Titel: Humankapitalsredovisningens påverkan på finansiell lönsamhet. En kvantitativ studie på svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag. Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi Författare: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Handledare: Andreas Jansson Datum: maj 2017 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om redovisning av humankapital i svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag är finansiellt lönsamt. Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi, med en deduktiv ansats, antagit en kvantitativ forskningsstrategi. Data har hämtats från de studerade företagens egna årsredovisningar för skapande av en Jämförelsematris samt från Thomson Reuters DataStream för finansiella lönsamhetsmått. Analys av data har utförts genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar att det inte finns något statistiskt samband mellan redovisning av humankapital och finansiell lönsamhet i svenska medicin- och bioteknikbolag. Studien visar däremot att redovisning av humankapital för dessa företag har ökat i omfattningen, vilket förklaras genom andra motiv. Förslag till forskning: Förslag till framtida forskning är framförallt att undersöka humankapitalsredovisning och andra aspekter av lönsamhet. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida redovisning av humankapital leder till finansiell lönsamhet i andra branscher. Nyckelord: Humankapital, humankapitalsredovisning, finansiell lönsamhet, finansiella lönsamhetsmått, frivillig redovisning, / Title: Human Capital accounting impacts on Financial Profitability. A quantitative study of Swedish listed Medicine- and Biotechnology companies. Level: Final assignment for Master’s Degree in Business Administration Authors: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Supervisor: Andreas Jansson Date: May 2017 Purpose: The purpose of this paper is to study whether Human Capital accounting in Swedish listed medicine and biotechnology companies is financially profitable. Method: This study has, based on a positivist research philosophy, with a deductive approach, and adopted a quantitative research strategy. Data have been retrieved from the studied companies own annual reports for the creation of a comparison matrix as well as from Thomson Reuters DataStream. Data analysis has been performed by descriptive statistics and multiple regression analyzes in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The result indicates that there is no statistical connection between Human Capital accounting and Financial Profitability in Swedish Medicine and Biotechnology companies. The study, on the other hand, shows that the recognition of Human Capital accounting for these companies has increased, which is explained by other motives. Suggestion for further research: Suggestions for further research are primarily to examine Human Capital accounting and other aspects of Profitability. Additional suggestions are to examine whether Human Capital accounting results in Financial Profitability in other industries. Key words: Human capital, Human Capital accounting, Financial Profitability, Financial Profitability measures, voluntary accounting

Denna studie undersöker huruvida svensk utdelningspolicy påverkades av finanskrisen 2008- 2009, samt vilka determinanter som gällde vid beslut om utdelningspolicy på den svenska marknaden innan och under krisen. Detta genom att fokusera på företags benägenhet att betala utdelning. Med ett urval om 103 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under 2005-2009, samt antagandet att tidigare litteratur kan förklara svensk utdelningspolicy, finner studien att finansieringsstruktur, fas i finansiell livscykel och utdelningshistorik är centrala faktorer vid val av utdelningspolicy under 2005-2006 samt att dessa, inkluderat lönsamhet, främst förklarar svensk utdelningspolicy under 2005-2009. Vidare finner studien inget stöd för att det har skett ett skifte i svensk utdelningspolicy under finanskrisen 2008-2009. Däremot ges indikationer på att finansieringsstruktur, fas i finansiell livscykel samt utdelningshistorik har fått omvänd påverkan på svensk utdelningspolicy under krisen samt att år 2009 enskilt hade en betydande roll för huruvida företag betalade utdelning eller ej. / This paper investigates whether Swedish dividend policy was affected by the financial crisis 2008-2009, and which determinants that applied on decisions regarding dividend policy on the Swedish market before and during the crisis. This by focusing on companies propensity to pay dividend. With a sample with 103 listed companies on Nasdaq OMX Stockholm during 2005- 2009, and the assumption that previous literature can explain Swedish dividend policy, the study finds that financial structure, phase in the financial life cycle and dividend history are key factors in deciding dividend policy during 2005-2006 and that these, including profitability, mainly explain Swedish dividend policy during 2005-2009. Furthermore, the study finds no support for whether there was a significant change in Swedish dividend policy during the financial crisis 2008-2009. However, indications are given on how the financial structure, the phase in the financial life cycle and dividend history have had a reversed effect on the Swedish dividend policy during the financial crisis and that the year 2009 had a significant state in whether companies paid dividend or not.

Reformen om avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft den 1: a november 2010. Reformen ger de mindre aktiebolagen möjlighet att själva avgöra vilka redovisning- och revisionstjänster de ska köpa. Beslutet var i samklang med det Europeiska rådet rekommendation av att minska dem administrativa kostnaderna för de mindre aktiebolag för att stimulera Europas ekonomi. Cirka 70 procent av de mindre aktiebolag som var aktiva på marknaden, när beslutet fattades, omfattades av reformen. De negativa effekter som reformen medför var svåra att kvantifiera. Beröra myndigheter har granskat vilken påverkan frivillig revision har för det svenska samhället. Försämrat kvalitet av företagets finansiella rapporter bedömdes vara en av reformen oönskad effekt. Kreditgivaren är ett av revisionen främsta intressent. Bankerna behöver kvalitetssäkrad finansiell information och använder företagets finansiella rapporter som underlag vid beslutsfattning. Studiens forskningsfrågor har sin utgångspunkt i denna bakgrund och lyder följande: Hur har bankernas kreditbedömning av mindre aktiebolag förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? Hur har frivillig revision påverkat bankernas värdering av hårda och mjuka faktorer vid kreditbedömningsprocessen? Studiens vetenskapliga ansats är deduktion. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tio respondenter på fem olika banker i södra Sverige. Mönster i respondenternas svar samt samband mellan teoretisk referensram och empiri ligger till grund för studiens analys. Den slutsats som dras är att avskaffandet av revisionsplikten medför inga ändringar i bankernas bedömning av en kreditpropå. Företagets finansiella rapporter håller, trots avskaffandet av revisionsplikten, ett högre kvalitet. Redovisningskonsulterna har tagit över en del av det arbete revisorn gjort tidigare och deras insats bedöms ha en oerhört viktig roll för ett mindre aktiebolag. Vid kreditbedömningsprocessen spelar både de hårda och mjuka faktorer en betydande roll. Vid kreditbedömning görs en samlad bedömning och både hård och mjuk information analyseras i processen.

Digitala hjälpmedel syns idag inom flera områden på den finansiella marknaden och ett av dessa hjälpmedel är den tjänst som flera banker och andra institut benämner som sparrobot. Syftet med funktionen är att förenkla tillvägagångssättet för konsumenter vid sparande i finansiella instrument. De sparrobotar som valts att belysas i denna uppsats hjälper konsumenten att välja ett investeringsalternativ utifrån svar på förprogrammerade frågor om risk och tidshorisont för placeringen samt den månatliga summa som konsumenten är beredd att avsätta till sparandet. För finansiell rådgivning till konsumenter gäller rådgivningslagen (2003:862) som exempelvis reglerar skadeståndsansvaret i de fall konsumenten råkat ut för vårdslös rådgivning avseende finansiella instrument. Lagen infördes år 2003 eftersom det då fanns ett behov av reglering av rådgivningen på den finansiella marknaden och att stärka konsumentskyddet. Bristen på reglering på den finansiella marknaden har även senare åtgärdats genom EU:s direktiv MiFID II avseende värdepappersmarknaden som införlivades i svensk rätt genom lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Gemensamt för all reglering på området är syftet att konsument- skyddet ska stärkas och transparensen på den finansiella marknaden ska öka. Det finns två typer av finansiell rådgivning, investerings- och placeringsrådgivning. Den största skillnaden är att investeringsrådgivning regleras i lagen om värdepappersmarknaden medan placeringsrådgivning är ett bredare begrepp, vilket rådgivningslagen reglerar. Beroende på vilken aktör som tillhandahåller tjänsten sparrobot kan rådgivningsslaget skilja sig, det kan till exempel röra sig om både investeringsrådgivning men också fondförvaltning enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder. Beroende på vilken typ av rådgivning som ges gäller olika normer och skyldigheter, dock blir skadeståndsbestämmelserna i rådgivningslagen tillämpliga i samtliga fall. Trots att skadeståndsbestämmelserna borde kunna tillämpas på samma sätt vid rådgivning via en sparrobot som vid råd från en fysisk finansiell rådgivare problematiseras rådgivningsförhållandet vilket diskuteras i analysen.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning. Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management. Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension. Studien indikerar också att icke-mätbara värden inte synliggörs om redovisningen endast belyses ur ett perspektiv. Avslutningsvis föreslår författaren att redovisningen har potential att kunna synliggöra institutionsteaterns substantiella värdeskapande, om alla delar av redovisningen betraktas som indikatorer för spelare i en samverkande process. / The thesis attempts to recognize the role of accounting, and its ability to articulate value creation, in the public sector. The study is carried out by two case studies, in publicly funded theaters. The main aim is increased understanding of the accounting’s role in organizations where the core goals are non- financial, or even non-measureable. An additional aim is, to suggest an approach to non-measureable values in accounting and management accounting. At first, the two case studies are presented: Stockholms Stadsteater and Västerbottensteatern. The case theaters are represented in the study by an analysis of performed conversation interviews and observations. In the analysis the author considers relevant literature and theoretical models in the research areas of accounting, management accounting and arts management. The thesis implies that the role of accounting is multi-facetted. The role of accounting can be explained as two tasks, an internal and an external task, which both occur in a tangible and an abstract dimension. The two dimensions of the two tasks makes four characters of the accounting. The study upholds problems in recognizing value creation by only taking one of these characters into account. In order to articulate the value creation, the author suggests that all of the recognized characters of accounting are to be considered, as the value created only can be recognized in the in-between of these characters.

Digitalization is a comprehensive area today that is constantly evolving, with the aim of streamlining business processes to promote both individuals and companies. In line with today's ongoing development of digitalization, the growth of FinTech has had a major impact in the banking sector. This is because FinTech has contributed to the possibility of establishing innovative financial services, as banks have previously lacked this capability. FinTech companies are covered by higher innovation capacity and banks are thus today facing challenges, to create value for their customers. While FinTech development promotes opportunities for banks, cyber risks and threats also occur because of the rapid changes. This study aimed to describe how the major Swedish banks express that they relate to the relationship with FinTech companies, and whether the major banks experience increased cyber risks, in connection with the FinTech development. The major Swedish banks include SEB, Swedbank and Handelsbanken and have thus been applied as study objects. A qualitative study was conducted using primary data collection from semi-structured interviews. Secondary data have also been obtained from the Swedish major banks' published documents and literature collections, which have been considered regarding the study's theoretical frame of reference. The results of the study showed that the major Swedish banksfind opportunities for collaboration with FinTech companies, as a collaboration can streamline the major banks' slow-moving and complex systems and contribute to new FinTech solutions. However, Handelsbanken differs from the remaining major banks, as they have chosen not to include external FinTech companies to the same extent. In conclusion, it was also stated that all major banks are experiencing increased exposure to cyber risks, because of FinTech's development, which contributes to rapid changes in society. / Digitalisering är ett omfattande område i dagens samhälle som ständigt utvecklas, med syfte att effektivisera affärsprocesser för att främja både privatpersoner och företag. I takt med dagens pågående utveckling av digitalisering har framväxten av FinTech haft en stor inverkan inom banksektorn. Detta eftersom FinTech har bidragit till möjligheten att etablera innovativa finanstjänster, då banker tidigare har saknat denna förmåga. FinTech-företag omfattas av högre innovationsförmåga och banker står därmed idag inför utmaningar, för att skapa värde för sina kunder. Samtidigt som FinTech utvecklingen främjar möjligheter för banker, förekommer även cyberrisker till följd av de hastiga förändringarna. Denna studie syftade till att beskriva hur de svenska storbankerna uttrycker att de förhåller sig till relationen med FinTech-företag, samt om storbankerna upplever ökade cyberrisker, i samband med FinTech utvecklingen. De svenska storbankerna innefattar SEB, Swedbank samt Handelsbanken och har därmed tillämpats som studieobjekt. En kvalitativ studie har genomförts med hjälp av primär datainsamling från semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata har även inhämtats från de svenska storbankernas publicerade årsredovisningar, samt litteraturinsamling, som har beaktats med hänsyn till studiens teoretiska referensram. Studiens resultat påvisade att de svenska storbankerna finner samarbetsmöjligheter medFinTech-företag, eftersom ett samarbete kan effektivisera storbankernas trögrörliga och komplexa system samt bidra till nya FinTech lösningar. Handelsbanken skiljer sig dock från resterande storbanker, då de har valt att inte inkludera externa FinTech-företag i lika storutsträckning. Avslutningsvis konstaterades även att samtliga storbanker upplever ökad utsatthet för cyberrisker, till följd av FinTech utvecklingen som bidrar till snabba förändringar i samhället.

Global warming and environmental impact are topics that have received increased attention in recent years. Research suggests that companies should take more responsibility for this impact. Scholars have expressed contradicting opinions on whether these sustainability initiatives result in new risks and thereby lead to worse financial performance or will benefit the organization. This qualitative multiple case study uses an abductive approach to examine how risks associated with environmental sustainability initiatives are perceived to impact financial performance as well as how these risks can be managed in practice. Based on existing literature on environmental sustainability, risk management, and financial performance combined with interviews conducted with six representatives from three different companies in the Swedish manufacturing industry, a framework is developed. The framework presents a link from sustainability initiatives to risks, which can result in negative impacts on financial performance. The study further shows a positive relation between sustainability and financial performance, indicating that financial benefits can be gained from working with sustainability. Additionally, it is found that sustainability-related risks should be managed differently than business-related risks in organizations. The presented framework therefore indicates a necessity of establishing sustainability risk management strategies. The four main strategies identified were i) creating a shared mindset which allows for understanding of risks in the organization, ii) increasing communication and collaboration across departments, iii) actively working with risk identification to understand its behavior, and iv) establishing constant revision of risk management strategies.

Title  The EU Taxonomy from non-financial enterprises perspective - A qualitative study on sustainability reporting and management.  Purpose  The purpose of this essay is to get a better understanding of how the EU Taxonomy will impact non-financial enterprises sustainability reporting and management and what that implies for the non-financial enterprise's legitimacy and relation to stakeholders.  Methodology  The methodology of this essay is based on a qualitative method to gather data. Data has been gathered by both interviews and qualitative content analyses with the interviews including two swedish non-financial enterprises. The content analyses have been conducted by using the two non-financial enterprises sustainability reports and the EU Taxonomy’s delegated acts. Purposive sampling has been used to select the two respondents utilized and cross-case analysis is the analysing method that has been applied in this essay.  Findings  The impact of the EU Taxonomy is very much linked with the final outcome of the taxonomy, whether hydropower will be aligned with the criterias of the EU Taxonomy or not. Based on current delegated acts, the impact mainly concerning sustainability reporting will burden the enterprises with KPI’s and the methodology of measuring. Meanwhile from the sustainability management perspective, enterprises will have to conform to the EU Taxonomy’s screening criterias for the economic activities to be aligned with the EU Taxonomy. The impact on the relationship with stakeholders and legitimacy is quite dependent on whether an enterprise is aligned with the taxonomy or not. The EU Taxonomy has the ability to affect what will be defined as sustainable and therefore the ability to leave repercussions upon the legitimacy of an enterprise and its relationship with stakeholders.

År 2019 infördes IFRS 16 för företag runtom i världen vilket resulterade i att operationell leasing redovisas som finansiell, där syftet är att förbättra redovisningskvalitén samt jämförelsen mellan företags finansiella rapporter i olika länder. Shima & Yang (2012) argumenterar för att faktorer som bland annat rättssystem kan påverka hur väl ett land implementerar nya redovisningsstandarder. Uppsatsen undersöker hur IFRS 16 påverkar företags finansiella rapporter där studien fokuserar på företag inom detaljhandelsbranschen i Sverige och Storbritannien, och om det finns någon skillnad i hur stor påverkan är mellan de två länderna. Studien resulterar i signifikant ökning av totala tillgångar, totala skulder och EBITDA för svenska och brittiska företag, med undantag för EBITDA för Storbritannien. Signifikant förändring av skuldsättningsgraden och EV/EBITDA för respektive land påträffas ej. Vid jämförelse mellan länderna förs diskussionen om att jämförelsen av finansiella rapporter förbättrats. Detta då skillnader mellan IFRS 16 påverkan på finansiella rapporter i respektive land inte påträffas.

Denna studie har till syfte att beskriva och analysera hur de svenska skadeförsäkringsbolagens arbete med riskhantering utvecklats från 2007 till 2019. Den teoretiska referensramen är utformad av tidigare forskning och teori kopplat till riskhantering och finansiell stabilitet. Flerfallstudien använder triangulering av kvalitativa, kvantitativa data samt dokumentanalys av de svenska skadeförsäkringsbolagens års- och SFCR-rapporter, med undantag för Trygg-Hansa, där Codan Forsikring A/S årsredovisningar studerats istället. De fyra skadeförsäkringsbolag som ingår i urvalet motsvarar 80% av marknadsandelarna på den svenska försäkringsmarknaden och har enligt finansinspektionen en viktig roll kopplad till finansiell stabilitet.  Studien visar att samtliga försäkringsbolag utvecklat flertalet processer under åren 2007-2019 för att hantera risker. Empirin påvisar dock att specifika åtgärder inte implementerats utan att skadeförsäkringsbolagen istället implementerat flertalet avdelningar som arbetar med att identifiera risker löpande. Skadeförsäkringsbolagen arbetar i större utsträckning med operativa risker. / The study aims to investigate how non-life insurance companies continuous work with risk management has developed from 2007 until 2019. The theoretical framework of reference is formed by prior research and theories related to risk management and financial stability. The multiple case study uses triangulation of qualitative, quantitative data and document analysis of swedish non-life insurance companies annual- and SFCR reports, excluding Trygg-Hansa, where Codan Forsikring A/S’s annual report has been studied instead. The four insurance companies included in this research represent 80% of the Swedish insurance-market and have a vital role to maintain financial stability according to Finansinspektionen. This study concludes that all four insurance companies included in the study developed multiple processes during the years 2007-2019 to manage risks. The empirical data shows that specific measures have not been implemented but that the insurance companies implemented multiple new departments who continuously identify risks. The study also concludes that the non-life insurance companies work more with operative risks.