This study examines the implementation of ESG ratings and their impact on the Swedishstock market within the real estate, banking, and industrial sectors. ESG ratings assesscompanies' sustainability based on environmental impact, social responsibility, and corporategovernance. The aim is to analyze the relationship between ESG ratings and stockperformance, as well as investors' behavior in investment decisions. The study focuses onlarge companies within the Large Cap segment in the Swedish market during the period of2016-2019. The methods include qualitative interviews to gather investors' perspectives anddescriptive analysis to quantitatively examine returns based on ESG scores. The study findsno statistically significant relationship between ESG and companies returns. Investors'decisions are not solely based on ESG ratings but also on other factors.

Bakgrund: Under våren 2020 föll Stockholmsbörsen kraftigt med över 30% under en månads tid till följd av den globala corona-pandemin. Börsen skulle dock återhämta sig inom ett halvår och fortsätta visa en starkt positiv trend där flera index avslutade året 2020 med en totalt sett positiv utveckling. På en turbulent marknad med stora svängningar ställs stora krav på investerare som genom aktiv handel både kan uppnå hög avkastning och undvika stora förluster. Vid beslutsfattning kan börspsykologiska bias samt erfarenhet av tidigare kriser spela en viktig roll och avgöra om utfallet blir lyckosamt. Med denna betydande orolighet på aktiemarknaden har det blivit relevant att undersöka psykologiska beteenden hos investerare med olika typer av erfarenhet genom beteendefinans och hur de agerar under kriser med stor osäkerhet på marknaden. Syfte: Studien har som syfte att undersöka om investerare med tillhörighet i olika generationer agerat annorlunda under corona-pandemin samt om tidigare erfarenhet av en kris kan ha reducerat påverkan från börspsykologiska faktorer. Vidare vill studien jämföra beteendemönster hos investerare under tidigare kriser för att undersöka om liknande mönster återuppstått även under pandemin. Metod: Studien har enligt en kvantitativ karaktär tillämpat en enkätstudie inriktat mot icke-professionella svenska investerare från samtliga generationer. Baserat på detta har det varit möjligt att kartlägga ageranden hos investerare både under pandemin men även vid tidigare kriser. Slutsats: Studien har påvisat att investerare oavsett tillhörighet till generation generellt sett fått en ökad riskaptit under pandemin samt att det observerats indikationer på bias hos investerare oberoende av erfarenhet. Generationer har till stor del agerat liknande och haft en likartad uppfattning gällande risk och börspsykologiska faktorer. Det har dock varit möjligt att urskilja en viss skillnad i vilket bias som är mest förekommande samt så har det illustrerats att personer som tillhör äldre generationer varit mer riskbenägna vilket motsäger tidigare forskning gällande livscykelhypotesen.

I Sverige har det sedan 2005 varit krav för börsnoterade företag att redovisa enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS. Vilket betyder att förvaltningsfastighetsbolag då skulle rapportera värdet på sina fastigheter enligt verkligt värde eller anskaffningsvärde, där i princip samtliga använder verkligt värde. År 2013 kom det ytterligare krav på upplysning gällande verkligt värde med den nya standarden IFRS 13. Denna nya standard ger tydligare riktlinjer för företag i hur de ska värdera deras tillgångar till verkligt värde, där värdering av förvaltningsfastigheter har påverkats i stor utsträckning.  Det finns omfattande forskning och litteratur kring verkligt värde som koncept, där ofta anskaffningsvärde tagits upp som alternativ. Litteraturen om verkligt värde har kritiserat godtyckligheten i de antagandena som kan användas och det finns en oro att det kan vara mottagligt för bland annat resultatmanipulering, vilket även påvisats i vissa studier. Det som däremot inte har studerats i någon större utsträckning är hur finansiella analytiker, som är en av de primära användarna, ser på värdering till verkligt värde. Detta är ett område där vi tror att vår studie kan tillföra ny kunskap då den syftar till att undersöka finansanalytikers syn på värdering till verkligt värde inom förvaltningsfastigheter, teoretiskt och praktiskt, samt vad detta kan ha för implikationer vid värdering av bolag. Studien har genomförts enligt kvalitativ metod där vi genom att intervjua tio finansiella analytiker samlat in material. Materialet har analyserats och slutsatser har dragits kring finansiella analytikers syn på olika aspekter av verkligt värde och vilka implikationer det har.  Resultaten från studien visar att finansiella analytiker sammantaget inte anser att verkligt värde är helt rättvisande i teorin. Detta då det skiljer sig i för många fall, från ett faktiskt marknadsvärde. Däremot föredrar finansiella analytiker värdering till verkligt värde över redovisning till anskaffningsvärde. Vidare så bidrar subjektiviteten och den låga transparensen i värdering till verkligt värde, tillsammans med incitament från företagens sida att manipulera fastighetsvärden, att finansiella analytiker inte ser den fastighetsbolagens tillämpning av verkligt värde som fullständigt tillförlitlig. Slutligen så indikerar våra resultat att finansiella analytikers värderingar av företag påverkas av de svagheter som belysts kring verkligt värde i studien. Där incitament hos bolagen samt att de redovisade verkliga värdena reflekterar äldre marknadsförhållanden är två viktiga aspekter som tillmäts stor vikt vid analys av ett bolag. Denna studien bidrar även med en diskussion kring hur verkligt värde används i praktiken och vilka effekter detta kan ha, samt förslag på framtida forskning som kan utföras.

Bakgrund: Övergången från en linjär till cirkulär ekonomi är något som har adresserats på en global nivå. SMF står för 56% av den svenska sysselsättningenoch är därmed en stor faktor i den svenska omställningen till en cirkulär ekonomi. För att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi krävs det att de cirkuläraföretagen har tillgång till finansiering. Det finns en stor mängd forskning om olika typer av cirkulära affärsmodeller och hur de påverkar ett företags operativa verksamhet. Det finns även mycket forskning kring de finansiella förutsättningarna för SMF. Något som inte diskuteras lika mycket är hur de finansiella förutsättningarna ser ut för cirkulära affärsmodeller i SMF. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de finansiella förutsättningarna för att implementera och driva cirkulära affärsmodeller ser ut i svenska SMF. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie som är utförd med en abduktiv ansats och med realism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika SMF med cirkulära affärsmodeller och en respondent från ett finansieringsinstitut. Ett målstyrt urval har använts som urvalsmetod för att identifiera företag och respondentpersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Slutsats: Resultatet av studien visar att SMF med cirkulära affärsmodeller skiljer sig i vissa avseenden gentemot linjära SMF när det kommer till finansiella förutsättningar. Cirkulära SMF:s finansiella implikationer kan medföra särskilda utmaningar som begränsar deras tillgång till finansiering, men det finns även implikationer som agerar som möjliggörare. De finansiella förutsättningarna skiljer sig mellan olika typer av cirkulära affärsmodeller i vissa avseenden, men förutsättningarna kan även skilja sig beroende på andra faktorer såsom ålder och storlek. / Background: The transition from a linear to a circular economy is being addressed on a global level. SMEs account for 56% of Swedish employment and are thus a major factor in the Swedish transition to a circular economy. Transitioning from a linear economy to a circular economy requires that thecircular businesses have access to financing. There is a large body of research on different types of circular business models and howthey affect a company's operational activities. There is also plenty of research on the financial preconditions of SMEs. There is however a lack of research on the financial preconditions for circular business models in SMEs. Research aim: The aim of this paper is to identify the financial preconditions for implementing and operating circular business models in Swedish SMEs. Method: The study is a qualitative cross-sectional study conducted with an abductive approach and with realism as a research paradigm. The empirical material was collected via semi-structured interviews with nine respondents from different SMEs with circular business models and one respondent from a financial institution. Targeted sampling was used as a sampling method to identify companies and respondents in relevant positions that could contribute to the aim of the study. Findings: The results of the study show that SMEs with circular business models differ in some respects from linear SMEs in terms of financial preconditions. The financial implications of circular SMEs may pose specific challenges that limit their access to financing, however there are also implications that act as enablers. Financial preconditions differ between different types of circular business models in some respects, but preconditions may also differ depending on other factors such as age and size of the enterprise. / Mistra REES

Utdelningen, det kontanta kapital som företaget delar ut till sina aktieägare, är en het fråga i normala tider och investerare håller uppsikt om vilka företag som har mest gynnsam utdelningspolicy. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen till hur denna utdelningspolicy påverkas av den största pandemin sedan den spanska sjukan; Covid-19. Problemet som uppstår för företag under kriser som dessa är hur de ska använda utdelningen; fördela ut den som vanligt och signalera om stor tilltro till framtiden eller säkra likvider inför osäkra tider genom att minska eller ta bort utdelningen. Även valet av att mottaga omställningsstöd från staten eller ej är en del av ekvationen som företagen måste lösa för att optimera verksamheten och som påverkar möjligheten till att dela ut till sina aktieägare. Tidigare forskning har visat att utdelningspolicy hos dessa utdelande bolag ofta följer vissa mönster och att de har specifika agendor kring hur de fördelar dessa kassaflöden. För att förstå fenomenet utdelningspolicy bättre under Covid-19 har vi, i denna studie, valt att undersöka hur Signaleringsteorin, Utdelningsutjämning samt Den finansiella livscykelteorin är relevant för börsnoterade bolags utdelningspolicy i Sverige under pandemin. Dessa teorier är inkluderade i studien för att alla är relevanta i sig själv samt att de förklarar olika aspekter av företagens utdelningspolicy. Medan Signaleringsteorin och Utdelningsutjämning är metoder där företag riktar sig (signalerar) till aktieägare är Den finansiella livscykelteorin ett mer externt mått som mäter hur mognadsgraden i bolagen påverkar utdelningspolicyn. Vi anser att genom att inkludera alla dessa aspekter så kan vi skapa en nyanserad bild och öka förståelsen till utdelningspolicy i Sverige.   Denna kvantitativa studie är gjord på paneldata från 211 börsnoterade bolag från Stockholmsbörsen samt First North Growth market. Data från 2018 till 2020 är hämtad från Eikon och testade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet i studien visar att det blev en kortsiktig effekt på utdelningspolicyn under pandemin då sannolikheten till utdelning minskade radikalt från 2019 till 2020 samt att den totala utdelningsnivån på Stockholmsbörsen minskade ca 53,2 % mellan perioderna. Vi anser att omställningsstöd var en starkt bidragande faktor till minskningen då bolag som tog stöd förbjöds att dela ut eller besluta om utdelning under lång period under pandemin. Medan vi inte kunde förklara utdelningspolicyn under Covid-19 med teorierna Utdelningsutjämning samt Livscykelteorin så anser vi att Signaleringsteorin är relevant under Covid-19.   Det finns redan publicerade forskning kring hur pandemin har påverkat utdelningspolicyn hos företag runt om i världen men ingen utförlig studie för pandemins effekter på utdelningspolicy är gjord för bolag i Sverige. Denna studie är vårat försök till att öka förståelsen till fenomenet.

Tidigare forskning framhåller nutida organisationers behov av att implementera hållbarhetsinitiativ i sin verksamhet för att vara en relevant marknadsaktör. Det grundläggande vinstsyftet i företagsvärlden leder till att finansiell argumentation utgör en väsentlig del av besluten som fattas inom bolagsstyrning. Likväl behöver implementeringen av hållbarhetsinitiativ underbyggas med finansiell argumentation. Denna studie utgår från fyra, i tidigare forskning återkommande, parametrar inom denna argumentation vilka består av intäkt, kostnad, vinst och finansiering. Då hållbarhet utgör ett brett område har arbetet avgränsats mot miljöinitiativ och sociala initiativ för att möjliggöra en djupare analys. Studien syftar till att undersöka hur finansiell argumentation påverkar hållbarhetsinitiativ. För att uppnå syftet tillämpas en kvalitativ metod med grund i semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat bekräftar ett starkt samband mellan finansiell argumentation och implementeringen av hållbarhetsinitiativ där argumentationen är avgörande för samtliga beslut som rör den undersökta organisationen. Dessutom framkommer riskbegreppets starka anknytning till de fyra finansiella parametrarna. Sambandet mellan risk och de övriga argumenten visar sig vara starkare i praktiken än vad tidigare forskning beskriver rent teoretiskt. Studien finner vidare hur finansiell argumentation inte uttrycks i samma omfattning när det kommer till extern kommunikation. Resultatet betonar vikten av lyckat implementerade hållbarhetsinitiativ i både nutida och framtida bolagsstyrning. Den finansiella argumentationen har en avgörande påverkan på hållbarhetsinitiativ och det slutgiltiga resultatet kopplat till de fyra finansiella parametrarna, och risken kopplat till dessa, definierar beslutsprocessen. Det kan exempelvis handla om ökade intäkter, sänkta kostnader, högre vinst eller långsiktig lönsamhet.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka barns rätt till sin egendom när dess förälder är under utmätning. När en utmätning sker av egendom som ägs av en person som ingår i ett familjeförhållande kan sakrättsliga problem uppstå gällande övriga familjemedlemmars möjligheter att uppnå ett sakrättsligt skydd. Huvudprincipen är att den skuldsattes egendom ska utmätas men presumtionen ger även att allt som finns i dennes besittning också tillhör denne. Presumtionsregeln i 4 kap 19 § UB gäller för makar och sambor som lever under äktenskapsliknande förhållanden. Denna presumtionsregel ger ett skydd för maka/make eller sambos egendom om de kan visa att de har samäganderätt eller är ensam ägare. Problemet är att det inte inkluderar övriga familjemedlemmar såsom barn. För att besvara uppsatsens syfte har en rättsdogmatisk metod använts för att utreda gällande rätt. Resultatet av rättsutredningen visar att barnets tillgångar blir föremål för förälders utmätning.

This thesis aims to cluster financial account time series by extracting global features from the time series and by using two different dimensionality reduction methods, Kohonen Self Organizing Maps and principal component analysis, to cluster the set of the time series by using K-means. The results are then used to further cluster a set of financial services provided by a financial institution, to determine if it is possible to find a set of services which coincide with the time series clusters. The results find several sets of services that are prevalent in the different time series clusters. The resulting method can be used to understand the dynamics between deposits variability and the customers usage of different services and to analyse whether a service is more used in different clusters. / Målet med denna uppsats är att klustra tidsserier över finansiella konton genom att extrahera tidsseriernas karakteristik. För detta används två metoder för att reducera tidsseriernas dimensionalitet, Kohonen Self Organizing Maps och principal komponent analys. Resultatet används sedan för att klustra finansiella tjänster som en kund använder, med syfte att analysera om det existerar ett urval av tjänster som är mer eller mindre förekommande bland olika tidsseriekluster. Resultatet kan användas för att analysera dynamiken mellan kontobehållning och kundens finansiella tjänster, samt om en tjänst är mer förekommande i ett tidsseriekluster.

The purpose of this study is to investigate how scenario analysis can be used to strategically prepare for the future during uncertain times. The purpose is also to identify uncertainties and trends that could shape the future European financial markets and to develop projections of alternative futures on which a stock exchange could base their strategic decisions. A literature review was conducted which provides insights and tools in order to perform a scenario analysis. This study then investigates how scenario analysis can be applied to European financial markets with a time horizon of 10 years, from the perspective of the case company Nasdaq. The investigation is conducted as an instrumental case study where 12 respondents within Europe’s financial markets have been interviewed. Five of the respondents are case company employees and seven of the respondents are external that cover a wide range of specialties within financial markets. The results show that there are eight key drivers that were considered important and uncertain for the development of European financial markets by year 2030. Four interpretations of these drivers that the case company considered the most interesting were combined into six scenario matrices which resulted in 24 unique scenarios. Three of these were described in detail where future business environments were evaluated through the use of the theoretical framework Porter’s five forces. The scenarios presented in this study are: • Scenario 1: Further globalization and increased competition from alternative marketplaces. • Scenario 2: There has been a further consolidation of stock exchanges and exchanges have remained the dominant marketplace for financial products. • Scenario 3: Brexit will have a major impact on financial markets and more regional economies. The scenarios show how some of the identified drivers could shape the future business environment. These projections of alternative futures can be used by a stock exchange in their strategic decision making and enables the multi-level strategic conversation within the organization to develop and continue. Such a conversation helps establish a shared mental model of the external environment and the organization itself. Since the business environment is ever changing, the aim is to continuously use scenario analysis to evaluate and improve strategic discussions. It also allows organizations to learn and change from its own experiences to identify new opportunities. And since there can be no learning without action, the ultimate aim of scenario analysis is to make an impact on strategic decisions by taking reflection-based action. / Syftet med denna studie är att undersöka hur scenarioanalys kan tillämpas för att på ett strategiskt sätt förbereda sig på en möjligen osäker framtid. Syftet är också att identifiera osäkerheter och trender som skulle kunna forma finansiella marknader i Europa och utifrån dessa, utveckla projektioner av alternativa framtider som en börs kan använda sig av för att basera strategiska beslut på. En litteraturstudie genomfördes vilket gav insikter och verktyg för utförandet av en scenario analys. Denna studie undersökte sedan hur scenario analys kan appliceras på de europeiska finansiella marknaderna från ett börs-perspektiv med en tidshorisont på 10 år. Undersökningen genomfördes genom en instrumental fallstudie där 12 respondenter inom Europas finansiella marknader intervjuades. Fem av respondenterna var från fallföretaget och sju respondenter var externa som tillsammans täcker ett brett spektrum av specialistkunskaper inom finansiella marknader. Resultatet av studien visar att det finns åtta nyckelfaktorer som ansågs vara både viktiga och osäkra för utvecklingen av Europas finansiella marknader till år 2030. Fyra tolkningar av dessa faktorer som fallföretaget ansåg vara de mest intressanta kombinerades och bildade sex scenariomatriser som resulterade i 24 unika scenarion. Tre av dessa är beskrivna i detalj där det framtida affärsmiljöerna är utvärderade utifrån det teoretiska ramverket Porter’s five forces. De scenarion som presenteras i studien är: • Scenario 1: Ökad konkurrens från alternativa marknadsplatser och fortsatt globalisering. • Scenario 2: Börser är fortsatt den dominanta marknadsplatsen för finansiella produkter och det har varit en fortsatt konsolidering av börser. • Scenario 3: Mer regionala ekonomier och Brexit har haft en stor påverkan på finansiella marknader. Scenariona visar hur några av de identifierade nyckelfaktorerna kan komma att forma den framtida affärsmiljön. Dessa projektioner av alternativa framtider kan fungera som underlag för börser i strategiskt beslutsfattande och de möjliggör den strategiska konversationen inom organisationen att utvecklas och fortsätta. Sådan typ av konversation hjälper till att skapa en delad mental modell av den externa miljön och organisationen i sig. Eftersom affärsmiljön är i ständig förändring är målet att kontinuerligt använda scenarioanalys för att utvärdera och förbättra strategiska beslut. Det tillåter också organisationer att lära sig och genomföra förändringar baserat på egna erfarenheter för att identifiera nya möjligheter. Eftersom det inte kan finnas något lärande utan åtgärder, är det ultimata målet med scenarioanalys att påverka strategiska beslut genom att vidta reflektionsbaserade åtgärder.

Historiskt har europeisk fotboll kännetecknats av låg finansiell medvetenhet drivet av inflation beträffande transfersummor, spelarlöner och ett generellt högt finansiellt risktagande. Följaktligen har europeisk fotboll sedan början av 2010-talet präglats av större inblandning från UEFA avseende ekonomisk styrning där man introducerat finansiella regelverk som klubbar behöver efterfölja då man medverkar i organisationens tävlingar. Detta har resulterat i att branschen gått från finansiell kris till att bli mer ekonomisk stabil där finansiell hållbarhet blivit något fotbollsklubbar behövt prioritera. Effekter av regleringarna har studerats i de stora europeiska ligorna men liknande studier inom Allsvenskan lyser i sin frånvaro. En förändring som klubbar behövt anta är att förändra sitt arbetssätt så att vinster genereras från kärnverksamheten. Detta har resulterat i att vinster från spelarövergångar på transfermarknaden har blivit viktigare samt att importansen att kvalificera sig till europeiska turneringar ökat då ersättningar från UEFA blivit allt viktigare. För tillfället håller UEFA på att implementera det nya finansiella regelverket UCLFS vilket introducerar en form av lönetak för fotbollsklubbar.    Hårdare regleringar och ett förändrat finansiellt klimat gav motiv att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av regelverken samt vilka faktorer som driver finansiell utveckling. Syftet med studien är att skapa förståelse över hur svenska fotbollsklubbar anpassar sig till den finansiell miljön som råder inom europeisk fotboll samt vilka potentiella effekter som uppstått alternativt kommer uppstå av finansiella regelverk. Data inhämtas genom semistrukturerade intervjuer med ledande representanter inom berörda klubbar vilket medför att studien bidrar med förståelse hur allsvenska klubbar arbetar med finansiella frågor i praktiken. Resultatet visar att finansiella regelverk från UEFA har en låg påverkan på allsvenska fotbollsföreningar då klubbarna inte alls anser sig behöva ta hänsyn till dem. Detta beror på att klubbarna hanterar för små summor rent monetärt samt att det redan finns mekanismer inom svensk klubbfotboll såsom medlemsägda klubbar och elitlicensen som bidrar till att klubbarna drivs på ett ekonomiskt hållbart vis. Avslutningsvis visar resultaten i den här studien även att allsvenska klubbar på senare år har implementerat nya strategiska arbetssätt där man importerat affärsmodeller från europeiska klubbar som presterat över sina ekonomiska förutsättningar. Genom detta finns förutsättningar att kunna generera större transferintäkter och på så sätt växa ekonomiskt vilket kan leda till att svenska klubbar förväntas prestera bättre i internationella turneringar i framtiden.