In the following study you will be presented with the research that has been done to investigate how monetary rewards affect motivation and performance. The point of the research was to understand how monetary rewards affected employees motivation and performance. We chose to reach out to four companies within four different industries which all either have or have had monetary reward systems with either bonuses or commissions. To gather all the empirical data needed we chose semistructured interviews with a total of nine respondents. Four of the respondents have or have had monetary rewards and the other five respondents have or have had positions where they are able to affect or have insight in how the reward system works. The purpose of choosing the respondents we did was to get a broader understanding for how the monetary rewards affect employees within different industries so that we could find general conclusions that can be used within other branches and companies. The result of the research shows that monetary rewards increase the level of motivation on employees, but that it does not necessarily mean that it will have a big effect on the performance. We found that monetary rewards does affect performance in the way that it makes the employees extensively will do their best at work, but that the employees still would reach their goals at work without any monetary rewards. We also researched whether group or individually based rewards were more desired and why. Our conclusion was that most people prefer a mix of the two, but that individually based rewards was more preferred than group based. / I följande studie kommer du som läsare att få ta del av den forskning som genomförts för att undersöka finansiella belöningars påverkan på motivation och prestation. Syftet med studien var att kunna förstå hur finansiella belöningar i form av bonus och provision påverkar medarbetare. Vi valde att vända oss till fyra företag inom fyra olika branscher som alla har eller tidigare haft finansiell belöning i form av bonus eller provision. För insamling av empirisk data genomfördes nio semistrukturerade intervjuer. Fyra av respondenterna omfattas eller har omfattats av finansiell belöning och fem av respondenterna besitter positioner som har eller har haft en påverkan och insyn i hur de finansiella belöningssystemen fungerar. Syftet med det breda urvalet av respondenter var att kunna få en bredare uppfattning om hur finansiella belöningar påverkar medarbetare inom olika branscher och genom det kunna dra mer generella slutsater som kan användas även inom andra branscher och företag. Resultatet av studien visar på att finansiella belöningar är motiverande för medarbetare, men att det nödvändigtvis inte behöver ha en större påverkan på prestationen. Vi fann att finansiella belöningar ökar prestationer i den bemärkelsen att medarbetaren blir mer mån om att prestera sitt allra yttersta, men att medarbetarna även utan finansiella belöningar skulle genomföra sitt arbete och för att nå de mål som finns uppsatta. Vi undersökte också om grupp- eller individbaserad belöning föredras och varför. Slutsatsen blev att de flesta föredrar en blandning av grupp- och individbaserad belöning, men att medarbetarna föredrar individbaserad belöning före gruppbaserad.

Bakgrund: Strukturförändringar har präglat den svenska arbetsmarknaden vilket resulterat i en ökad konkurrens bland arbetsgivare. Ett aktivt employer branding-arbete blir därmed viktigare eftersom det är en möjlig konkurrensfördel. Tidigare forskning inom ämnesområdet har främst studerat en kontext av stora bolag, detta trots att de allra flesta svenska företag är SMF. Generation Z blir en allt större del av arbetskraften vilket skapar en ökad efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos arbetsgivare. Således är det avgörande att förstå hur SMF ska arbeta med sitt employer brand för att attrahera och behålla den unga generationen. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares, tillhörande generation Z, efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos en arbetsgivare i en kontext av små- och medelstora företag (SMF) på den svenska arbetsmarknaden. Studien eftersträvar även att utforska sambandet mellan ett antal mjuka värden och lojaliteten hos medarbetare tillhörande generation Z. Detta för att skapa en förståelse för hur SMF kan arbeta med sitt employer brand gentemot generation Z. Metod: För att uppfylla studiens syfte undersöktes såväl medarbetare tillhörande generation Z som ledare i SMF. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i en förstudie för att samla in bakgrundsinformation om hur SMF idag arbetar med employer branding samt deras uppfattning om generation Z. En enkät framställdes och skickades ut till medarbetare tillhörande generationen i syfte att undersöka deras värderingar av mjuka, icke finansiella, värden samt dess samband med lojalitet. Flertalet analysmetoder, såsom multipel regressionsanalys, har nyttjats för att analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien påvisar att generation Z värderar en tydlig och öppen kommunikation från ledaren, en trivsam social arbetsmiljö, att arbeta med något som intresserar dem, stolthet över sin arbetsgivare och ett individuellt perspektiv från ledaren. Lägst värderas utlandsresor i arbetet följt av möjligheten att arbeta hemifrån. Studien kan fastställa att stolthet över sin arbetsgivare, kultur, attraktiviteten som arbetsgivare tillsammans med identifiering med företaget har ett positivt signifikant samband med medarbetarlojalitet. / Background: Structural changes have characterized the Swedish labor market which have resulted in increased competition among employers. Therefore, employer branding becomes even more important since it is a possible competitive advantage. Previous research in the area has mainly studied the context of large companies, although most Swedish companies are SMEs. Generation Z is becoming an increasingly larger part of the workforce, which results in increased demand of employers offering non-financial values. It is therefore crucial to understand how SME should work with their employer brand to attract and retain the young generation. Purpose: This study aims to investigate what kind of non-financial values generation Z employees demand of an employer in a context of small and medium-sized enterprises (SME) in the Swedish market. The study also seeks to explore the connection between a number of non-financial values and the loyalty of generation Z employees, in order to create an understanding of how SMEs can work with their employer brand towards generation Z. Methodology: In order to fulfill the purpose of the study both generation Z employees and leaders of SMEs were investigated. Semi-structured interviews were conducted in a preliminary study to gather background information about SMEs current work with employer branding and their perception of generation Z. A questionnaire to employees of the generation was produced in order to investigate the generation's valuation of non-financial values and its relation to loyalty. Analytical methods, such as multiple regression analysis, have been used to analyze the empirical material. Conclusion: The study explains that generation Z values a clear and open communication from the leader, a pleasant social work environment, working with something that interests them, pride in their employer and an individual perspective from the leader. The least valued by generation Z is foreign trips, followed by the opportunity to work from home. The study can determine that pride in their employer, culture, attractiveness as an employer together with identification with the company has a positive significant correlation with employee loyalty

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur småföretags strategiorientering påverkar det val av alternativa finansiella bootstrappingmetoder, som småföretag väljer att tillämpa. Småföretagare motsvarar 96 procent av samtliga svenska verksamma företag och utgör därmed en betydande roll i samhället. Detta för att de ses som samhällsbärare, då fyra av fem arbetstillfällen skapas av svenska småföretag och bidrar vidare till välfärd. Trots deras betydande roll i samhället möts de av finansiella barriärer som leder till att småföretag hamnar i ett så kallat finansiellt gap. För att ta sig ur det finansiella gapet, tvingas småföretagare finna alternativa finansieringsmetoder. De alternativa finansieringsmetoderna benämns finansiella bootstrappingmetoder, vilka har kommit att bli avgörande för småföretags överlevnad. Småföretags strategiorientering anses påverka valet av finansiella boostrappingmetoder. Således omfattas studien av småföretags strategiorientering, vilka har identifierats utifrån Miles och Snows typologi. En kvantitativ forskningsansats med en positivistisk forskningsfilosofi har legat till grund för studien vilket möjliggör att resultatet ska kunna generaliseras. Studiens enkätundersökning omfattar 84 svenska småföretag som bidragit till studiens resultat. Slutligen är studiens resultat att prospektörer är positivt relaterade till användningen av de ägarrelaterade- och minimerande bootstrappingmetoderna. Medan försvarare är positivt relaterade till användningen av den relationsorienterade bootstrappingmetoden. / This bachelor thesis aims to explore how strategy orientations influence the choice of financial bootstrapping methods among small firms. Small firms represent 96 percent of all Swedish operating companies and thus represent a significant role in the society. This because they contribute to welfare, since four out of five jobs are created by Swedish small firms. Despite their significant role in the society, they are faced with financial barriers that lead to small firms ending up in a so called financial gap. To get out of the financial gap, small firms are forced to find alternative financing methods. The alternative financing methods are called financial bootstrapping methods, which have become crucial for the survival of small firms. The strategy orientation in small firms is considered to affect the choise of financial bootstrapping methods. Thus, the study covers small business strategy orientation which has been identified based on Miles and Snow’s typology. A quantitative research approach with a positivist research philosophy has been the bases of the study which enables the result to be generalized. The survey included 84 Swedish small firms that contributed to the results of this study. Finally, the results of this study are that prospectors are positively related to the use of the owner-related and minimizing bootstrapping methods. While defenders are positively related to the use of the relationship-oriented bootstrapping method.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elbolag förhåller sig till arbetet mellan CSR och företagets finansiella mål. Dessa två mål tenderar att dra åt olika håll och det har av denna anledning varit av intresse att undersöka. Det sker även en jämförelse mellan börsnoterade och icke börsnoterade bolag. Studiens huvudsakliga undersökningsmetod har bestått av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Därefter tillämpades en kvantitativ metod i form av datainsamling från publicerade rapporter för bland annat framtagandet av nyckeltalet DuPont. Den teoretiska referensramen består av forskning med utgångspunkt i CSR och finansiell lönsamhet, bland annat Carrolls pyramid och intressentteorin. Empiriinsamlingen resulterade i att CSR är ett sätt för företag att uppnå lönsamhet. CSR blir såvida ett medel för företag att uppnå sina finansiella mål. Börsnoterade bolag tenderar att visa ett mer kortsiktigt förhållningssätt än icke börsnoterade bolag. Till sist resulterade empiriinsamlingen i att det inte upplevs vara någon motsträvighet mellan dessa två mål. / The purpose of this study has been to investigate how electricity companies relate to the work between CSR and the company's financial goals. These two goals tend to move in different directions and for this reason it has been of interest to investigate. There has also been made a comparison between listed and non-listed companies. The main research method of the study has consisted of a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Subsequently, a quantitative method was applied in the form of data gathering from published reports for, among other things, the production of the keyratio DuPont. The theoretical frame of reference consists of research based on CSR and financial profitability, including Carroll's pyramid and stakeholder theory. The empirical gathering resulted in CSR being a way for companies to achieve profitability. CSR becomes a way for companies to achieve their financial goals. Listed companies tend to show a more short-term approach than non-listed companies. Finally, the empirical gathering resulted in the fact that there is no contradiction between these two goals.

Bakgrund: Den 1 januari 2019 infördes IFRS 16, som är en ny standard för hur börsnoterade företag ska redovisa leasingavtal. Tidigare har företag som följer IFRS haft möjlighet att redovisa leasingavtal finansiellt eller operationellt. Fram tills nu har det varit vanligt att företag redovisar leasingavtal operationellt, inte minst inom industribranschen där leasing av maskiner och fastigheter är vanligt. I och med IFRS 16 ska alla leasingavtal istället redovisas som en nyttjanderätt i balansräkningen. Målet med IFRS 16 är att redovisningen av leasingavtal korrekt ska återspegla företagets faktiska finansiella ställning och ge en rättvisande bild av verksamheten. Det finns dock de som är kritiska till den nya standarden som menar att den är onödig och endast kommer medföra ytterligare jobb för företagen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om IFRS 16 kommer uppfylla sin funktion, och således minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, eller endast är ett ”onödigt ont”. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ ansats för att kunna generalisera effekterna inom industribranschen. För att uppfylla studiens syfte har vi med en kapitaliseringsmetod för operationell leasing undersökt hur 30 börsnoterade industriföretags finansiella rapporter och nyckeltal kan komma att påverkas av reglerna i IFRS 16. Vi har även, med hjälp av en regressionsanalys som testade sambandet mellan redovisning av operationell leasing och ett företags marknadsvärde, undersökt hur IFRS 16 kan komma att påverka investerares värdering av företag. Slutsats: De slutsatser vi kan dra är att företagens balansnyckeltal är de som kommer påverkas mest av IFRS 16, oavsett företagens storlek. Lönsamhetsnyckeltal och likviditetsnyckeltal påverkas endast signifikant för medelstora och stora börsnoterade industriföretag. Studien visar även att IFRS 16 inte kommer minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, då informationen kring operationell leasing redan finns tillgänglig i noterna. IFRS 16 kommer dock uppfylla sin funktion för mindre sofistikerade investerare samt minska de resurser investerare behöver lägga på att justera de finansiella rapporterna. Vi kan därmed dra slutsatsen att IFRS 16 inte är ett ”onödigt ont”. / Background: The new standard for lease accounting, IFRS 16, was introduced January 1st, 2019. Until this date, companies that comply with IFRS have had the choice to report leasing agreements as financial or operating leases. Before IFRS 16, the majority of lease agreements have been reported as operating leases, not least in the industrial sector where machines and properties are frequently used. In accordance with IFRS 16, all leasing agreements will instead be reported as a right-of-use asset in the balance sheet. The objective of IFRS 16 is that the accounting of leases should accurately reflect the company's actual financial position and give a true and fair view of the business. However, there are critics of the new standard, who consider it an “unnecessary evil”. Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether IFRS 16 will fulfill its objectives and reduce information asymmetry between companies and investors, or if it is only an "unnecessary evil". Methods: In order to generalize the effects of IFRS 16 in the industrial sector, this paper was conducted with a quantitative approach. To fulfill the purpose of the paper, we used a capitalization method for operating leases, to examine how the financial statements and ratios of 30 listed companies may be affected by IFRS 16. A regression analysis was conducted to test the correlation between operating lease accounting and a company's market value in order to observe how IFRS 16 may affect investors' business valuation. Conclusion: In conclusion, the financial ratios most effected by IFRS 16, are the balance ratios, regardless of the size of the companies. Performance ratios and liquidity ratios are only significantly affected for medium-sized and large listed industrial companies. The study also shows that IFRS 16 will not reduce information asymmetry between companies and investors, as the information on operating leases is already disclosed in the notes. However, IFRS 16 will fulfill its function for less sophisticated investors and reduce the costs of adjusting the financial statements for investors. We can therefore conclude that IFRS 16 is not an "unnecessary evil".

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex. En orsak till komplexiteten är att finansiella instrument i sig är komplexa och begreppet finansiella instrument innefattar en vid variation av instrument. Det konstaterades även under den globala finansiella krisen att IAS 39 innehöll betydande brister.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera delar av arbetet IASB har gjort för att ersätta IAS 39 med IFRS 9, vilket ger oss möjlighet att studera fas 2 i detta examensarbete. Syftet är att se vad intressenter förväntar sig i redovisning av finansiella instrument och vad det finns för attityder angående förslaget till IFRS 9 fas 2.Avgränsningar: Eftersom det krävs att EU antar standarden för att den ska börja gälla i Sverige har vi även avgränsat oss till att titta på remissvar från enbart EU-länder.Metod: Studien har utförts med en kvalitativ metod där den empiriska undersökningen bestått av 22 remissvar som finns att tillgå på IASB:s hemsida.Resultat och slutsatser: Den genomförda undersökningen visar att det finns ett flertal olika åsikter angående IASB:s arbete med Exposure Draft. Många organisationer är överens om att man vill ha en mer principbaserad standard men vill samtidigt ha mer exempel att tillgå vilket återigen drar mot en mer regelbaserad standard. Slutsatsen är att Exposure Draft fortfarande ses som komplex dock inte i samma bemärkelse som IAS 39. Hur IASB löser denna problematik blir intressant att följa. / Program: Civilekonomprogrammet

The aim of the study was to examine perceived challenges and coping strategies of Swedish elite show jumpers from the holistic perspective. A mixed-methodology was used with a dominant qualitative design and a supportive quantitative design. Semi-structured interviews based on the holistic athletic career model and two surveys developed from the qualitative results were used to collect the data. The participants of the study were 5 Swedish elite show jumpers between the age of 24-29 (M=26.4, SD=2.06). The qualitative findings resulted in two category profiles of perceived challenges and use of coping strategies. The quantitative findings resulted in two individual profile for each participant. The findings identified five higher order themes of perceived challenges (psychological, financial, psycho-social, athletic and vocational) and three higher order themes of coping strategies (social support, problemfocused coping and emotion-focused coping). The individual profiles showed both similar patterns and individual nuances between the participants. Major challenges for the equestrians were financial, injuries and dealing with identity foreclosure. This study represents an effort to highlight the challenges met and coping strategies used by equestrians on elite level, to prevent ineffective coping and negative consequences such as a premature dropout. / Syftet med studien var att undersöka svenska elithoppryttares upplevda utmaningar och coping strategier utifrån ett holistiskt perspektiv. En mixad metod användes med en dominant kvalitativ design och en stödjande kvantitativ design. Semistrukturerade intervjuer baserade på den holistiska karriärutvecklingsmodellen samt två enkäter utvecklade ur det kvalitativa resultatet användes för att samla in data. Deltagarna i studien utgjordes av 5 svenska elithoppryttare i åldrarna 24-29 (M=26.4, SD=2.06). Det kvalitativa resultatet gav två kategoriprofiler av upplevda utmaningar och användandet av coping strategier. Det kvantitativa resultatet gav två individuella profiler för varje deltagare. Resultatet identifierade fem överordnade teman av upplevda utmaningar (psykologiska, finansiella, psyko-sociala, idrottsliga och yrkesmässiga) och tre överordnade teman av coping strategier (socialt stöd, problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping). De individuella profilerna visade både liknande mönster samt individuella nyanser mellan deltagarna. De största utmaningarna för ryttarna var finansiella, skador och att hantera en sluten idrottsidentitet. Denna studie representerar ett försök till att belysa vilka utmaningar och coping strategier som används av ryttare på elitnivå, för att undvika ineffektiv coping och negativa konsekvenser så som ofrivilligt avslut av idrottskarriär.

Bakgrund: Short-termism beskrivs i såväl den vardagliga debatten som i akademiska undersökningar som ett hinder för bolags långsiktiga värdeskapande. Trots detta så är inte relationen mellan short-termism och långsiktigt värdeskapande undersökt tillräckligt. Utöver detta så har tidigare studier funnit att tidshorisonten inom bolagsstyrning påverkar ett bolags finansiella prestationer, men inte kunnat fastställa hur relationen mellan short-termism, långsiktigt värdeskapande och finansiella prestationer ser ut. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelse för relationen mellan short-termism, långsiktigt värdeskapande och finansiella prestationer, samt förklara vilka faktorer som påverkar variation av short-termism inom den svenska IT-branschen. Metod: Genom en kvantitativ metod i kombination med en deduktiv ansats så har studien undersökt hur relationen mellan olika fenomen inom bolagsstyrningen ser ut. Detta är gjort med ett urval bestående av IT-bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Slutsats: I en svensk kontext är agentteorin applicerbar, där ägande tycks vara starkast drivande faktorn när det kommer till tidshorisonten inom bolagsstyrning. Studien finner inte några empiriska bevis för att en relation mellan short-termism och långsiktigt värdeskapande finns, vilket påvisar att dessa två fenomen inom bolagsstyrning inte nödvändigtvis har en negativ relation mellan sig. Resultat från studien har dock visat att short-termism har en positiv relation till kortsiktiga finansiella prestationer, medan långsiktigt värdeskapande har en negativ relation till kortsiktiga finansiella prestationer. Det ser studien som ett empiriskt bevis för nyttan av att kunna balansera short-termism och långsiktigt värdeskapande för att uppnå en effektiv bolagsstyrning. / Background: Short-termism is described in both commonplace debate and academic research as an obstacle to company's long-term value creation. Nevertheless, the relationship between short-termism and long-term value creation is not investigated enough. In addition to this, previous studies have found that the time perspective within corporate governance affects a company's financial performance, but has not been able to determine how the relationship between short-termism, long-term value creation and financial performance appears. Purpose: The purpose of this study is to increase understanding of the relationship between short-termism, long-term value creation and financial performance, as well as explain the factors that influence the variation of short-termism within the Swedish IT industry. Method: Through a quantitative method in combination with a deductive approach, the study has investigated the relationship between different phenomena within corporate governance. The sample consists of companies from the IT industry listed on the Stockholm Stock Exchange. Conclusion: In a Swedish context, the agency theory is applicable, where ownership seems to be the strongest driving factor when it comes to the time perspective within corporate governance. The study does not find any empirical evidence that a relationship between short- termism and long-term value creation exists, which shows that these two phenomena of corporate governance do not necessarily have a negative relationship to each other. However, the results of the study have shown that short-termism has a positive relation to short-term financial performance, while long-term value creation has a negative relation to short-term financial performance. These empirical evidences indicate the benefit of being able to balance short-term and long-term value creation in order to achieve effective corporate governance.

Bakgrund: År 2016 infördes lagen om tidsbestämd obligatorisk byrårotation för företag av allmänt intresse in i svensk lagstiftning. Definitionen "företag av allmänt intresse" innefattar börsnoterade företag och vissa finansiella företag. Regeln om obligatorisk byrårotation ingick i EU:s så kallade revisionspaket. Tanken med EU:s revisionspaket var att förbättra revisionskvaliteten och stärka reviorns oberoende för medlemsländerna. Det fanns även ett behov av att stärka förtroendet för revisionen efter alla revisionsskandaler som inträffat. Tidigare forskning anser att det finns både för- och nackdelar med obligatorisk byrårotation. Vissa forskare menar att revisionskvaliteten ökar av obligatorisk byrårotation medan andra menar att revisionskvaliteten minskar. Således är det intressant att studera vilken påverkan obligatorisk byrårotation har på revisionskvaliteten samt revisionens legitimitet. Problemformulering: Hur påverkas revisionskvaliteten och revisionens legitimitet av obligatorisk byrårotation? Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten samt allmänhetens förtroende för revisionen. Studien syftar således till att skapa en ökad förståelse kring hur revisionskvaliteten och revisionens legitimitet påverkas av obligatorisk byrårotation. Metod: Studiens tillvägagångssätt var kvalitativt och datainsamlingen bestod av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Alla informanter har revisorsbakgrund. Resultat och slutsats: Studien visar att obligatorisk byrårotation har en övervägande positiv påverkan på såväl revisionskvaliteten som revisionens legitimitet. Detta gäller för både börsnoterade företag och finansiella företag. Obligatorisk byrårotation motverkar långvariga relationer mellan revisor och klient. Samtidigt går kunskap om ett företag förlorad när det genomförs en byrårotation. / Backgrounds: In 2016, mandatory audit firm rotation was confirmed as a new law for public interest entities into Swedish legislation. The definition of "public interest entities" include listed companies and certain financial undertakings. The mandatory audit firm rotation rule was included in the EU audit package. The idea with the audit package was to improve the audit quality and increase the auditor independence for the member states of EU. There was also a need to improve the legitimacy confidence in the audit after all the scandals that occurred. Previous research finds that there are both advantages and disadvantages with mandatory audit firm rotation. Some research shows that the audit quality increase by mandatory audit firm rotation, while some shows that the audit quality decrease. Thus, it is interesting to study the impact of mandatory audit firm rotation on audit quality and audit legitimacy. Questions: How does the audit quality and the audit legitimacy affect by mandatory audit firm rotation? Purpose: The purpose of the study is to investigate, form an auditor's perspective, how mandatory audit firm rotation affects audit quality and public confidence in the audit. The study thus aims to create an increased understanding about how audit quality and audit legitimacy are affected by mandatory audit firm rotation. Method: The study's approach was qualitative and the data was collected by six semi-structured interviews. All informants have background in the audit profession. Result and conclusion: The study shows that mandatory auditor rotation has a predominantly positive impact at the quality of the audit and the audit legitimacy. This applies to both financial undertakings and listed companies. Mandatory auditor rotation decreases the risk of counteracts long-standing relationships between the auditor and tha client. At the same time, knowledge of a company is lost when an audit firm rotation is implemented.

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material. Tre av dessa intervjuer genomfördes med verksammapersoner inom banksektorn. Resterande intervjuer genomfördes med sakkunniga personerinom studiens ämnesområde, varav en revisor och en redovisningsexpert.</p><p><strong>Resultat och slutsats:</strong> Resultatet visar att de flesta av värderingsmetoderna i IAS 39 som harundersökts i studien är mer lämpliga än de i SFAS 157. Vidare visar studien att definitionenav verkligt värde i IAS 39 är att föredra framför definitionen i SFAS 157. IAS 39 erbjuder idagsläget en viss flexibilitet som i viss mån ger utrymme för företagsspecifika värderingar.Denna flexibilitet är uppskattad av samtliga respondenter men skulle kunna utvidgas något föratt bättre återspegla bankernas affärsmodell. Definitionen i SFAS 157 skulle dock leda tillmindre företagsspecifika inslag och därmed begränsa möjligheten att redovisa relevantinformation om bankernas ekonomiska ställning.</p> / <p><strong>Background and problem:</strong> As a step in the process of harmonisation with FASB, IASBstarted a project in 2006 aiming at establishing a common standard for fair valuemeasurement within all IFRS. In the first phase of the project a discussion paper was issued,where the American counterpart for fair value measurement, SFAS 157, was used as a base.One of the standards which to a great extent includes fair value measurement, and therefore isdeeply affected by the project, is IAS 39, recognition and measurement of financialinstruments. Fair value measurement of financial instruments is a complex and widelydebated area which has been actualised specifically during the financial crisis, when a lot ofcriticism has been directed towards SFAS 157. Today the definition of fair value differsbetween SFAS 157 and IAS 39, and organisations around the world have been critical to adirect use of the American definition, since it is regarded as too market oriented.</p><p><strong>Aim: </strong>The purpose of the study is to describe how the practical accounting according to IAS39 could be affected if IASB introduce the measurement methods of SFAS 157, and todescribe the opinions of experts regarding the present way of measuring fair value and howthese are in accordance with the definition and measurement methods of IAS 39 and SFAS157.</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative research method has been used, where five interviews were conductedto collect the empirical material for the study. Three of these interviews were made withpersons active in the banking sector. The rest of the interviews were made with experts withinthe subject area of the study, one auditor and one expert in accounting.</p><p><strong>Result and conclusion:</strong> The result shows that most of the measurement methods of IAS 39,which has been examined in the study, are more adequate than those in SFAS 157. The studyfurther shows that the definition of fair value in IAS 39 is preferable to the definition in SFAS157. IAS 39 allows at present a certain degree of company specific measurements. Thisflexibility is appreciated by all of the respondents, but could be further expanded in order tobetter reflect the business model of the banks. The definition in SFAS 157 would, on the otherhand, lead to less company specific measurements and thus limit the possibilities to showrelevant information regarding the economic situation of the banks.</p>