Abstract Title: Direct and indirect effect of notes – for actors in a stock market Background: Notes make up a significant part of the company´s annual report, but does this information have any major impact? On one side, notes should lead to less information asymmetry, which positively affects the stock market and financial analysts forecasting precision as well as this relationship depends on different contexts. The question is also asked if all information presented in the notes is too extensive, which creates information overload for financial analysts. Purpose: The purpose is to explain the effects of more information in accounting notes for actors in equity markets in different contexts that have the same accounting standard. Method: The study applies a cross-sectional design together with a deductive approach to investigate whether the amount of note information has a relationship with financial analysts forecasting precision, stock volatility and stock liquidity. For these relationships, moderating effects will also be tested. The hypotheses arose through theories of asymmetric information, effective market hypothesis, cognitive load theory and system-orientated theories. Conclusion: The study rejects the relationship between note information and errors in financial analyst forecast, stock volatility as well as stock liquidity. However, the results show a significant positive relationship between note information and error in forecasting precision. Financial analyst forecasting precision show that the relationship is affected by three different contexts. Despite the relationship between note information and stock liquidity were rejected when tested on the overall sample is the relationship affected by two different contexts. / Sammanfattning Titel: Direkta och indirekta effekter av noter - För aktörer på en aktiemarknad Bakgrund: Noter utgör en väsentlig del av företags årsredovisning men har den informationen någon större påverkan? På ena sidan bör noter leda till mindre informationsasymmetri, vilket påverkar aktiemarknaden och finansiella analytikers prognosprecision positivt samt att detta samband även beror på olika kontexter. Frågan ställs även ifall informationen som presenteras i notavsnittet är för omfattande, vilket skapar informationsöverbelastning för finansiella analytiker. Syfte: Syftet är att förklara effekten av ökad delgivande av information i redovisningsnoter på aktörer på aktiemarknaden i olika kontexter som tillämpar samma redovisningsstandard. Metod: Studien tillämpar en tvärrsnittsdesign tillsammans med en deduktiv ansats för att undersöka ifall mängden notinformation har något samband med finansiella analytikers prognosprecision, aktievolatilitet och aktielikviditet För dessa samband testas även modererande effekter. Hypoteserna uppstod genom teorierna asymmetrisk information, effektiva marknadshypotesen, kognitiv belastningsteori och systemorienterade teorier. Slutsats: Studien förkastar sambandet mellan notinformation och fel i prognosprecision, aktievolatilitet och aktielikviditet. Däremot visar resultatet ett positivt signifikant samband mellan notinformation och fel i prognosprecision. Finansiella analytikers prognosprecision uppvisar även att sambandet påverkas av tre olika kontexter. Trots att sambandet mellan notinformation och aktielikviditet förkastas när den testas på en övergripande nivå, påverkas sambandet av två olika kontexter.

1 januari 2018 infördes en ny redovisningsstandard för reglering av finansiella instrument, IFRS 9, som ersatte föregångaren IAS 39. Finansiella instrument är ett område som varit diskuterat under många års tid och blev ännu mer i fokus efter finanskrisen 2008. IAS 39 var länge kritiserad för att vara komplex, innefatta flera problem och ett av de mestomdiskuterade områden var bland annat hur kreditförluster redovisades. Införandet av den nya standarden medförde skillnader i hur finansiella instrument klassificeras, värderas och hur nedskrivning tillämpas. Alla svenska börsnoterade bolag ska använda IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning, men de som främst kom att påverkas av standardbytet var dockfinansiella bolag. Införandet av IFRS 9 kom att leda till förändringar i bolagens finansiella rapportering och då standarden endast varit i kraft under ett års tid fanns få studier om vilka effekter standardbytet faktiskt har haft. Med grund i detta avser denna studie att bidra tillforskningen genom att undersöka vilka övergångseffekter IFRS 9 har haft på svenska bankersfinansiella redovisning. Studien genomförs med hjälp av en dokumentanalys med komparativa inslag av tre svenskabankers finansiella rapporter. Empirin sammanställs i tabeller och text för att sedan mynna ut i ett konsoliderat undersökningsresultat. Därefter analyseras empirin för att belysa skillnader som uppkommit i hur bankerna tillämpar redovisning av sina finansiella tillgångar efterinförandet av IFRS 9. Utöver detta syftar studien även till att analysera förändringen ur ett intressentperspektiv. De största skillnaderna som IFRS 9 medfört ligger i hur de finansiella tillgångarna klassificeras och hur nedskrivning tillämpas. Den nya nedskrivningsmodellen utgår frånförväntade kreditförluster till skillnad från föregångaren i IAS 39 där en tillgång endast skrevsned till följd av en faktisk förlusthändelse. Studien visar att de nya klassificeringskategorierna under IFRS 9 lett till en minskning i tillgångarnas redovisade värde till följd av omklassificering och nedskrivning i alla studerade fall. Den nya nedskrivningsmodellen har resulterat i en markant ökning av bankernas kreditförlustreserver och de förändradeklassificeringarna och nedskrivningen har lett till en minskning i bankernas egna kapital. IFRS 9 har fått en positiv inverkan på bankernas finansiella rapporter sett ur ett intressentperspektiv. Detta eftersom standardbytet haft en positiv effekt på flera av de kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Studien visar på övergångseffekter som bytet från IAS 39 till IFRS 9 har inneburit. Vid studiens genomförande befinner sig ekonomin i en högkonjunktur vilket kan ha påverkat utfallet, vid övergången till en lågkonjunktur kan ytterligare väsentliga effekter uppkomma. / On January 1, 2018, a new accounting standard became effective for the regulation of financial instruments, IFRS 9, which replaced the predecessor IAS 39. Financial instruments are a subject that has been discussed frequently for many years and became even more in focus after the financial crisis in 2008. IAS 39 have been criticized for being complex, include several problems and one of the most controversial areas was how credit losses were reported. The introduction of the new standard resulted in differences in how financial instruments are classified, valued and how impairment is applied. All public companies in Sweden must use IFRS when preparing their consolidated financial statements, but those that primarily was affected by the standard replacement was financial companies. The introduction of IFRS 9 led to changes in the financial reporting and since the standard only has been effective for a year, few studies have been made on what effects the standard change has brought. Based on this, the study aims to contribute to the research area by examining which transition effects IFRS 9has implied to the financial statements of Swedish banks. This study is using a document analysis with comparative elements on the financial reports of three Swedish banks. The empirical data is compiled in tables and text, and then a consolidated result is made. Subsequently, the empirical data is analyzed to illustrate differences that have arisen in the accounting of financial assets after the introduction of IFRS9. In addition, this study aims to investigate how stakeholders’ perception of the financial reports is affected by the new standard, this is done with regard to their decision making. The main differences that IFRS 9 entails is how the financial assets are classified and how impairment is applied. The new impairment model is based on expected credit losses, unlike the predecessor in IAS 39, where impairment only were applied as a result of an actual loss event. This study shows that the new classification categories under IFRS 9 led to a decrease in the reported value of the assets as a result of reclassification and impairment. The new impairment model has resulted in an increase in the reserve for expected credit losses and the result of the new classification categories and the impairments was a decrease in equity. IFRS9 has had a positive impact on the stakeholders' perception of the financial reports and opportunities to make decisions. This is because the standard change had a positive effect on several of the qualitative characteristics of accounting. This study shows the transition effects that the change from IAS 39 to IFRS 9 has entailed. During this study, the economy is in a boom, which may have affected the outcome. When the economy transitions to a recession, further significant effects can arise. This paper is written in Swedish.

Abstract Intangible assets is a thoroughly discussed subject in accounting research. Given the technological advances, intangibles become more common in today’s corporations. According to research, accounting for intangibles is a problematic area of accounting and suggestions vary on how these assets should be recorded in financial reports to provide useful information. Therefore, this study aims to contribute to existing knowledge on the relevance of intangible assets and investigate whether financial reports contain sufficient information regarding intangibles, to function as an appropriate basis for economic decision-making. Qualitative semi-structured interviews were conducted with seven analysts and fund managers active in Sweden, all of which have major experience from capital markets. The study takes an inductive approach and provides a holistic perspective of users’ perception on the significance of intangible assets and their information needs. The results show that analysts and fund managers consider intangibles to be an important part when analysing a company, but that its importance varies amongst companies and industries. Corporations are unequally skilled at presenting information of intangibles and the accounting system lacks uniform routines for accounting of these assets, which can be considered a flaw in the financial statements’ design. The book value of intangibles is of less relevance in an analysis, since these assets cannot be recorded at market value. Furthermore, the criteria for capitalisation can make some intangibles unrecorded, thereby absent in the financial statements. Users do not see this as a problem since financial statements are substituted with alternative sources of information. However, this may lead to information asymmetry among investors, as access to alternative sources of information differs between different types of investors. Keywords: intangible assets, financial statements, decision-making, usefulness, accounting, information asymmetry, user-perspective / Sammanfattning Immateriella tillgångar utgör ett väldiskuterat område inom vetenskapen och i takt med den teknologiska utvecklingen ökar förekomsten av immateriella tillgångsslag i dagens bolag. Redovisningen av immateriella tillgångar är enligt forskningen ett problematiskt område, och hur de bäst bör redovisas för att bistå med användbar information i de finansiella rapporterna råder det delade meningar om. Studien syftar därför till att bidra med ökad kunskap om immateriella tillgångars betydelse och om finansiella rapporter innefattar tillräckligt med information kring immateriella tillgångar för att fungera som ekonomiskt beslutsunderlag. I studien utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju analytiker och fondförvaltare verksamma i Sverige, samtliga med mångårig erfarenhet inom branschen. Studien har ett induktivt förhållningssätt för att bidra med ett holistiskt perspektiv på användarnas åsikter om immateriella tillgångars betydelse och deras informationsbehov. Resultaten från studien visar att analytiker och fondförvaltare anser att immateriella tillgångar har en viktig betydelse vid analyser, men att betydelsen varierar mellan bolag och branscher. Olika bolag är olika duktiga på att bidra med information kring immateriella tillgångar och i redovisningen saknas systematik för hur information kring immateriella tillgångar ska presenteras, vilket kan ses som en brist i finansiella rapporters utformning. Vid analys är det redovisade värdet i de finansiella rapporterna av mindre relevans, till följd av tillgångarnas avsaknad av marknadsvärden. Redovisningens krav för aktivering gör också att många immateriella tillgångar inte kan redovisas och saknas därmed i de finansiella rapporterna. Användarna ser dock inte det som ett problem, då finansiella rapporter kompletteras med alternativa informationskällor. Detta kan dock ge upphov till informationsasymmetri mellan olika investerare, då tillgången till alternativ information varierar mellan investerartyper. Nyckelord: immateriella tillgångar, finansiella rapporter, beslutsunderlag, användbarhet, redovisning, informationsasymmetri, användarperspektiv

The purpose of this study is to give an overview of how rules are broken in and at places connected to financial markets, such as the stock market. The approach is aimed at answering the following questions: Who are the investors and traders in the market, who are the market actors? How are financial market prices and quantities being changed in ways not allowed in the market, i.e., how are prices and quantities manipulated? What kind of harm is done to actors in the markets? How can market abuse, the breaking of market rules, be prevented? The findings for the first question divide the market actors into two groups, based on the amount of information they possess: Insiders, who have access to and can use information from inside of companies; and outsiders, who do not have insider information. The second question is answered in detail by describing how manipulation is happening at two places: at the markets, and outside, where four types of market manipulation techniques are used by those who manipulate the markets. The third question asked leads to looking upon harm as coming from a form of “theft.” If, for instance, actors lose wealth in the market because of manipulation, it can be argued that actors are harmed because of wealth is being “stolen”. Outsiders risk losing wealth and opportunity of future profits as a result of manipulation, and manipulation may even cause suffering for people who are not invested in the market. Manipulation is a problem in the developed markets and may be an even more pressing concern for emerging markets. When market actors lose trust because of market abuse and manipulations it may lead to decreased investments and trading. The last question dealing with how market abuse can be prevented aims to avoid harm falling upon individuals, businesses, institutional investors, and state investors. There seems to be a need to combine efforts, for market actors, investigators of fraud, and regulators, to use several harm-preventing measures, i.e., practical tools, to protect the investors, their market trust and assets, to safeguard a functional market. / Syftet med denna studie är att ge en översikt över hur regler bryts på och på platser kopplade till finansmarknader, exempelvis aktiemarknaden. Tillvägagångssättet syftar till att svara på följande frågor: Vilka är investerarna och handlarna på marknaden, vilka är marknadsaktörerna? Hur ändras marknadspriserna och -kvantiteterna på ett sätt som inte är tillåtet på marknaden, det vill säga hur manipuleras priser och kvantiteter? Vilken typ av skada åsamkas aktörerna på marknaderna? Hur kan marknadsmissbruk, brott mot marknadsregler, förhindras? Resultaten för den första frågan delar upp marknadsaktörerna i två grupper, baserat på den mängd information de har: insiders, som har tillgång till och kan använda information inifrån företag; och outsiders, vilka är de som inte har insiderinformation. Den andra frågan besvaras i detalj genom att beskriva hur manipulation sker på två platser: på marknaderna och utanför, där fyra typer av marknadsmanipulationstekniker används av dem som manipulerar marknaderna. Den tredje frågan som ställs leder till att se på skada som att den kommer från en form av ”stöld”. Om till exempel aktörer förlorar rikedomar på marknaden på grund av manipulation, kan det hävdas att aktörer skadas på grund av att rikedom "stjäls". Outsiders riskerar att förlora rikedom och möjligheter till framtida vinster till följd av manipulation och manipulation kan till och med leda till lidande för andra människor som inte har investerat i marknaden. Manipulation är ett problem på de utvecklade marknaderna och är möjligtvis ett ännu mer angeläget problem för tillväxtmarknaderna. När marknadsaktörer förlorar förtroende på grund av marknadsmissbruk och manipulationer kan det leda till minskade investeringar och handel. Den sista frågan om hur marknadsmissbruk kan förhindras syftar till att undvika att skada drabbar individer, företag, institutionella investerare och statliga investerare. Det verkar finnas ett behov av att kombinera ansträngningar för marknadsaktörer, bedrägeriutredare och tillsynsmyndigheter, för dem att använda flera skadeförebyggande åtgärder, det vill säga praktiska verktyg, för att skydda investerarna, deras marknadsförtroende och tillgångar, för att säkerställa en fungerande marknad.

Finansiella institut behöver en säker och tillförlitlig infrastruktur för att utföra transaktioner mellan varandra. I dagsläget finns det en rad olika lösningar för detta, som SWIFT och SEPA. Dessa lösningar har dock problem. SEPA omfattar enbart eurozonen och den övriga Europeiska unionen, och SWIFT har funnits sedan 1970-talet och har en äldre kommunikationsstandard som är dyr att ansluta sig till. SWIFTs standard är under processen av att fasas ut och ersättas av den nyare ISO 20022 standarden för finansiella meddelanden. Därför finns det ett behov av ett nytt digitalt betalningssystem som är lättillgängligt, billigt, säkert, och lättanvänt för finansiella institutioner. Detta problem kan lösas med hjälp av den nyare ISO 20022 standarden och HTTPS. I detta examensarbete konstrueras ett förslag till kommunikationssystem som följer dessa standarder och bibehåller integriteten hos de finansiella meddelandena. Kommunikationssystemets källkod är öppen för allmänheten och dokumenterad, vilket gör den lättillgänglig och ett simpelt ramverk för ISO 20022-kompatibla kommunikationssystem som gör att finansiella institutioner kan integrera det i sina existerande system. Kommunikationssystemet implementeras i Java, som är ett väletablerat programmeringsspråk inom finanssektorn. Denna implementation valideras genom integrationstester för de testfall som identifierats i det konstruerade systemet. Vidare inkluderar implementeringen även dokumentation med instruktioner om exempelvis hur det föreslagna systemet kan integreras i befintliga finansiella institutioners system. Kommunikationssystemet stödjer grundläggande funktionalitet för att skicka och ta emot meddelanden, men stöd för flera olika meddelandetyper är inte implementerat. Vidare är kommunikationssystemet beroende av ett externt system som tar emot och behandlar meddelandena efter att de validerats av komunikationssytemet. / Financial institutes need a secure and reliable infrastructure to make transactions with each other. In the current situation there are a few different solutions for this, like SWIFT and SEPA. These solutions have their own set of problems. SEPA only covers the eurozone and the rest of the European Union. SWIFT has been around since the 1970s and uses an old communication standard which is expensive to use. SWIFT’s standard is currently being replaced by the more modern ISO 20022 financial messaging standard. Due to this, there is a demand for a new digital communication system that is accessible, cheap, secure, and easy to use for financial institutions. This problem could be solved by the newer ISO 20022 standard and HTTPS. In this thesis, a proposal for a communication system that is compliant with these standards is constructed, keeping the integrity of the financial messages intact. The communication system’s source code is publicly available and documented, which keeps it accessible and makes it a simple ISO 20022 compatible communication system framework for financial institutions to integrate into their existing payment systems. The communication system solution is implemented in Java, which is a well-established programming language within the finance sector. The implementation is validated through integration tests for the test cases that have been identified for the constructed system. Furthermore, the implementation includes documentation with instructions for, for example, how the proposed communication system can be integrated in existing financial institution systems. The communication system supports basic functionality for sending and receiving messages, but support for multiple message types is not implemented. Furthermore, the communication system is dependent on an external system that receives and processes the messages after they have been validated by the communication system.

Syftet med denna studie var att ge insikt i hur Scandic Hotels Group AB:s (Scandic) ekonomistyrning påverkades över strategisk, taktiskt och operativ nivå av Coronakrisen. Tidigare studier kring ekonomistyrning under en kris lyfte fram ett skiftat fokus och att framförallt planering, kontroll, kommunikation och information påverkades. Meningen med studien var inte att objektifiera, utan att skapa ytterligare förståelse för hur ekonomistyrningen, över de tre organisatoriska nivåerna, fungerade i en specifik situation för att utveckla teori. Information samlades in genom att granska Scandics offentliggjorda dokument samt att intervjua sju respondenter ifrån olika nivåer på företaget som sysslade med ekonomistyrning. Vad som blev tydligt var att Scandics ekonomistyrningen antog en ny form utifrån ett förändrat, främst kortsiktigt, fokus mot likviditet, kassaflöde och kostnader, vilket även tidigare studier beskriver. Vad tidigare studier inte beskriver till samma grad, men som var tydligt på Scandic var att den taktiska nivån tenderade försvinna samtidigt som förändringarna skiljde sig åt på strategisk och operativ nivå. Strategisk nivå tenderade att bli mer traditionell i sin ekonomistyrning med fokus på det finansiella, samtidigt som den operativa blev modernare och såg främst till kunderna. Det planerades kortsiktigt för att klara av kassaflödet på strategisk nivå och för att styra bemanningen på operativ nivå. Viss långsiktig planering förekom dock på strategisk nivå för att säkra bolagets finanser. Kontroll genom jämförelser frånsågs och vad som blev väsentligt på strategisk nivå var det finansiella. På operativ nivå kontrollerades dock mer mjuka värden som kundnöjdheten och personalens välmående då dessa ansågs vara de enda som gick att påverka. På den operativa nivån gavs större frihet att arbeta med intäkterna samtidigt som den strategiska nivån betonade att allt skulle ske resurseffektivt, vilket aktualiserades genom ett inköpsstopp som infördes. Utifrån detta intensifierades en ökad kostnadsmedvetenhet på den operativa nivån. Kommunikationen av informationen skedde på ett “top-down” vis då avgörande beslut togs ovanifrån. På den strategiska nivån hölls fler möten kring intern finansiell information och beslut. Detta medan kommunikationen på hotellnivå blev mer inkluderande i och med att bemanningsreduktioner gjort att personalen behövde vara flexiblare och de kom därför närmare varandra i sina nya roller. Mer extern information krävdes över hela verksamheten då det var externa faktorer som orsakat krisen. Strategisk nivå var i behov av denna för att anpassa sig efter marknadsläget samtidigt som operativ nivå behövde informationen då efterfrågan styrde själva hotelldriften. Coronakrisen var en extrem kris som påverkade efterfrågan inom besöksnäringen avsevärt, vilket krävde aktioner och förändring. Överlag var det kortsiktighet som karaktäriserade hela Scandics verksamhet där det skiftande fokuset realiserades på olika vis på olika nivåer i verksamheten, men gemensamt fanns ett övergripande mål om överlevnad. När marknadsläget gick ifrån att vara stabilt till ostabilt krävdes andra delar ifrån verksamheten där likviditet, kassaflöde och kostnader blev det primära fokuset. Vad som hände med ekonomistyrningen under en kris, inom ett specifikt företag, kunde till viss del även ses i tidigare forskning, men det gjordes fynd som var teoriutvecklande. / The purpose of this academic study was to provide insight into how Scandic Hotels Group AB's (Scandic) management accounting was affected at the strategic, tactical, and operational levels by the Corona crisis that took place. Previous studies on management accounting during a crisis highlighted a shifted focus and that planning, control, communication, and information, were affected. The purpose of the study was not to objectify but to generate further understanding of how management accounting, across the three organizational levels, worked in a specific situation to develop theory. Reviewing Scandic's published documents and interviewing seven respondents of the company generated this study.  It became clear that Scandic's management accounting adopted a new form based on a changed, mainly short-term, focus on liquidity, cash flow, and costs, as also previous studies described. Previous studies did not explain it to the same degree, but it was evidently at Scandic that the tactical level tended to disappear as the changes differed at the strategic and operational level. The strategic level became more traditional with a higher focus on the financial, while the operational level became more modern and looked primarily to the customer. It was planned in a short-term way to manage cash flow at the strategic level and deal with staffing at the operational level. However, some long-term planning took place at a strategic level to secure the company's finances. Control through comparisons did not occur and what became significant at the strategic level was financial numbers. At the operational level, softer values ​as customer satisfaction and staff well-being were mainly in focus as these were reputable to be the only ones that could be affected. At the operational level, more freedom for the revenues was given, at the same time as the strategic level emphasized that everything needed to be in a resource-efficient manner. Therefore, an increased cost awareness was intensified, based on the purchase stop, at the operational level. The communication of the information occurred in a "top-down" approach since crucial decisions were made on the strategic level. At this level, more meetings occurred about financial internal information and decisions. Communication at the hotel level became more inclusive as the staff reductions led to the staff needing to be more flexible and, therefore, came closer to each other in their new roles. External information was required throughout the business as it was external factors that mainly directed the market situation. The strategic level needed this to adapt to the market situation, at the same time as the operational level needed the information to control the operations by the current demand.  The Corona crisis was an extreme crisis that significantly affected the demand in the hospitality industry. Scandic was characterized by actions of short-term, the shifting focus looked different in different levels, but together there was an overall goal, which was survival. When the market situation went from stable to unstable, other parts were required where liquidity, cash flow, and costs became the primary focus in the organization. What happened to the management accounting during a crisis, in a specific company, could be equated with some previous research, but despite this, findings that contributed to the study becoming theory-developing were made.

Bakgrund: Kommuninvest är en medlemsorganisation som finansierar en stor andel av den svenska kommunsektorns upplåning. Detta möjliggörs genom att Kommuninvest emitterar obligationer på finansiella marknader för att sedan låna ut kapital till kommunerna. Finansiella institut som Kommuninvest hanterar en rad olika risker i sin verksamhet och eftersom det saknas tidigare forskning angående Kommuninvests exponering mot och hantering av marknadsrisk är detta intressant att studera för att fylla kunskapsluckan. Det är också intressant eftersom kommunerna är en viktig aktör i det svenska samhället och Kommuninvest spelar en stor roll i den kommunala upplåningen. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera Kommuninvests marknadsriskexponering när de lånar upp pengar på den finansiella marknaden för att låna ut dessa till medlemskommunerna, samt att analysera företagets marknadsriskhantering. Syftet är också att analysera hur marknadsriskexponeringen och marknadsriskhanteringen påverkar medlemskommunerna. Genomförande: Studien är designad som en fallstudie. Fallet har definierats som Kommuninvests marknadsriskexponering och -hantering. Det empiriska materialet utgörs av nio semistrukturerade intervjuer och en dokumentstudie. Det empiriska materialet har använts för att kunna dra slutsatser om Kommuninvests marknadsriskexponering och -hantering samt dessas potentiella påverkan på medlemskommunerna. Slutsats: Flera slutsatser kan dras från denna studie. Kommuninvest hedgar främst sin marknadsrisk med derivat och naturlig matchning. Den monetära effekten på låneportföljen konstateras vara relativt liten. Räntemarginalen är så pass låg att de små kommunerna väljer att alltid låna av Kommuninvest och de stora väljer att göra det ibland. Kommunerna i studien har över lag högt förtroende för Kommuninvest och majoritet upplever att de inte påverkas så mycket av bolagets riskexponering eller riskhantering. Denna studie bidrar med ny kunskap om Kommuninvests marknadsriskexponering och -hantering till det företagsekonomiska forskningsfältet såväl som till de svenska kommunerna. / Background: Kommuninvest is a member organisation that finances a large part of the borrowing of Swedish local governments. This is made possible by emitting bonds on the financial markets and then lending capital to the local governments. Financial institutions like Kommuninvest deal with several different risks and since no previous research has been conducted on the subject of the market risk exposure and the market risk management of Kommuninvest, this is a pertinent case to study in order to fill the gap. It is also a pertinent case since the local governments of Sweden are a very important part of the society and since Kommuninvest plays a great role in the borrowing of these local governments. Aim: The aim of this study is to analyse the market risk exposure of Kommuninvest when the company borrows capital on the financial markets to lend to their members, Swedish local governments, as well as to analyse the market risk management of the company. A secondary aim is to analyse how the market risk exposure and the market risk management affect the local governments that are members of Kommuninvest. Completion: The study is designed as a case study. The case has been defined as The market risk exposure and market risk management of Kommuninvest. The empirical data consists of nine semi-structured interviews and one document study. The empirical data is used to draw conclusions about the market risk exposure and the market risk management of Kommuninvest, as well as their potential effects on the Swedish local governments that are members of Kommuninvest. Conclusion: Several conclusions can be drawn from this study. Kommuninvest primarily hedges its market risk with derivates and natural hedges. The monetary effect on the loan portfolio is found to be relatively small. The interest margin is low enough so that the small local governments choose to always borrow from Kommuninvest, and the big local governments choose to sometimes do so. The local governments that participated in the study generally have high confidence in Kommuninvest and most of them experience that they are not very affected by the company’s risk exposure or risk management. This study contributes with new knowledge about the market risk exposure and market risk management of Kommuninvest to the research field as well as to the Swedish local governments.

Background: Functional sales has in recent years become increasingly debated among companies, as a result of increased interest in developing more sustainable strategies. Meanwhile, companies lack knowledge of what changes functional sales causes, particularly about what incentives, barriers and financial implications that affect the development and implementation of the business model. Since companies are not fully aware of what aspects to take into consideration before implementing functional sales, many companies hesitate on taking the step towards a more sustainable future. Research aim: The research aim of this study is to investigate underlying incentives and barriers that affect the development and implementation of functional sales within retail industry, but also what financial implications it causes. Moreover, this study aims to investigate how the conditions for an implementation of functional sales can be improved, by managing the incentives and barriers identified. Method: This study has been conducted with pragmatism as a scientific starting point. Moreover, an abductive approach has been used. The research design for this study is qualitative design, where a simple case study was selected through a targeted sampling of ”a typical case”. The respondents were selected through a snowball and a targeted sampling. The method used for conducting the analysis was a thematic analysis. Findings: The incentives identified in this study were environmental sustainability, meeting customer needs, closer connection to the customer and profitability. The barriers identified were increased requirements for product design, increased costs for warehousing, service and transportation, changes in cash flows, existing accounting principles and lack of profitability. In order to strengthen versus bridge these incentives and barriers, companies should take the following aspects into consideration: a well-adapted design, environmentally friendly and efficient transportation, ensure high inventory turnover rate, an adequate pricing, a well- formulated guarantee agreement and ensure financing. / Bakgrund: Funktionsförsäljning har på senare år blivit allt mer omdebatterat bland företag, till följd av att ökat intresse av att utveckla mer hållbara strategier. Samtidigt saknas forskning om vilka processer som förändras vid funktionsförsäljning, samt vilka incitament, hinder och finansiella implikationer som påverkar utveckling och implementeringen av affärsmodellen. I och med att företag inte är fullt medvetna om vilka aspekter de behöver ta i beaktning inför en implementering, tvekar företag att ta steget mot en mer hållbar framtid. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka bakomliggande incitament och hinder som påverkar utvecklingen och implementeringen av en cirkulär affärsmodell baserad på funktionsförsäljning inom detaljhandeln, samt vilka finansiella implikationer de ger upphov till. Vidare syftar studien till att undersöka hur förutsättningarna för en implementering av funktionsförsäljning kan förbättras, genom hantering av dessa incitament och hinder. Metod: Studien har genomförts med pragmatism som vetenskaplig utgångspunkt. Vidare har ett abduktivt angreppssätt använts. Studiens forskningsdesign är kvalitativ, där ett fallföretag valts ut genom ett målstyrt urval av ”ett typiskt fall”. Respondenterna valdes ut genom både ett snöbollsurval och ett målstyrt urval. Den analysmetod som studien har använts sig av är en så kallad tematisk analys. Slutsats: De incitament som identifierats i denna studie är miljömässig hållbarhet, möta kundens behov, komma närmare kund samt lönsamhet. De hinder som identifierats är ökade krav på produktdesign, ökade kostnader vid lagerhållning, service och transport, förändrade kassaflöden, befintliga redovisningsprinciper samt utebliven lönsamhet. För att förstärka respektive överbrygga dessa bör företag ta följande aspekter i beaktning: en anpassad design, miljövänliga och effektiva transporter, säkerställa hög lageromsättningshastighet, rätt prissättning, ett välformulerat garantiavtal samt säkerställa finansiering.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Background and problem: IAS 17, the name of the previous standard of leasing, allowed firms to showcase their leasing as either operational or financial. This allowance led to the financial reports of firms not presenting the leasing requirements and therefore showing misleading financial ratios. After a review performed by the IASB and FASB and the given conclusions, IFRS 16 was implemented in January 2019. This led to leasing contracts required to be presented in financial form, with the exception of leasing contracts with duration below 12 months and assets valued less than 5 000 United States Dollar. As of today, it is mandatory to report a leasing contract in the balance sheets, which facilitates economic comparisons and eliminates potential flaws when analysing financial situations of certain firms. IFRS 16 is expected to affect the financial ratios, cash flow analysis and income statement and balance sheet of companies that are included.    Purpose: The purpose of this study is to aid build an understanding of the impact on the financial ratios of firms operating on Nasdaq OMX Nordic after the implementation of IFRS 16. Additionally, this study aims to analyse if certain sectors are affected in different ways. Methodological approach: The methodological approach of this study is a quantitative method. To collect the data for this approach, interim reports for the first quarter of 2019 are used. In this study, the calculations of the financial rations have been done with the support of a census survey based on 103 publicly quoted companies within retailing and construction & service industries within Nordic. Lastly, the cross-over effects following the change to IFRS 16 within the financial ratios of these companies are constructed within the same industries.  Results: The introduction and implementation of IFRS 16 showed significant effects across all sectors. This is explained due to, the firms in the selected sectors of this study, mainly being financed through leasing. The results of this study show that effects of the implementation of IFRS 16 were most significant in the retailing industry, followed by the service industry. The construction industry was impacted the least by observing the financial ratios. / Bakgrund och problemdiskussion: I den tidigare standarden IAS 17 hade företagen möjligheten att redovisa sina leasingavtal som operationella- eller finansiella leasingavtal. Företagens möjlighet till att redovisa leasingavtalen som operationella ledde till att företagens finansiella rapporter inte synliggjorde leasingåtaganden. Efter en granskning utförd av IASB och FASB visade det sig att nyckeltalen gav en missvisande bild gällande företagens finansiella ställning vid tillämpning av operationell leasing. Till följd av detta implementerades IFRS 16 den 1 januari 2019, som förtydligar att samtliga leasingavtal skall redovisas som finansiella med undantag för leasingavtal med löptid under 12 månader och tillgångar av mindre värde än 5 000 amerikanska dollar. Företagen behöver numera redovisa sina leasingavtal i balansräkningen, vilket skapar ökad jämförbarhet och eliminerar tidigare brister vid bedömning av företagens finansiella ställning. IFRS 16 förväntas påverka företagens nyckeltal, kassaflödesanalys samt resultat- och balansräkning. Syfte: Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur IFRS 16 påverkat företagens nyckeltal på Nasdaq OMX Nordic. Studien ämnar även till att undersöka ifall branscherna påverkats olika. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ forskningsmetod, där datainsamlingen baseras på delårsrapporter från 2019, kvartal 1. Beräkning av nyckeltal har genomförts utifrån en totalundersökning som avser en population på 103 nordiska börsnoterade företag inom detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen. Därefter undersöktes övergångseffekterna av IFRS 16 på nyckeltalen mellan detaljhandeln, tjänstesektorn och byggbranschen. Resultat: IFRS 16 har haft en betydande påverkan på nyckeltalen i samtliga branscher. Detta till följd av att företagen i studiens utvalda branscher främst finansieras genom leasing. Studiens resultat visade att koncernföretag inom detaljhandeln påverkats mest av IFRS 16. Därefter kommer tjänstesektorn och sedan byggbranschen med minst påverkan på nyckeltalen.