Titel: Finns det något samband mellan ESG-score och finansiell prestation för företag  inom finansmarknaden i Europa? En kvantitativ studie på 52 banker i Europa. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hakki Arhan Altunsayar och Ensar BujupiHandledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – majSyftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur ESG-score påverkar den finansiella  prestationen för företag inom finansmarknaden i Europa.  Metod: Denna studie har en positivistiskt forskningsfilosofi med en hypotetiskt- deduktiv ansats. Studien innefattar en kvantitativ strategi som har genomförts med data från 52 banker inom finansmarknaden i Europa för året 2021. Studiens data är hämtad från databasen Refinitiv Eikon. Datan har sedan analyserats i statistikprogrammen SPSS och Minitab.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det förekommer ett svagt icke signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation i banker som är lokaliserade och verksamma inom Europa.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap där vi tar reda på om det råder ett samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom finansmarknaden i Europa, då tar vi specifikt hänsyn till bankerna inom marknaden, studien bidrar till forskningsområdet företagsekonomi med inriktning redovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Det krävs ytterligare forskning med andra typer av analyser och fler variabler. Detta för att kunna dra en mer omfattande slutsats om det förekommer samband mellan ESG-score och finansiella prestationer på finansmarknaden i Europa.  Nyckelord: CSR, Legitimitetsteorin, ESG, Intressentteorin, finansiella prestationer. / Title: Is there a relationship between ESG scores and financial performance of financial  market companies in Europe? A quantitative study of 52 banks in Europe Level: Final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Ensar Bujupi & Hakki Arhan Altunsayar  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May  Aim: The purpose of this study is to investigate how the ESG-score affects the financial performance of companies within the financial market in Europe.  Method: This study has a positivistic research philosophy with a hypothetical- deductive approach. The study includes quantitative strategy that has been carried out with data from 52 banks in the financial market for the year 2021. The data for the study has been taken from Refinitiv Eikon database. The data has then been analyzed in statistical programs such as SPSS and Minitab.  Results and conclusions: The results of the study show that there is a weak non- significant negative relationship between ESG ratings and financial performance in banks located and operating within Europe.  Contribution of the thesis: The study contributes to filling a research gap where we find out if there is a relationship between ESG ratings and financial performance within the financial market in Europe, then we specifically take into account the banks within the market, the study contributes to the research area of business finance with a focus on accounting.  Suggestions for future research: Further research is required with other types of analyzes and more variables. This is to be able to draw a more comprehensive conclusion if there is a connection between the ESG score and financial performance on the financial market in Europe.  Key words: CSR, Legitimacy theory, ESG, Stakeholder theory, financial performance.

This thesis explores how the question of added flexibility in the real estate product is handled by Swedish commercial real estate developers. Theoretically this problem can be solved with a real options approach. Traditionally the use of real options analysis in practice in commercial real estate has been limited. The results indicate that the use of real options analysis is limited also in the Swedish commercial real estate market. Traditional investment methods coupled with rules of thumb that determine appropriate flexibility levels continue to dominate. The results highlight some of these rules of thumb. The commercial developers do argue in favor of flexible designs in locations where there is higher uncertainty, this result is in line with real options theory. Future research is needed to assess how effective this rule of thumb approach is to determining the appropriate level of flexibility in a real estate product compared to a real options approach. / Detta examensarbete utforskar hur kommersiella fastighetsägare hanterar vilken nivå av flexibilitet som byggs in i nya projekt och hur man tar beslut kring nivån utifrån ett investeringsperspektiv. Teoretiskt sätt så kan detta problem lösas med real optionsanalys. Historiskt sett har real optionsanalys inte använts särskilt utbrett i den kommersiella fastighetsbranschen. Resultatet indikerar på att användningen av real optionsanalys på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden är fortsatt låg. Traditionella investeringsmetoder kombinerat med tumregler som bestämmer graden av flexibilitet verkar dominera. Resultatet belyser några av dessa tumregler. De kommersiella fastighetsaktörerna resonerar kring flexibilitet och osäkerhet på ett sätt som är i linje med real optionsteori. Vidare forskning behövs för att bedöma hur väl tumregel-förfarandet i förhållande till real optionsanalys fungerar när man ska bestämma graden av flexibilitet.

In view of the potential threat climate change poses around the globe, countries are pledging to emission reductions to alleviate its consequences. As part of the Paris Agreement, Indonesia set sustainability targets for the energy sector, where one of the biggest emitters is the national power system. Although the country set an ambitious strategy for reducing emissions from electricity generation, it is still dominated by coal consumption and is currently not on track towards meeting its sustainability targets. Policy measures and financial schemes stand as one of the most powerful ways to rapidly reduce emissions in the power system. This paper aims to propose policy measures and financial schemes for the Indonesian decarbonisation scene by analysing its key inefficiencies, the available international policy options and the national power system’s future projections.International examples prove to be useful implementations of the myriad of options when it comes to measures for the power sector. In terms of policy measures, Indonesia could make use of a liberalisation process to induce more competitiveness in the sector and drive down prices, while allowing easier access for private entities to enter the market. A CO2 tax or cap-and-trade system stand as the most effective standalone way to rapidly reduce emissions in the country, as it targets the most emitting sectors of the power system. Incentivising schemes like Feed-in-Tariff or net-metering foster generation technologies which may not be cost-competitive yet and do not have a sizeable role in the power mix now, but could play a big role in lowering emissions in the power system. These measures, however, pose the threat of raising the retail electricity price and ultimately hinder Indonesia’s ability to further develop economically.Financial schemes have the ultimate goal of facilitating access to finance for sustainable generation technologies and lowering risk for project developers. Attracting private and foreign investment is critical for the development of the power system in Indonesia. Using forms of lending like on-lending structure or loan syndication would promote larger spending in the industry while minimising risk. Further use of guarantees would attract a wider range of investments into generation technologies, as they would protect lending entities from potential risks when partaking in projects of this nature. Finally, the country would benefit greatly from the introduction of innovative financial schemes and business plans for the domestic solar energy industry, allowing Indonesia to tap into the great potential it has to disrupt the current state of affairs of the power system. / Med tanke på det potentiella hot som klimatförändringen utgör runt om i världen, lovar länder att minska utsläppen för att mildra konsekvenserna. Som en del av Parisavtalet satte Indonesien upp hållbarhetsmål för energisektorn, där en av de största utsläpparna är det nationella kraftsystemet. Trots att landet satte upp en ambitiös strategi för att minska utsläppen från elproduktion domineras det fortfarande av kolkonsumtion och är för närvarande inte på väg att nå sina hållbarhetsmål. Politiska åtgärder och finansiella system är ett av de mest kraftfulla sätten att snabbt minska utsläppen i kraftsystemet. Det här dokumentet syftar till att föreslå politiska åtgärder och finansiella system för den indonesiska avkarboniseringsscenen genom att analysera dess viktigaste ineffektivitet, de tillgängliga internationella politiska alternativen och det nationella kraftsystemets framtida prognoser.Internationella exempel visar sig vara användbara implementeringar av de otaliga alternativen när det gäller åtgärder för kraftsektorn. När det gäller politiska åtgärder skulle Indonesien kunna använda sig av en liberaliseringsprocess för att skapa mer konkurrenskraft inom sektorn och pressa ner priserna, samtidigt som privata enheter lättare kan komma in på marknaden. En CO2-skatt eller ’cap-and-trade’-system är det mest effektiva fristående sättet att snabbt minska utsläppen i landet, eftersom det är inriktat på de mest utsläppande sektorerna i kraftsystemet. Incitamentsystem som ’Feed-in-Tariff’ eller ’net-metering’ främja generationstekniker som kanske inte är kostnadskonkurrenskraftiga ännu och som inte spelar en betydande roll i kraftmixen nu, men som kan spela en stor roll för att minska utsläppen i kraftsystemet. Dessa åtgärder utgör dock ett hot om att höja detaljhandelns elpris och i slutändan hindra Indonesiens förmåga att utvecklas ekonomiskt.Finansiella system har det yttersta målet att underlätta tillgången till finansiering för hållbara generationsteknologier och minska risken för projektutvecklare. Att locka till sig privata och utländska investeringar är avgörande för utvecklingen av kraftsystemet i Indonesien. Att använda former av utlåning som ’on-lending’-struktur eller lånesyndikering skulle främja större utgifter i branschen samtidigt som risken minimeras. Ytterligare användning av garantier skulle locka till sig ett bredare utbud av investeringar i produktionsteknik, eftersom de skulle skydda långivande enheter från potentiella risker när de deltar i projekt av denna karaktär. Slutligen skulle landet dra stor nytta av införandet av innovativa finansiella system och affärsplaner för den inhemska solenergiindustrin, vilket gör att Indonesien kan utnyttja den stora potential det har att störa det nuvarande tillståndet i kraftsystemet.

The annual report works as a source of information and basis for decision making for investors where disclosure quality varies between different companies. There is an inherent problem in a conflict of interest between the principal and agent where disclosure quality might suffer because of hidden negative information in ambiguous reasoning. Lower disclosure quality contributes to the annual report not pertaining a fair economic picture which leads to an information gap between companies and investors. The note section in the annual report is eminently important to be able to provide a correct economic analysis to the market. Through measurements of disclosure quality in the note section of the annual report with the help of Fogindex where readability is determined, this study explores the correlation between disclosure quality and misvaluation of the companies’ stocks. Additionally, the study examines if the correlation is strengthened splitting the companies into divisions based on competition of an industry. The result of the study indicates a negative correlation between disclosure quality and misvalution av company stocks. The study cannot indicate that the correlation is strengthened when competition is taken into consideration. The study has been written in Swedish. / Årsredovisningen fungerar som en informationskälla och beslutsunderlag för investerare där upplysningskvaliteten varierar mellan olika företag. Det råder ett inneboende problem i en intressekonflikt mellan principalen och agenten där upplysningskvaliteten kan bli lidande på grund av att negativ information döljs i tvetydiga resonemang. Lägre upplysningskvalitet bidrar till att årsredovisningen inte längre återger en rättvisande ekonomisk bild vilket leder till ett informationsgap mellan företag och investerare. Notavsnittet i årsredovisningen är synnerligen viktig för att kunna ge marknaden en korrekt ekonomisk analys.  Genom att mäta upplysningskvalitet i notavsnittet i årsredovisningen med hjälp av Fogindex där läsvänligheten bestäms, utforskar den här studien sambandet mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Dessutom undersöks det om sambandet förstärks vid uppdelning av bolagen baserat på branschkonkurrens.  Studiens resultat påvisar ett negativt samband mellan upplysningskvalitet och felvärdering av företagens aktier. Studien kan inte visa på att sambandet förstärks när hänsyn till konkurrens tas. Uppsatsen har skrivits på svenska.

A long period of low interest rates, economic growth and a booming housing market hasresulted in an increase in the debt level of Swedish households. New digital ways of providingfinancial services are changing the traditional banking world and are often praised for beingefficient and inclusive. Financial intermediaries, a party between a buyer and a seller that actsas a mediator to efficiently facilitate transactions, play an important role in the economy andsociety. Approximately 40-55 percent of unsecured consumer loans were taken through a loanintermediary in Sweden during 2020. As a result of the situation of the Swedish credit market,there is a need to understand how the actors in the market are connected and how they createvalue together. Loan intermediaries are an important and interesting actor to analyze furthersince such a large share of unsecured consumer loans are taken through their service, andbecause this kind of service is growing to be an increasing part of the credit ecosystem.According to business ecosystem theory, all actors are viewed within a closed system. In theideal scenario, participants would cooperate to foster stability and systematic benefits andimbalances in the ecosystem have harmful impact on all members. This master thesis aims atdeveloping an ecosystem of the Swedish credit market and to describe loan intermediaries'contribution to a more efficient consumer credit market.First, this study resulted in the development of a methodology to identify, describe, andvisualize ecosystems. A five-step process was identified and implemented to create anunderstandable image of the credit market ecosystem. The method resulted in an ecosystemmap, visualizing 26 generic actors and their interconnections. Second, to gain a deeperunderstanding of how loan intermediaries contribute to an efficient system, semi-structuredinterviews were held with representatives from loan intermediary companies and the SwedishEnforcement Authority. According to this study, loan intermediaries contribute to a moreefficient consumer credit market by providing access to credit, by making information moretransparent and readily available for consumers, and by driving innovation. / En lång period av låga räntor, ekonomisk tillväxt och en blomstrande bostadsmarknad har letttill att de svenska hushållens skuldsättning har ökat. Nya digitala sätt att tillhandahållafinansiella tjänster förändrar den traditionella bankvärlden och hyllas ofta för att vara effektivaoch inkluderande. Finansiella intermediärer, en part mellan en köpare och en säljare som agerarsom medlare för att effektivt underlätta transaktioner, spelar en viktig roll i ekonomin och isamhället. Ungefär 40–55 procent av blancolån togs genom en låneförmedlare i Sverige under2020. Situationen på den svenska kreditmarknaden uppmärksammar ett behov av att förstå hurmarknadens aktörer är sammankopplade och hur de skapar värde tillsammans. Låneförmedlareär en viktig och intressant aktör att analysera vidare eftersom en så stor andel av blancolånentas genom deras tjänster, och eftersom denna typ av tjänst växer till en allt större del avkreditekosystemet. Enligt teorin om ”business ecosystems” betraktas alla aktörer i ett slutetsystem. I ett perfekt scenario skulle deltagarna samarbeta för att främja stabilitet ochsystemfördelar och obalans i ekosystemet har en skadlig inverkan på alla medlemmar. Dennamasteruppsats syftar till att utveckla ett ekosystem över den svenska kreditmarknaden ochbeskriva låneförmedlarnas bidrag till en mer effektiv konsumentkreditmarknad.För det första resulterade studien i utvecklingen av en metod för att identifiera, beskriva ochvisualisera ekosystem. En process i fem steg identifierades och genomfördes för att skapa enbegriplig bild av kreditmarknadens ekosystem. Metoden resulterade i en ekosystemkarta somvisualiserade 26 generiska aktörer och deras inbördes kopplingar. För att få en djupareförståelse för hur låneförmedlare bidrar till ett effektivt system genomfördes semistruktureradeintervjuer med representanter från låneförmedlingsföretag och Kronofogden. Enligt studienbidrar låneförmedlare till en effektivare konsument-kreditmarknad genom att ge tillgång tillkrediter, tillgängliggöra transparent information samt genom att driva innovation.

Ekonomiska beslut tagna på magkänsla är ett av de fundamentala finansiella tillvägagångssätten.Beslut tagna på fel premisser kan leda till förluster. Genom att ta rätt beslut baserat på rätt premisser kan resultaten bli önskvärda. Det finns många teorier och förklaringsmodeller för att förklara beslutsfattande. Även om det är många teorier så är dessa uppdelade i huvudsak i två typer, normativ teori och deskriptiv teori. Den normativa stödjer rationellt beslutsfattande, den senare hur besluten tas av människor. Både dessa teorier speglar verkligheten, även beskrivande teori söker en viss nivå av rationalitet i det faktiska beslutsfattandet.  Studien utfördes med en kvalitativ metod, där underlaget baserats på intervjuer av sju beslutsfattare som tar någon form av finansiella beslut. Analysen av denna undersökning visade att magkänsla är något de undersökta respondenterna använt sig av vid beslut, ibland godtycklig och ibland med en stark underliggande bas av rationellt tänkande.  Uppsatsen kan visa att magkänsla enligt teorins begrepp är varierbar beroende på kunskapsområde. I stället går det att understryka att den används vid en mängd olika situationer. Slutsatsen visade att det är alltför många definitioner, distinktioner och grundläggande förutsättningar som var tvunget att redas ut först innan frågan kunde besvaras i sin helhet, då fråganinte gick att besvara på ett rimligt kortfattat sätt under tio veckor. Undersökningen visade att magkänsla och finansiellt beslutsfattandet trots det används enligt teorin och i denna undersökning. / Financial decisions made on gut feeling are one of the fundamental financial approaches. Decisions made on the wrong premises can lead to financial losses. By making the right decision based on the right premises, the results can be desirable. There are many theories and models to explain decision making. Although there are many theories, these are mainly divided into two types, normative theory and descriptive theory. The normative supports rational decision-making, the latter how people make decisions. Both of these theories reflect reality, even descriptive theory seeks a certain level of rationality in actual decision-making. The study was carried out using a qualitative method, where the data was based on interviews with seven decision-makers who make some form of financial decision. The analysis of this survey showed that gut feeling is something the surveyed respondents used in decisions, sometimes arbitrary and sometimes with a strong underlying basis of rational thinking. The essay can show that gut feeling according to the concept of the theory is variable depending on the area of knowledge. Instead, it can be emphasized that it is used in a variety of situations.The conclusion showed that there are too many definitions, distinctions and basic conditions that had to be sorted out first before the question could be answered in its entirety, as the question could not be answered in a reasonably concise manner for ten weeks. The study showed that gut feeling and financial decision making are nevertheless used according to the theory and in this study.

Denna uppsats syftar till att analysera faktorer som påverkar erfarna unga vuxnas beslut att investera i fonder. Målet är att erhålla en ökad förståelse för hur finansiella investeringsbeslut fattas med beaktande av de betydande värderingsförskjutningar som uppenbarligen tillkommit genom ökat medvetande genom debatten om produktion/miljöpåverkan under senare år.  En försöksgrupp har utvalts bestående av unga vuxna i åldersgruppen 21–25 år. Författarna har valt att avgränsa gruppen för att fokusera på individer som har yrkeserfarenhet inom bank- och finanssektorn.  Undersökningen har utgått från en teoretisk referensram som består av en konsumentbeslutsprocess, Maslows behovstrappa, för att analysera värderingar samt vilka psykologiska och finansiella värden respondenterna erhåller efter genomförda investeringar. Detta identifieras genom djupintervjuer med respondenterna.  Forskningsfrågorna i denna undersökning handlar om varför respondenterna väljer att köpa vissa specifika fonder samt hur deras värderingar påverkat valet av fonder.

Forskningsfråga: Vilka metoder använder banker för att kontrollera informationen i årsredovisningar vid lån- och kreditgivning? Syfte:                           Syftet med studien är att identifiera vilka metoder svenska banker använder vid kontrollering av årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning, detta för att vidare identifiera om kreativ redovisning kan upptäckas med hjälp av dessa. Studien bidrar till ökad förståelse om kreativ redovisning och dess metoder.Metod:                         Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Sekundärdata som behandlats i studien har inhämtats från litteratur, vetenskapliga artiklar och hemsidor. Slutsats:                       Det har konstaterats att banker vanligtvis använder fem metoder för att kontrollera informationen i årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning. Däremot är det en generell bild då processen kan se olika ut beroende på förtroende för företag, verksamhet och bransch.Samtliga fem metoder framkommer i tidigare forskning för att upptäcka kreativ redovisning, vilket tyder på att kreativ redovisning kan upptäckas av banker om företagskundens finansiella ställning förändras eller inte återspeglar branschgenomsnittet. Utöver ovannämnda metoder begär banker underlag och inleder dialog med ledningen när avvikelser uppstår. Kreativ redovisning kan dock användas i syfte att bibehålla utvecklingen, vilket resulterar i att avvikelser nödvändigtvis inte behöver uppstå. Slutsatsen kan därmed dras att banker inte kommer upptäcka kreativ redovisning som inte resulterar i avvikelser, men att det finns möjlighet att upptäcka kreativ redovisning när avvikelser uppstår. Detta för att banker gör ytterligare kontroller i sådana fall. / Research question:   Which methods do banks use to analyse information when granting loans? Purpose:                     The purpose of the study is to identify which methods Swedish banks use while checking annual reports during the process of loan and credit granting. This, to further identify whether creative accounting can be detected using these methods. The study contributes to increased knowledge about creative accounting and its methods.Method:                       The study has been conducted using qualitative research methods. Primary data has been collected through interviews. The secondary data in the study has been collected from literature, scientific articles, and websites. Conclusion:                 It has been established that banks usually use five methods to check the information in annual reports in connection with credit and loan granting. However, it is a general picture as the process can look different depending on the trust in the company, business and industry.All five methods appear in previous research to detect creative accounting. This shows that creative accounting can be detected by banks if the business costumers financial position changes or does not reflect the industry average. In addition to the methods mentioned above, banks request documentation and initiates dialogue with management when deviations occur. However, creative accounting can be used with the aim of maintaining development, which results in deviations not necessarily having to occur. The conclusion can be drawn that banks will not detect creative accounting which does not result in deviations, but there is an opportunity to detect creative accounting when deviations occur. This is because banks make additional checks in such cases.

The calibration of model parameters is a crucial step in the process of valuation of complex derivatives. It consists of choosing the model parameters that correspond to the implied market data especially the call and put prices. We discuss in this thesis the calibration strategy for the Heston model, one of the most used stochastic volatility models for pricing complex derivatives. The main problem with this model is that the asset price does not have a known probability distribution function. Thus we use either Fourier expansions through its characteristic function or Monte Carlo simulations to have access to it. We hence discuss the approximation induced by these methods and elaborate a calibration strategy with a focus on the choice of the objective function and the choice of inputs for the calibration. We assess that the put option prices are a better input than the call prices for the optimization function. Then through a set of experiments on simulated put prices, we find that the sum of squared error performs better choice of the objective function for the differential evolution optimization. We also establish that the put option prices where the Black Scholes delta is equal to 10\%, 25\%, 50\% 75\% and 90\% gives enough in formations on the implied volatility surface for the calibration of the Heston model. We then implement this calibration strategy on real market data of Eurostoxx50 Index and observe the same distribution of errors as in the set of experiments. / Kalibreringen av modellparametrar är ett viktigt steg i värderingen av komplexa derivat. Den består av att välja modellparametrar som motsvarar de implicita marknadsdata, särskilt köp- och säljpriserna. I denna avhandling diskuterar vi kalibreringsstrategin för Hestonmodellen, en av de mest använda modellerna för stokastisk volatilitet för prissättning av komplexa derivat. Huvudproblemet med denna modell är att tillgångspriset inte har en känd sannolikhetsfördelningsfunktion. Därför använder vi antingen Fourier-expansioner genom dess karakteristiska funktion eller Monte Carlo-simuleringar för att få tillgång till den. Vi diskuterar därför den approximation som dessa genereras av dessa metoder och utarbetar en kalibreringsstrategi med fokus på valet av målfunktion och valet av indata för kalibreringen. Vi bedömer att säljoptionspriserna är en bättre input än samtalspriserna för differentialutvecklingsoptimeringsfunktionen. Genom flera experiment med simulerade säljpriser finner vi sedan att summan av kvadratfel ger bättre val av objektivfunktionen för differentialutvecklingsoptimering. Vi konstaterar också att säljoptionspriserna där Black Scholes deltat är lika med 10\%, 25\%, 50\%, 75\% och 90\% ger tillräcklig information om den implicita volatilitetsytan för kalibrering av Hestonmodellen. Vi tillämpar sedan denna kalibreringsstrategi på verkliga marknadsdata för Eurostoxx50-indexet och observerar samma felfördelning som i experimenten.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman & Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman & Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.