The 2008 financial crisis created new conditions for the listed Swedish property companies and the choice of operational and financial strategy became increasingly important. The purpose of this paper is to identify the listed property companies and their strategies for the period 2002 ‐2011, in order to examine whether these has changed in any direction and if they  were  more  or  less  profitable.  To  accomplish  this,  data  was  collected  from  the companies' annual reports and statistical institutes. This was followed up with interviews with  company  representatives  and  experts  to  further  broadened  the  analytical  basis. Collected data helped to identify each companies strategies year by year. The  analysis  revealed  some  trends  among  companies  regarding  their  operational  and financial strategy. By looking at the Operating strategies we have found that the companies have become more specialized towards either a particular property type or to a geographical region. The companies have also increased their focus on cash flow and reduced their focus on transactions. Financially, the companies have reduced their risks by seeking a more long term capital structure. Alternative sources of funding such as bonds have also become more common among the companies. With  the  exception  of  the  specialization  strategy, the  most  obvious  change in  strategy occurred in connection with the financial crisis of 2008. It was also found that the companies that were most transaction ‐intensive also have been most volatile in a profit perspective. / Finanskrisen 2008 skapade nya förutsättningar för de noterade svenska fastighetsbolagen och valet av operativ och finansiell strategi blev allt mer viktig. Syftet  med  denna  uppsats  är  att  kartlägga  de  noterade  Fastighetsbolagen  och  deras strategier under perioden 2002 ‐2011, för att sedan undersöka huruvida dessa förändrats i någon riktning och om  de varit mer eller mindre gynnsamma. För att genomföra detta samlades data in från bolagens årsredovisningar och statistiska institut. Detta följdes upp med    intervjuer    där    bolagsrepresentanter    och    sakkunniga    ytterligare    breddade analysunderlaget. Insamlad data bidrog till att fastställa de enskilda bolagens strategier år för år. Analysen visade vissa trender bland bolagen gällande deras operativa och finansiella strategi. Operativt har bolagen blivit mer specialiserade mot antingen en viss fastighets typ eller mot en geografisk region. Bolagen har också ökat fokus på kassaflöden/förvaltning och minskat fokus  på  transaktioner.  Finansiellt  har  bolagen  minskat  riskerna genom  att  sträva  efter längre   kapital ‐   och   räntebindning.   Man   har   också   i   större   grad   sökt   alternativa finansieringskällor såsom obligationer. Med undantag för specialiseringsstrategin har de tydligaste förändringarna i strategin skett i samband med finanskrisen 2008. Det visade sig också att de bolag som varit mest transaktionsintensiva också har varit mest volatila i ett resultatperspektiv.

The 2008 financial crisis created new conditions for the listed Swedish property companies and the choice of operational and financial strategy became increasingly important. The purpose of this paper is to identify the listed property companies and their strategies for the period 2002 ‐2011, in order to examine whether these has changed in any direction and if they were more or less profitable. To accomplish this, data was collected from the companies' annual reports and statistical institutes. This was followed up with interviews with company representatives and experts to further broadened the analytical basis. Collected data helped to identify each companies strategies year by year. The analysis revealed some trends among companies regarding their operational and financial strategy. By looking at the Operating strategies we have found that the companies have become more specialized towards either a particular property type or to a geographical region. The companies have also increased their focus on cash flow and reduced their focus on transactions. Financially, the companies have reduced their risks by seeking a more long term capital structure. Alternative sources of funding such as bonds have also become more common among the companies. With the exception of the specialization strategy, the most obvious change in strategy occurred in connection with the financial crisis of 2008. It was also found that the companies that were most transaction ‐intensive also have been most volatile in a profit perspective. / Finanskrisen 2008 skapade nya förutsättningar för de noterade svenska fastighetsbolagen och valet av operativ och finansiell strategi blev allt mer viktig. Syftet med denna uppsats är att kartlägga de noterade Fastighetsbolagen och deras strategier under perioden 2002 ‐2011, för att sedan undersöka huruvida dessa förändrats i någon riktning och om de varit mer eller mindre gynnsamma. För att genomföra detta samlades data in från bolagens årsredovisningar och statistiska institut. Detta följdes upp med intervjuer där bolagsrepresentanter och sakkunniga ytterligare breddade analysunderlaget. Insamlad data bidrog till att fastställa de enskilda bolagens strategier år för år. Analysen visade vissa trender bland bolagen gällande deras operativa och finansiella strategi. Operativt har bolagen blivit mer specialiserade mot antingen en viss fastighets typ eller mot en geografisk region. Bolagen har också ökat fokus på kassaflöden/förvaltning och minskat fokus på transaktioner. Finansiellt har bolagen minskat riskerna genom att sträva efter längre kapital ‐ och räntebindning. Man har också i större grad sökt alternativa finansieringskällor såsom obligationer. Med undantag för specialiseringsstrategin har de tydligaste förändringarna i strategin skett i samband med finanskrisen 2008. Det visade sig också att de bolag som varit mest transaktionsintensiva också har varit mest volatila i ett resultatperspektiv.

Målet med detta arbete är att förbättra Spotifys processer när de gör förändringar internt som påverkar deras finansiella system. Arbetet har genomförts genom att kartlägga de team hos Spotify som skapar, påverkar och använder data i det finansiella systemet. Vidare har de olika teamens arbetssätt jämförts och skillnader i hur de arbetar identifierats. Baserat på de identifierade skillnaderna påvisas vilka utmaningar som finns när Spotify genomför förändringar där flera team är involverade. Kartläggningen visar att det finns både olika arbetssätt och grundinställning hos de olika teamen som skapar utmaningar i förändringsarbetet, speciellt i tvärfunktionella projekt. Slutsatser från resultatet presenteras i form av några olika förslag vilka kan hjälpa till att förbättra förändringsarbetet vid tvärfunktionella projekt hos Spotify. Skapa en koordinatorroll som fungerar som en gemensam kontakt för alla ärenden som genererar förändringar i det finansiella systemet. Genom den nya rollen tydliggör man informationsflödet. Skapa ett nytt team som ansvarar för alla förändringar som påverkar det finansiella systemet. Ett nytt team minskar beroenden mellan de olika teamen. Använda sig av tvärfunktionella projektledare som får dedikerade resurser att driva projekt där flera team är inblandade. Projektledaren kan då äga och ta ansvar för hela processen. Förändra så att alla inblandade team mäts på värdeskapandet för hela kedjan istället för att bedömas när de levererat sin del. Anordna en kortare workshop (1-5 dagar) med deltagare från de team som behöver interagera med varandra vid en förändring. Det blir ett effektivt sätt att minimera ledtiden mellan teamen. Skapa serviceavtal mellan de olika teamen, så att varje team effektivare kan planera sina resurser och veta vilka förutsättningar som gäller. / The objective of this thesis is to help Spotify to improve their internal change management process in their financial system. The work was done by charting the internal teams that create, influence and use data in the company’s financial system. Furthermore, the working methods of the different teams were compared and differences in how they work were identified. Our findings show that there are both different working processes and attitudes between the teams. This creates challenges in the change management process, especially in cross-functional projects. Conclusions from the results are presented as suggestions. These may help to improve the change management process in cross-functional projects at Spotify: Implement a coordinator role, which works as a single point of contact for everything that is related to changes in the financial system. The new role helps to improve the distribution of information. Create a new team that is responsible for all changes that affect the financial system. A new team reduces dependencies betweenthe different teams. Introduce cross-functional project managers who receive dedicated resources to implement projects where multiple teams are involved. The project manager can then take full responsibility for the entire process. Make sure the effectiveness/productivity of all involved teams is measured by the value created for the whole value chain rather than when their respective part has been delivered. Have a workshop (1-5 days) in which participants from the teams that needs to integrate components work together. This will be an effective way to minimize the waiting time between the teams. Create a service level agreement between the different teams, so that each team can efficiently plan their resources and know what to expect from other teams.

CSR-rapporter ger företag olika fördelar och kan bland annat förbättra företags legitimitet. Till följd av att allt fler företag vill ta del av CSR-rapporteringens fördelar uppstår fenomenet decoupling. Företagen uppger att de ska göra något och engagerar sig i symboliska handlingar, utan att sedan genomföra några substantiva handlingar. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera sambanden mellan symboliska och substantiva handlingar, mellan finansiella resurser och substantiva handlingar samt föra en diskussion om skillnader och likheter mellan europeiska och amerikanska företag. Studien omfattade ett urval av 1001 företag i Europa och USA. Tre korrelationsanalyser, tre regressionsanalyser och ett t-test utfördes. Resultatet visar att företagen i studien inte ägnar sig åt decoupling. Däremot visar studien ett samband mellan finansiella resurser och substantiva handlingar. Vissa mindre skillnader visade sig mellan europeiska och amerikanska företag. / CSR-reporting give companies various advantages, it can among other things improve the legitimacy of companies. However, as a result of that more and more companies want to take advantages of the benefits of CSR-reporting, the phenomenon of decoupling arises. The companies state that they must do something and engage in symbolic actions, without implementing the substantive actions. The purpose of this study was to describe and analyze the connections between symbolic and substantive actions, between financial resources and substantive actions, and discuss differences and similarities between European and American companies. The study included a sample of 1001 companies in Europe and the United States. Three correlation analyzes, three regression analyzes and one t-test were used. The results show that the companies in the study do not engage in decoupling. However, the study shows a connection between financial resources and substantive actions. Some minor differences emerged between European and American companies.

Varje år går ca 6 000 företag i konkurs och det påverkar intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, anställda och staten i form av inställda amorteringar, betalningar, skatteskulder samt löneutbetalningar. Därav är intresset stort att kunna predicera samt identifierav arningssignaler för konkurs. Denna uppsats kommer att undersöka skillnader mellan de finansiella nyckeltalen mellan konkursade och icke konkursade företag i de två mest konkursutsatta branscherna i svenskt näringsliv. Syfte Syftet med studien är att få bättre inblick i finansiella nyckeltalens betydelse för företag som går i konkurs genom att studera sambandet mellan konkurs och nyckeltal på mindre aktiebolag i Sverige inom byggnad och detaljbranschen. Metod Vi har använt oss av en kvantitativ metod där vi analyserat data genom deskriptiv statistik, oberoende t-test, korrelationsanalys och en logistisk regressionsanalys. Urvalet har varit påmindre företag i Sverige som upprättar årsredovisning i enlighet med K2-regelverket. Urvalet på 45 konkursade företag och 90 icke konkursade företag per bransch gjordes genom ett systematiskt urval av varje bransch. Ur varje grupp gjordes ett systematiskt urval på var femte företag som matchade våra kriterier. Slutsats Vår studie visar att det i den univariata och bivariata analysen finns tydliga skillnader mellan konkursade och icke konkursade företag. Studien visar också att nyckeltalen har en negativ trend från en treårsperiod innan konkursen fram tills konkursförfarandet. Ett år innan konkurs var differensen mellan konkursade och icke konkursade företag i byggbranschen signifikant på samtliga nyckeltal medan detaljhandeln endast hade sex av åtta nyckeltal signifikanta. / Every year, about 6,000 companies go bankrupt and this affects stakeholders in the form of creditors, suppliers, employees and governments in the form of canceled repayments, payments, tax liabilities and salary payments. As a result, there is great interest in being ableto predict and identify warning signals for bankruptcy. This thesis will examine differences between the financial key figures between bankrupt and non-bankrupt companies in the two most bankrupt industries in Swedish business. Purpose The purpose of the study is to gain a better insight into the significance of financial ratios for companies that go bankrupt by studying the relationship between bankruptcy and financialratios on smaller limited companies in Sweden in the construction and retail industry. Method We have used a quantitative method where we analyzed the data through descriptive statistics, independent t-tests, correlation analysis and a logistic regression analysis. The sample has been smaller companies in Sweden that prepare annual reports in accordance with the K2 regulations. The selection of 45 bankrupt companies and 90 non-bankrupt companies per industry was made through a systematic selection. From each group, a systematic selection was made on every fifth company that matched our criteria. Conclusion Our study shows that in the univariate and bivariate analysis there are clear differences between bankrupt and non-bankrupt companies. The study also shows that the key figures have a negative trend from a three-year period in bankruptcy until the bankruptcy proceedings. One year before bankruptcy, the difference between bankrupt and non-bankrupt companies in the construction industry was significant on all key figures, while the retail tradehad only six out of eight key figures significant.

Tidigare forskning har fokuserat på varför företag implementerar IFRS 9 och vad för effekter som tillkommer. Men det är få studier som diskuterar implementeringsprocessen av IFRS 9. IFRS 9 ersätter den gamla IAS 39. Detta har lett till att redovisningen har bytt från regelbaserad till principbaserad. Studiens syfte är att ta reda på implementeringsprocessen av IFRS 9 hos företag inom den svenska finansiella sektorn. Ämnet är relativt nytt då IFRS 9 var obligatoriskt för börsnoterade företag år 2018. Det är relativt få studie inom området och ännu färre hur processen fungerar. För att utföra studiens syfte har vi använt oss av intervju som primär data och dokument som sekundär data. Studien byggersig på process theory som förklarar förändringsprocessen inom en organisation.  Studiens resultat visar att implementeringsprocessen på de flesta verksamhet har varit relativt lika. Ett stort fokusområde har varit på klassificering och värdering av tillgångar och nedskrivning. Däremot har det skett på olika grad beroende på vilken bransch som har tagit åt sig IFRS 9. Banker har haft ett stort fokus på nedskrivningar medan företag som vill uppnå den legala delen har hållit sig endast till klassificering och värdering av tillgångar. Studiens bidrag har varit att skapa en bättre förståelse av implementeringsprocessen av IFRS 9 och framtida implementeringsprocess. / Previous research has focused on why companies have adopted IFRS 9 and what effects it has. However, few studies discuss the implementation process of IFRS 9. IFRS 9 replaces the old IAS 39standard. This has led to the accounting being changed from rule-based to principle-based. The purpose of the study is to find out the implementation process of IFRS 9 for companies in the Swedish financial sector. The subject is relatively new as IFRS 9 was mandatory for listed companies in 2018. There are relatively few studies in that area and even fewer pm how the process works. To carry out the purpose of the study, we have used interviews as primary data and documents as secondary data. The purpose of the study is based on process theory that explains the changes within a company. The results of the study show that the implementation process on most businesses has been relatively similar. A large focus area has been on classification and valuation of assets and impairment. On the other hand, this has occurred on varying degrees depending on which industry has adopted IFRS 9. Banks have had a strong focus on impairment, while companies that just want to achieve the legal part have only adhered to the classification and valuation of assets. The study's contribution has been to create a better understanding of the implementation process of IFRS 9 and any future implementation processes.

Idag finns det en stor konkurrens mellan butiker inom dagligvaruhandel, varav ledningen är i ett stort behov av sin arbetskraft. Medarbetarskap är ett begrepp som belyser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande på arbetsplatsen. I dagsläget finns det en medvetenhet om att cheferna bör kunna påverka medarbetarskapet, däremot finns det inte några konkreta metoder eller verktyg för hur medarbetarskapet kan bli inverkat på. I samband med att det finns en vetskap om att icke-finansiella belöningar kan påverka anställdas beteende på arbetsplatsen, väcks intresset för om de här även kan ha en inverkan på medarbetarskapet. Studiens syfte är att redogöra kring förutsättningar som behövs för att uppnå ett gott medarbetarskap och att ta reda på ifall icke-finansiella belöningar kan inverka på medarbetarskapet. I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om medarbetarskap och belöningar, däribland förklaras medarbetarskapshjulet och icke-finansiella belöningar. Datainsamlingen baseras på en kvalitativ metod, där sju butiksmedarbetare har intervjuats. Av studien framgick öppenhet och förtroende mellan medarbetarna vara faktorer som bidrog till ett gott medarbetarskap. Det framkom att ansvarsfördelning var en viktig aspekt för medarbetarna, både för skapandet av engagemang men också för att få medarbetarna att stanna kvar på arbetsplatsen. Därav kunde det konstateras att icke-finansiella belöningar i form av arbetsberikning och utveckling i form av varierade arbetsuppgifter kunde vara avgörande för medarbetarskapet. Olika former av erkännande och positiv återkoppling kunde användas för att skapa öppenhet och engagemang hos medarbetarna. Sociala aktiviteter kunde användas för att belöna medarbetarna och kunde konstateras inverka på medarbetarskapet i form av gemenskap. På grund av studiens begränsningar kan inga säkra slutsatser dras. Förslag till fortsatt forskning är exempelvis att studera medarbetarskapet utifrån butikernas storlek, studera medarbetarskapet utifrån chefernas perspektiv och studera medarbetarskapet i förhållande till lönsamheten. / Today, there is a great deal of competition between stores in the grocery trade, of which the management is in great need of its labor. Empowerment/employeeship is a concept that highlights employees' commitment and responsibility in the workplace. At present, there is an awareness that managers should be able to influence employeeship, however, there are no concrete methods or tools for how employeeships can be affected. In connection with the knowledge that non-financial rewards can affect employees' behavior in the workplace, it arouses interest in whether they can have an impact on employeeship. The purpose of the study is to report on the conditions needed to achieve good employeeship and to find out if non-financial rewards can affect employeeship. The theoretical frame of reference describes theories about employeeship and rewards, including explaining the ‘’employeeship wheel’’ and non-financial rewards. Data collection is based on a qualitative method, where seven store employees have been interviewed. The study showed that openness and trust between employees were factors that contributed to good employeeship. It emerged that responsibility was an important aspect for the employees, both for the creation of commitment but also for getting the employees to stay in the workplace. From this, it could be stated that non-financial rewards in the form of work enrichment and development in the form of varied tasks could be decisive for the employees. Various forms of recognition and positive feedback could be used to create openness and commitment among employees. Social activities could be used to reward employees and could be found to affect employeeship in the form of community. Due to the limitations of the study, no definite conclusions can be drawn. Suggestions for further research are, for example, to study the employeeship based on the size of the stores, study the employeeship from the managers' perspective and study the employeeship in relation to profitability.

Bitcoin är en global kryptovaluta som har ökat kraftigt i värde och därmed fått en allt större betydelse på marknaden. Då valutan är relativt ny och inte har ett centraliserat styre uppstår olika typer av risker som exempelvis företags förtroende för ett nytt ekonomiskt system, politiska regleringar samt en högre volatilitet i jämförelse med fiatvalutorna. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur svenska företag som handlar med kryptovalutan Bitcoin identifierar och hanterar de risker som uppstår i samband med att de handlar med valutan. Svenska företag som handlar med Bitcoin måste identifiera de risker som de utsätts för vid handeln. De identifierade riskerna behöver sedan hanteras av respektive bolag och detta kan göras genom att följa de tre stegen som utgör effektiv riskhantering. För att kunna uppfylla syftet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra svenska företag som handlar med Bitcoin. Vi har sedan använt en tematisk analys för att analysera den data som har samlats in. Studien visade att de risker som respondenterna har identifierat går i linje med studiens teoretiska referensram samt att de svenska företag som ingick i studien inte använder någon slags riskhanteringsmodell. Trots detta fanns det likheter med respondenternas resonemang och den effektiva riskhanteringen även om de uppger att de inte har inkorporerat någon riskhanteringsmodell i sin organisation / Bitcoin is a global cryptocurrency which has grown in market value and therefore increased its importance in the market. Because the currency is relatively new and decentralized, risks like companies trust in a foreign system, political risks and increasing volatility are higher in comparison with fiat currencies. The purpose of this study is to describe and analyze how the Swedish companies that trade with Bitcoin identify and manage the risk that occurs in connection with trading of the currency. Swedish companies that trade with Bitcoin need to identify the risks which they are exposed to. The identified risks needs to be managed by the respective companies which can be done through the three steps that constitutes effective risk management. To answer the purpose of the study, we conducted semi structured interviews with four Swedish companies that trade with Bitcoin. We have then analyzed the data with a thematic analysis. The study shows that the risks that the responders have identified is in line with the study's theoretical framework and that the Swedish companies that participated are not using a risk management model. Despite this, there were some similarities with the responders reasoning and effective risk management even if they stated that they have not incorporated the model in their organization.

Bakgrund: Könsbalansen i styrelser diskuteras ur rättvise-och effektivitetsperspektiv. Investerare har därför förväntningar på jämställda styrelser. Vissa länder inför också kvotering för att påskynda denna balans. Forskningen kring hur styrelsens sammansättning påverkar besluten om hur verksamheten styrs är inte entydig. Det verkar finnas ett visst samband där jämställda styrelser har mer fokus på specifika icke-finansiella mått som hållbarhet. Överlag så har det visat sig att företag som jobbar mer med icke-finansiella mått har bättre förutsättningar till att nå en bättre företagsstrategi på lång sikt. Det är dessutom viktigt att komplettera och balansera redovisningen av finansiella-mått med icke-finansiella mått för en bättre strategisk prestanda och implementationen av strategiska planer. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur könsbalansen inom styrelser påverkar rapporteringen av icke finansiella mått. Metod: En kvantitativ studie som har utformats med av en deduktiv ansats. Studiens hypotes har skapats med teoretisk grund från Critical Mass, The Upper Echelon och det balanserade styrkortet. Datainsamling har gjorts med en innehållsanalys av primärdata från årsredovisningar. Urvalsmetoden består av en totalundersökning från bolag noterade på Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm år 2018. Slutsats: Studiens resultat visar att det går att förkasta hypotesen “det finns ett samband mellan rapporteringen av icke finansiella mått och jämställda styrelser” eftersom OLS-regressionerna inte visar några signifikanta samband mellan jämställda styrelser och omfattningen av redovisningen av icke-finansiella mått kopplade till det balanserade styrkortet. Studien drar en slutsats om att könsbalansen inom styrelser varken har en negativ eller positiv påverkan på rapporteringen av icke-finansiella mått, då analysen inte har visat något statistiskt signifikant samband. / Introduction: The gender balance in boards is discussed from a fairness and efficiency perspective. Investors therefore have expectations of equal boards. Some countries have also introduced quotas to speed up this balance. The research on how the composition of the board affects decisions about how the business is governed is not clear. There seems to be a certain relationship where gender equal boards have more focus on specific non-financial measures such as sustainability. In general, it has been found that companies that work more with non-financial measures have better conditions for reaching a better corporate strategy in the long term. In addition, it is important to supplement and balance the reporting of financial metrics with non-financial metrics for better strategic performance and for the implementation of strategic plans. Purpose: The purpose of the study is to explain how gender balance within boards affects the reporting of non-financial measures. Method: A quantitative study designed with a deductive approach. The study's hypothesis was created with a theoretical basis from Critical Mass, The Upper Echelon and The Balanced Scorecard. Analysis of data has been done with a content analysis of primary data from annual reports through a census survey from companies listed on Large Cap on Nasdaq OMX Stockholm 2018. Conclusion: The study's results show that it is possible to reject the hypothesis “there is a relationship between the reporting of non-financial measures and gender equality boards” because the OLS regressions did not show any significant relationship between gender equality boards and the extent of the reporting of non-financial measures linked to The Balanced Scorecard. The study concludes that the gender balance within boards has neither a negative nor a positive impact on the reporting of non-financial measures, as the analysis has not shown any statistically significant relationships.

BAKGRUND: Ökade växthusgasutsläpp och större klimatpåverkan speglar dagens samhälle allt mer. Bygg-och anläggningssektorn står idag för en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan och är en bransch som behöver ta steg framåt för att minimera den. Ett instrument som har använts för att motivera och skapa finansiella samt klimatmässiga fördelar för projekt som kan visa på en lägre klimatpåverkan är grön finansiering. Grön finansiering bygger på att projekt kan påvisa en mindre klimatpåverkan för att kunna ta del av de finansiella fördelar det skulle innebära. Dock har tidigare forskning runt ämnet visat att detta bortses av investerare och beslutsfattare av olika orsaker trots att klimatdebatten blir allt mer tydlig. Avsaknad av tydliga regelverk, standarder eller policyer lyfts av tidigare forskning samtidigt som hot kan anas i form av för hårda åtstramningar. En analys av bygg-och anläggningssektorns syn på grön finansiering och gröna projekt och vad marknaden behöver för att i framtiden kunna vara finansiellt hållbar är någonting som behövs för att marknaden ska kunna ta steg framåt. SYFTE: Syftet med studien är att analysera de finansiella fördelarna och riskerna som grön finansiering medför. Utifrån en analys av grön finansiering inom ramen för bygg-och anläggningssektorn kommer sedan förslag till sätt marknaden kan utvecklas på att föreslås utifrån ett finansiellt perspektiv. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med respondenter kopplade till bygg-och anläggningsbranschen samt grön finansiering. Som tillägg har en kartläggning av erbjudande inom grön finansiering sammanställts från två respondenter. Utifrån tidigare forskning samt rapporter ställdes frågor runt grön finansiering och dess finansiella påverkan på marknaden. Utifrån svaren från aktörerna kunde en analys göras av var de aktiva aktörerna såg marknaden idag samt dess viktigaste aspekter för framtiden. SLUTSATS: Studiens slutsats är att den gröna finansieringsmarknaden behöver införa ett graderingssystem för att på så sätt skilja projekt åt. Ett sådant system skulle fungera som ett incitament för projekt att gå mot att bli gröna då det inkluderar en prissättning av sådant som inte lever upp till kraven för att bli gröna och fördelar för de som tar allra störst klimatansvar. Det skulle också möjliggöra för investerare som vill ta högre risk att investera i projekt som i dagsläget inte är gröna men som har som ambition att bli det. Utöver graderingssystemet behöver det också kompletteras av mer obligatoriska regelverk för att öka utbudet av grön finansiering på marknaden. / BACKGROUND: Increased greenhouse gas emissions and greater climatic impact reflect today's society more and more. Today, the construction and civil engineering industry accounts for one fifth of Sweden's total climate impact and is an industry that needs to take steps to minimize it. An instrument that has been used to motivate and create financial and climatic benefits for projects that can show a lower climate impact is green financing. Green financing is based on the fact that projects can show a minor impact on the climate in order to be able to take advantage of the financial benefits it would entail. However, previous research on the subject has shown that this is ignored by investors and decision-makers for various reasons, although the climate debate is becoming increasingly clear. The lack of clear regulations, standards or policies is highlighted by previous research, while at the same time one can perceive a threat in the form of too tight austerities. An analysis of the construction industry’s view today of green financing and green projects and what the market needs in order to be financially sustainable in the future is something that is necessary for the market to be able to take steps forward. AIM: The purpose of the study is to analyze the financial benefits and risks that green financing entails. On the basis of an analysis of green financing within the framework of the construction and civil engineering sector, then proposals for ways in which the market can be developed are proposed from a financial perspective. COMPLETION: The study was conducted through qualitative, semi-structured interviews with respondents linked to the construction and civil engineering sectors and green financing. In addition, a survey of green financing offers has been compiled from two respondents. Based on previous research and reports, questions were asked about green financing and its financial impact on the market. Based on the responses from the players, an analysis could be made of where the active players saw the market today and its most important aspects for the future. CONCLUSION: The study concludes that the green financing market needs to introduce a grading system in order to separate projects. Such a system would serve as an incentive for projects to go green as it includes pricing of things that do not meet the requirements to become green and benefits those who take the greatest climate responsibility. It would also make it possible for investors who want to take a higher risk of investing in projects that are not green at the moment, but which have the ambition to become so. In addition to the grading system, it also needs to be supplemented by more mandatory regulations to increase the supply of green financing in the market.