. Likewise, we find that financial performance has a positive effect on CSR and positively accentuates the effects of board size on CSR. Meaning that, higher financial performances positively influence firms’ level of CSP and accentuate the effects of board size on CSR. However, the effects of the proportion of female board members and proportion of independent board members are respectively weakened by firms’ financial performance. Contribution of the thesis: The findings of this study have practical and theoretical contributions. Theoretical contributions refer to our additions to the current research bank by providing more evidence on the effects of board characteristics on CSR. Practical contributions regard the empirical results given the limitations of the study, which can aid in understanding how specific board structures can encourage socially responsible behavior.  Suggestions for future research: Findings of the study inquired the role of three additional topics in relation to CSR. First, our insignificant results for CEO-duality is an additional indication to instead investigate the role of CEOs’ personalities and their engagement toward CSR-related questions, especially in institutional settings with coercive standards for socially responsible behaviors. Second, differences between fostering and declining economical/market conditions may result in re-prioritizations of goals and reformulations of CSR-strategies. Thereby inquiring if economic conditions may be a moderating factor in the relationship between CSR and financial performance. Third, researchers have suggested further investigation on the interaction effects between board characteristics due to their influence on one-and-another.

The use of sustainability within the investment community is becoming increasingly common. More specifically, investors are now more than ever leaning towards ESG scores as a way of incorporating a more holistic approach when making investment decisions. However, the evidence for a relationship between financial performance and ESG scores is inconsistent. Besides, a recent study has also shown a large divergence between ESG scores. Together this urges a need for a more in-depth understanding of which, if any, non-financial metrics have an impact on financial performance. Therefore, this study investigated if there is any relationship between ESG metrics and financial performance for Nordic public companies by performing a multiple linear regression analysis. Our results concluded that such a relationship exists, both for accounting-based ROA and market-based Tobin’s Q between 2017-2018. This study also shows that there is an overall concentration towards social metrics for both models. Secondly, it shows that some metrics such as “Percentage of Female Employees” are positively significant for ROA but not valued by the market model. The opposite outcome also exists where “Code of Conduct/Ethics Policy” is positively significant for Tobin’s Q but not for ROA. Lastly, it is also shown that some important metrics are negative significant for ROA and therefore urging for inclusion of non-financial measurements when making strategic decisions. / Användandet av hållbarhet inom investeringssfären blir allt vanligare. Investerare förlitar sig allt mer på ESG-betyg som ett sätt att integrera en helhetssyn när de fattar investeringsbeslut. Bevisen för ett samband mellan finansiell prestation och ESG-betyg är dock inkonsekventa. Dessutom har en ny studie också påvisat stora skillnader mellan ESG-betyg. Tillsammans skapar detta ett behov av mer fördjupad förståelse för vilka, om ens några, icke finansiella mått som har en inverkan på den finansiella prestationen. Därför undersökte denna studie om det finns något samband mellan ESG-mått och finansiell prestation för nordiska börsnoterade företag genom att utföra en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten konkluderade att en sådan relation existerar, både för det bokföringsbaserade måttet ROA och marknadsbaserade måttet Tobin’s Q mellan 2017-2018. Studien visar också att det finns en övergripande koncentration mot sociala mått för båda modellerna. Efter det visas det även att mått som exempelvis “Percentage of Female Employees” är positivt signifikanta för ROA men inte signifikanta alls för Tobin’s Q. Ett liknande men motsatt resultat finns också då måttet “Code of Conduct/Ethics Policy” är positivt signifikant för Tobin’s Q men inte för ROA. Slutligen visar också denna studie på att det finns viktiga mått som visar en negativ signifikans med ROA och att det därför är viktigt att även inkludera icke-finansiella mått när strategiska beslut ska fattas.