Entreprenörskap är förknippat med personliga och finansiella risker. Tidigare forskning har visat att entreprenörer är riskbenägna vilket, enligt kognitiva processer, förklaras av att det har ett positivt synsätt på risker. Entreprenörer kan uppleva problem med att finna externt kapital, något som benämns som det finansiella gapet. Crowdfunding är en finansieringsform som kan minska det finansiella gapet för företag som befinner sig i uppstartsfasen. I uppsatsen studeras sambandet mellan andelsbaserad crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Entreprenörskapsrisk har i den här studien delats upp i finansiell risk och personlig risk. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utveckla det teoretiska ramverk som finns för crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Extensiva intervjuer genomfördes med sex entreprenörer som har använt sig av andelsbaserad crowdfunding vid ett, eller flera, tillfällen under uppstartsperioden och har startat upp i Sverige. Studiens resultat visar att andelsbaserad crowdfunding minskar den finansiella risken hos entreprenörer men att den personliga risken består. Dock går det att argumentera för utifrån studiens resultat att aspekten “rädsla för att misslyckas” som är en del av den personliga risken minskas indirekt i och med att den finansiella risken minskar.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig. Därefter analyseras mängden totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer genom att de fyra kategorierna slåss samman. Undersökningen omfattar sju hypoteser som analyseras utifrån en checklista som är framarbetad av författarna. Hypoteserna grundar sig på institutionell teori, positive accounting theory samt legitimitetsteorin. Syftet med hypoteserna är att finna samband som påverkar mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer samt finna samband som påverkar homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer.  Analysen sker genom en multipel linjär regressionsanalys för varje kategori av risk samt för totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien visar att företag, trots reglering, lämnar olika mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Vidare visar studiens resultat att storleksmåttet antal anställda påverkar upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer vid strategisk risk. Därefter påträffas inget som kan sägas påverka företagens upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Resultatet av studien visar att mängden upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inte kan förklaras av institutionell teori, positive accounting theory eller legitimitetsteorin. Det påvisas dock samband vid homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk, där dessa samband tyder på att institutionell teori och positive accounting theory kan förklara homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk.

I denna studie undersöks finansiell riskbenägenhet hos professorer och lektorer vid Uppsala universitet. Amerikanska studier har visat att kvinnor är mindre riskbenägna än män, samt att människor med högre utbildning och särskilt en utbildning inom ekonomi har en jämförelsevis högre riskbenägenhet. Denna studie ämnar till att undersöka huruvida dessa teorier stämmer även i Sverige. Studien innefattar en enkätundersökning där anställda vid Företagsekonomiska institutionen, Juridiska institutionen, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samt Institutionen för fysik och astronomi har svarat på frågor kring deras finansiella riskbenägenhet. Studiens resultat kan sammanfattas med att det inte finns några skillnader i riskbenägenhet mellan kvinnor och män, men att vissa belägg finns för att människor med en högre utbildning är mer riskbenägna än människor med en jämförelsevis lägre utbildning. Studien fann vidare att människor med en hög utbildning inom ekonomi är mer benägna att ta finansiella risker än människor med en hög utbildning inom andra områden.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk hos de företag vilka är noterade på Nasdaq OMX Stockholm Metod: För att kunna besvara studiens syfte präglas studien av en kvantitativ metod. Vidare har en tvärsnittdesign använts vid undersökningen. De data som har samlats in har hämtats från databasen Retriever, årsredovisningar samt Folksam index för ansvarsfullt företagande 2013. Samtlig data i studien är av sekundär art. Hållbarhetsarbete hos företag har operationaliserats genom Folksam index där poängsättningen från indexet har legat till grund för mätningen av hållbarhetsarbete. Den finansiella risken har i denna studie mäts via företagens skuldsättningsgrad från 2013. De insamlade data har presenterats samt analyserats genom deskriptiv statistik, Pearsons korrelationstest och multipel regressionsanalys. Resultat & slutsats: Resultatet i studien visar på ett negativt samband mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk, däremot kan studien inte statistiskt säkerställa sambandet då studien inte uppnår ett signifikant resultat. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning inom ämnet är att göra en liknande undersökning på svenska företag under en längre tidsperiod samt mäta finansiell risk på ett mer omfattande vis. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till den teoretiska diskussionen beträffande sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell risk. Genom att studien mätt finansiell risk via skuldsättningsgraden bidrar studien till diskussionen om hållbarhetsarbete påverkar olika typer av finansiella risker inom företag. Studiens praktiska bidrag är att hållbarhetsarbete inte ska ligga som beslutsunderlag för företagsledningar beträffande företagets kapitalstruktur.

Bitcoin was established as an independent digital currency. Today, Bitcoin is the largest cryptocurrency and the currency has had an exponential growth in development and usage. Today’s standing point regarding this revolutionary currency in society is therefore interesting to investigate in relation to the traditional fiat currency. To determine whether Bitcoin is a comparable means of payment in relation to already established fiat currencies, it is important to look at different factors. The factors considered in the study are relative advantage, compatibility, complexity, observability and the perceived risk. The study shows that relative advantage, observability and the perceived risk are factors that statistically influenced the attitude to adopt Bitcoin as a means of payment. Relative advantage and observability proved to have a positive effect on Bitcoin. The perceived risk gave rise to individuals not being willing to accept Bitcoin as a means of payment. The qualitative data has given the study reasons to believe that all factors can influence the attitude to adopting Bitcoin as a means of payment.

Cash holding of a firm has in previous studies been argued to be significant in terms of the firm's performance during a financial crisis taking place on international markets because of the financial protection that cash holding provides. Similar research taking place on the Swedish market is deficient, and more so regarding current crises. This study aims to investigate to which extent cash holding affects the firms performance based on the Covid-19 pandemic on the Swedish market, and so on to observe whether a higher percentage of cash is advantageous during this financial crisis of the Covid-19 pandemic. Special consideration has also been given to the determining factors behind companies decisions regarding the level of cash holdings based on a selection of 676 small to medium-sized companies in the IT line of business. The study assumes a quantitative research method where the numeric data has been produced and compiled based out of the Retriever Business database. Based on a bivariate analysis, this study finds a low correlation between the cash holdings and company performance, which has subsequently been analyzed on the basis of theories and previous research. Furthermore, a higher cash holding generates a faster recovery rate for companies. Thus, companies' short-term results are not affected by the level of cash holdings, but the effect becomes increasingly apparent in the long term.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida ett lands finansiella system har en effekt på företagssektorns finansiella risker Studien bygger på en kvantitativ ansats där vi samlat in data genom årsredovisningar och annan offentlig marknadsdata. I det empiriska material som togs fram presenterades en förutsägelse för konkurs på över 100 företag under totalt 467 observationer de senaste fem åren (2011-2015). Resultatet visade att företagen i de marknadsorienterade länderna påvisade en högre risk för att hamna i konkurs än de bankorienterade. / The purpose of this study is to investigate whether a country's financial system has an impact on the corporate sector's financial risks. The study is based on a quantitative approach in which we collected data from annual reports and other public market data. In the empirical material that was produced we presented a prediction of bankruptcy over 100 companies with a total of 467 observations over the past five years (2011-2015). The results showed that companies in the marketoriented countries have a higher risk of ending up in bankruptcy than in the bank-oriented countries.

Tre tydliga svagheter kunde identifieras i den globala banksektorn under den stora finanskrisen år 2007. Dessa tre svagheter var brist på kapital av tillräcklig kvalitet för att kunna hantera förluster, en för tätt sammankopplad finansmarknad samt otillräcklig likviditetshantering och för små likviditetsbuffertar. I syfte att främja en banksektor med starkare motståndskraft togs regelverket Basel III fram för att reglera bland annat bankernas likviditet, kapitaltäckning och riskhantering. De nya kapitaltäckningskraven från Basel III innebär bland annat att kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till minst sju procent senast år 2019, Sverige och Storbritannien har dock valt att ställa högre krav på sina storbanker. Kärnprimärkapitalet är den del av primärkapitalet som håller högst kvalitet och har bäst förmåga att absorbera förluster. Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomför årligen stresstester på bankerna inom Europeiska unionen (EU) med syfte att se hur bankerna kan hantera ogynnsamma scenarier. På liknande sätt genomför även Finansinspektionen stresstester på de svenska storbankerna.Syftet med denna studie är att ur ett internationellt perspektiv undersöka vilka resultat storbankerna i Sverige, Storbritannien och Tyskland uppnår i EBA:s stresstester för två olika år. Studien syftar även till att ur ett nationellt perspektiv studera hur de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank klarar sig i Finansinspektionens egna stresstester över en fyraårsperiod. Slutligen syftar studien till att studera hur väl de fyra svenska storbankerna lever upp till de nya kraven som Basel III medför med avseende på kärnprimärkapitalrelation för åren 2006, 2011 och 2014 samt hur bankernas riskrapportering har förändrats sedan år 2011. För att besvara våra frågeställningar studerades tryckt material i form av bland annat årsredovisningar och vi genomförde även två intervjuer med en respondent från Finansinspektionen respektive två respondenter från Sveriges Riksbank.Studiens resultat för den internationella frågeställningen visar att det är de svenska storbankerna som har den lägsta genomsnittliga procentuella differensen mellan ett normalscenario och ett stressat scenario. Det är även de svenska storbankerna som har de högsta genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationerna i EBA:s stresstester för åren 2011 respektive 2014. De brittiska och de tyska storbankerna uppnår lägre resultat än de svenska storbankerna. Det finns banker i dessa länder som det krävs ytterligare arbete ifrån för att de vid ett normalscenario ska uppnå Basel III:s grundkrav där kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till minst sju procent. Utifrån vår analys kan vi dra slutsatsen att de svenska storbankerna är de banker som klarar sig bäst med avseende på EBA:s stresstester och bankernas kärnprimärkapitalrelationer.Studiens resultat för den nationella frågeställningen visar att Handelsbanken och Swedbank är de svenska storbanker som klarar sig bäst i Finansinspektionens stresstester. SEB och Nordea däremot uppvisar något sämre resultat och vid något tillfälle når de inte upp till de formella eller de individuella kraven under ett mycket stressat scenario. Vid analys av bankernas årsredovisningar kan vi se en positiv utveckling av deras kärnprimärkapitalrelationer då samtliga svenska storbanker når upp till de strängare formella kraven på 10 respektive 12 procent och även når upp till Finansinspektionens strängare individuella krav för respektive storbank. Vi kan även se en positiv utveckling av de svenska storbankernas riskrapportering och vi kan se att många av bankerna offentliggör mer riskinformation än vad som krävs. Vi kan konstatera att de svenska storbankerna över lag är välkapitaliserade och har inga problem med att nå upp till de nya kraven i Basel III. / Three weaknesses were identified in the global banking sector during the great financial crisis in 2007. These three weaknesses were a lack of capital of sufficient quality to cope with losses, a too closely linked financial market and finally an insufficient liquidity management and too small liquidity buffers. In order to promote a banking sector with stronger resistance Basel III regulations was established to regulate the banks' liquidity, capital adequacy and risk management. The new capital requirements of Basel III means that the core Tier I capital ratio must at least reach seven percent by the year 2019, Sweden and the UK have, however, chosen to set higher standards for their largest banks. Core Tier I capital is the part of Tier I capital that keeps the highest quality and has the best ability to absorb losses. The European Banking Authority (EBA) conducts annual stress tests on banks in the European Union (EU) in order to study how banks can handle adverse scenarios. In a similar way, Finansinspektionen also conducts stress tests on the major Swedish banks.The purpose of this study is from an international perspective to examine what results the major banks in Sweden, the UK and Germany achieve in the EBA's stress test for two years. The study also aims to study from a national perspective how the four major Swedish banks, Handelsbanken, SEB, Nordea and Swedbank achieve in Finansinspektionens own stress tests over a four year period. Finally, the study aims to examine how well the four major Swedish banks live up to the new requirements under the Basel III, with regard to core Tier I capital ratio for the years 2006, 2011 and 2014, as well as how banks' risk reporting has changed since the year 2011. In order to answer our questions, printed material in the form of e.g. annual reports were studied and we also conducted two interviews with respondents from Finansinspektionen and Sveriges Riksbank (the Swedish national bank).The study's results of the international perspective shows that it is the major Swedish banks that have the lowest average percentage difference between a normal scenario and a stressed scenario. It is also the Swedish banks that have the highest average core tier 1 ratios in the EBAs' stress tests for the years 2011 and 2014. The British and German banks achieved lower results than the Swedish banks. There are banks in these countries where further work is needed in order for them at a normal scenario to reach a core Tier 1 capital ratio of at least seven percent. Based on our analysis, we can conclude that the major Swedish banks have the best results both regarding EBAs' stress tests and the banks' core Tier 1 capital ratio.The study's results of the national perspective shows that Handelsbanken and Swedbank are the major Swedish banks with the best results in Finansinspektionens stress tests. SEB and Nordea present slightly lower results and at some time during the test they do not reach the formal or individual requirements in a highly stressed scenario. In the analysis of banks' annual reports, we observe a positive development of their core tier 1 ratios and all major Swedish banks reach the stricter formal requirements of 10 and 12 percent. All the banks also reach Finansinspektionens stricter individual requirements for each major bank. We also observe a positive development of the Swedish banks' risk reporting and we can also see that many of the banks disclose more risk information than is required. We can conclude that the major Swedish banks are well capitalized and have no problems reaching up to the new requirements of Basel III.This essay is written in Swedish

The purpose of this study is to describe the financial risk tolerance of young swedish residents, which factors that affect their financial risk tolerance, and how their risk tolerance affects their investment behavior. Previous studies within the subject of financial risk tolerance have focused on a wider range of ages, and most of the studies have been made on an American population. This study also contributes with more factors in the same study than many previous studies. The factors included in this research are Gender, degree of education, relationship status, income, mood, birth order, future economic expectations, and financial knowledge. The research contains a quantitative study, where the data have been collected with a survey. The study has a deductive approach, which means that the study starts with theory and moves on with empiricism and hypotheses. The hypotheses have been developed from the results of earlier studies. The survey was dedicated to young Swedish residents in the ages of 18 to 30 years old. There were 123 respondents who answered the survey, which contained 24 questions. To measure the risk tolerance of young swedish residents, the Grable and Lytton’s Risk Tolerance Scale have been used. The result of the study tells us that the financial risk tolerance of young swedish residents are affected by the factors: Gender, future expectations on the stock market and financial knowledge. The study also tells us that there is a significant different in financial risk tolerance between young swedish residents who invest in stocks, compared to those who do not invest in stocks.

Purpose: The aim of this thesis is to investigate whether there is an established investment process for small Swedish service companies, and to what extent they take financial risk into account when making investment decisions.  Theory: The theoretical frame of reference derives from previous research and theories of investment classification, investment processes and risk management in connection with investments.  Method and implementation: The study is based on a qualitative approach through semi-structured interviews with six knowledge-based service companies where the respondents hold positions within company management. A supplementary quantitative method from the companies’ annual reports has been implemented. All the companies surveyed are small Swedish service companies.  Conclusion: The result shows that there is an investment process in all the companies surveyed, though it differs between them. The investments are relevant with the companies’ business strategies. All the companies surveyed take great account of financial risk in investment decisions, mainly by caring for staff in order to retain the human capital in the company. / Syfte: Studien syftar till att undersöka om det finns en fastställd investeringsprocess för småsvenska tjänsteföretag, samt hur och till vilken grad de tar hänsyn till finansiell risk vid investeringsbeslut. Teori: Den teoretiska referensramen härrör tidigare forskning och teorier om investeringsklassificering, investeringsprocesser och riskhantering i samband med investeringar. Metod och genomförande: Studien utgår utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt genom semistrukturerade intervjuer med sex kunskapsbaserade tjänsteföretag där respondenterna innehar positioner inom företagsledningen. En kompletterande kvantitativ datainsamlingsmetod från företagens årsredovisningar har genomförts. Samtliga undersökta företag är små svenska tjänsteföretag med huvudsäte i Stockholm. Slutsats: Studien finner att det i samtliga undersökta företag finns en investeringsprocess, men att den skiljer sig åt mellan företagen. Investeringarna går i linje med företagens verksamhetsstrategi. Samtliga undersökta företag tar stor hänsyn till finansiell risk vid investeringsbeslut, främst genom att vårda personal för att behålla humankapitalet i företaget.