Inledning: Vi lever i en föränderlig värld, det ekonomiska tillståndet skiftar från land till land och när en stor finansiell kris bryter ut så drabbas de flesta länderna. Företag möter varje dag utmaningar, det är dock under en finansiell kris som dessa utmaningar är som svårast. Det gäller i dessa situationer att företagen sätter upp verklighetsbaserade mål, som under de förutsättningar som råder går att uppnå. Samtidigt ska företagen balansera sina mål gällande lönsamhet och tillväxt så att både ledning och aktieägarna blir nöjda och får det som de efterfrågar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen uppnår en balanserad mållinje med hjälp av nyckeltalen för tillväxt och lönsamhet. Uppsatsens syfte är även att undersöka vilka faktorer som påverkar den balanserade mållinjen. Metod: Uppsatsen kommer att ske i en kvantitativ ansats, genom att undersöka företag och hur deras finansiella mål ser ut samt hur företaget arbetar med dem. Information som behövs i undersökningen kommer vi få från de tre undersökta företagens årsredovisningar. Resultat: Den finansiella krisen som bröt ut år 2008 har påverkat de tre undersökta företagen negativt. De målen som företagen satt ut för lönsamhet och tillväxt har varit för höga och under de tre senaste åren har dessa ibland inte uppnåtts. Då finansiella kriser i allmänhet kännetecknas av att många företag går i konkurs eller har det dåligt ställt, borde målen kring lönsamhet och tillväxt hos de tre undersökta företagen varit lägre satta så att de kunde möta den hårda verkligheten. / Title: Profitability and growth, does the companies balance their financial goals? Authors: Christina Pierre and Paulina Kaim Supervisor: Maria Smolander Background: We live in a changing world, the economic situation varies from country to country and when a major financial crisis breaks out most of the countries suffer. Companies face challenges every day, but it is during a financial crisis that these challenges are hardest. In these situations it is important to set up reality based targets, which under the circumstances can be achieved. Simultaneously the companies must balance their goals regarding profitability and growth so that both management and shareholders will be satisfied and get what they want. Aim: The purpose of this paper is to examine how companies achieve their balanced goal line by using the keywords growth and profitability. The purpose of this study is also to investigate which factors influence the balanced goal line. Method: The paper will be done in a quantitative approach, by examining the companies and how their financial goals look like and how the companies work with them. The information that is needed in this study will be taken from the three investigated companies annual reports. Results: The financial crisis that erupted in 2008 has affected the three studied companies negatively. The goals that the companies have set out for profitability and growth have been too high and over the past three years these have not been achieved. Financial crises are generally characterized by the fact that many companies go bankrupt or have it poorly. Therefor the goals regarding profitability and growth should have been set lower so that they would be prepared for the harsh reality. Keywords: "The internal financial system", the balanced goal line, agent theory and the pecking order theory.

Bakgrund: Ett sätt att minska risker vid handel med finansiella instrument är att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, används portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att använda sig av sådana system lära sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven på ett portföljhanteringssystem är inte desamma som kraven på ett kommersiellt system och därför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext. Syfte: Denna uppsats ämnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan använda sig av för att befästa sina kunskaper och öka sin förståelse för hur finansiella instrument fungerar. Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod används och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer använts. Slutsatser: Vår modell uppfyller de krav som ställts på den och är anpassad för undervisning på ett universitet genom att den är användarvänlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lämpar sig inte för användning av markadsaktörer. / Background: A common strategy for minimizing market risk, when trading with financial instruments, is to build portfolios. In order to manage portfolios with different kinds of financial instruments and different currencies and to manage many portfolios at one time, systems for portfolio management are used. Student can with use of such systems learn how financial markets work. The requirements of a system for students are not the same as the ones of a system for commercial use are not the same and therefore there is a need to develop a model fitted to this context. Aim: The purpose of this bachelor thesis is to build a model in PowerPlus Pro, which students can use in order to confirm their knowledge of and understanding for the function of financial instruments. Method: To build the model a quantitative method has been used and to study how systems for portfolio management should be built and adapted to the needs of students has qualitative method been used. Conclusions: Our model satisfies the demand and the technical specifications that were us given and it is adapted to teaching of students, because it is user-friendly and pedagogic built. The model is not adequate for use of market actors.

Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force. It is therefore important that future case law, in a clear and precise way, determines how article 4.1(h) shall be used in order for it to be properly used within the sphere of international private law.

<p>Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force. It is therefore important that future case law, in a clear and precise way, determines how article 4.1(h) shall be used in order for it to be properly used within the sphere of international private law.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska småföretag tillämpar samt hur dessa tillämpas. Dessutom ämnar studien att kartlägga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva på att tillfredsställa behovet av kapital. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfördelning. Vidare behandlas entreprenörens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder. Metod: Studien utgår från ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats. Undersökningen utgörs av en surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet i denna studie består utav ägare av små företag som uppfyller EU kommissionens krav på ett litet företag. Primärdata i undersökningen genereras av intervjuer genomförda på dessa småföretag. Empiri: Empirin består av en presentation av den data som samlades in från de tio personliga intervjuerna genomförda på tio ägare från olika verksamheter. Slutsats: Studien visar att de sex mest tillämpade bootstrappingsmetoderna är inte tagit ut någon lön, delat utrustning med andra företag, använt eget konto för att finansiera verksamheten, samarbetat med andra företag, använt leasad utrustning samt förhandlat bästa villkor med leverantörer. Vidare har det visat sig att relationsorienterade- samt ägarfinansierade bootstrappingsmetoder anses vara mest effektiva på att minska verksamhetens kapitalbehov. / Purpose: The purpose of this study is to identify what financial bootstrapping methods small Swedish enterprises exercise and also how they exercise these methods. Furthermore, this study will seek to map which of the identified bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.  Theoretical Framework: The theoretical framework in this study compiles theories of The Financial Gap and asymmetrical information. Furthermore, it consists of theories about entrepreneurs and their preferences of capital in The Pecking Order Theory, as well as theories about Financial Bootstrapping and its different methods. Methodology: This thesis has a positivistic and an iterative approach. Furthermore,    this thesis consists of a survey research and applies semi-structured interviews as a method to generate data. The sample in this study consists of owners of small enterprises that meet the criteria for a small business according to the EU. The primary data used in this thesis has been generated through interviews with the selected business owners.  Result: The empirical findings in this thesis consist of a presentation of the data generated from the interviews with ten different business owners from various enterprises. Conclusion: The most frequently-used bootstrapping methods are: Withhold managers salary, share equipment with other businesses, use own credit cards to finance the enterprise, cooperate with other businesses, lease equipment and seek out best conditions with suppliers. Furthermore the findings in this thesis show that relationship-oriented and private owner-financed financial bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögsk., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

The ability of banks to implement regulations is important in several aspects. From the Finance Inspection ́s Point of view a successful implementation is important to protect the financial system and the consumers. For the banks it is important from a cost-benefit perspective, but also to keep customers satisfied and to maintain the right to continue banking. In spite of the advantages of successful implementation, the research in this area is limited. The aim of the study is therefore to explain how banks can implement new regulations. To fulfil the aim of the study we have adopted a qualitative view. Two case studies have been made in which empirics has been collected through eight semi-structured interviews. The respondents were bank employees who had been highly involved in the implementation of MiFID II and MiFIR. The empirics were thereafter analyzed with guidance from the theoretical frame of reference. The conclusion of the study is that the banks implementation of regulations is influenced by different factors: the cooperation between banks, the aim of the bank, the corporation culture, and the structure of the organization. The analyze has been used as a start point to create a model for how banks implement regulations. Implementation can be divided into interpretation and introduction. A major challenge is to translate the regulations and integrate them into the business activity. In order to make the employee practice the regulations, different steering mechanisms are used, for example education, information and monitoring. / Bankers förmåga att implementera regelverk kan utifrån flera perspektiv anses viktigt. Utifrån finansinspektionens perspektiv är en lyckad implementering viktigt för att skydda det finansiella systemet och konsumenterna. Medan det utifrån bankernas egna perspektiv är viktigt, dels ur ett kostnadsperspektiv och dels för att bibehålla nöjda kunder samt rätten att bedriva bankverksamhet. Trots fördelen med en lyckad implementering är tidigare forskning på området begränsad. Studiens syfte är därför att förklara hur banker implementerar nya regelverk. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. I undersökningen har två fallstudier genomförts där empiri samlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av bankanställda som varit högt uppsatta i implementeringen av MiFID II och MiFIR. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen har sedan en modell för hur banker implementerar regelverk skapats. Studiens slutsats är att bankers implementering av regelverk påverkas av samarbete mellan banker via branschorganisationer, bankernas målsättning, företagskulturen, regelverkets komplexitet och till viss del av organisationsstrukturen. Implementering kan delas upp i tolkning och införande där en stor del handlar om att översätta regelverket och integrera det i affärsverksamheten. För att sedan få anställda att tillämpa regelverket används olika former av styrmekanismer, så som utbildning, information och uppföljning.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka påverkan på svenska banker under och efter införandet av direktivet Market in Financial Instruments Directive (MiFID) IIs transparenskrav. Efter reguljära brister på den finansiella marknaden utformades det nya direktivet för att stärka transparensen för samtliga aktörer. Problematiken finns i eventuella risker som uppstår vid ökat krav på transparens och hur bankerna hanterar dessa samt hur den asymmetriska informationen påverkas på marknaden mellan konsument och företag. Studien är av kvalitativ art och den primära källan består av intervjuer med utvalda aktörer på den svenska bankmarknaden. Resultatet visade att respondenterna ansåg att en gräns för öppenhet inte existerar och att transparens därmed inte kan bli för hög. Med de nya transparenskraven sågs en positiv effekt på marknadskvaliteten då ökade krav lett till högre disciplin och därmed minskad asymmetrisk information. Dock bekräftas teorin som menar att allmänheten kan översvämmas med för mycket information som i sin tur skapar osäkerhet hos konsumenten. Studien visade att majoriteten av respondenterna ansåg sig vara positiva över de förhöjda transparenskraven och ser stora möjligheter trots konstaterade risker. / This study was carried out with the aim of investigating the impact on Swedish banks during and after the introduction of the directive Market in financial instruments (MiFID) II transparency requirements. After regular shortcomings in the financial market, the new directive was designed to strengthen the transparency for all actors. The problem is the possible risks arising from increased transparency requirements and how banks act and how the asymmetric information is affected on the market between consumers and companies. The study is of qualitative art and the primary source consists of interviews with selected actors in the Swedish banking market. The result showed that respondents felt that a limit of transparency does not exist and that transparency can not be too much. With the new transparency directive, a positive effect on market quality was seen as increased demands led to higher discipline and thereby reduced asymmetric information.However, the theory confirms that the public can be flooded with too much information, which in turn creates uncertainty for the consumer. Studies showed that the majority of respondents felt positive about the increased transparency requirements and saw great opportunities even though risks were found.

CSR-rapporter ger företag olika fördelar och kan bland annat förbättra företags legitimitet. Till följd av att allt fler företag vill ta del av CSR-rapporteringens fördelar uppstår fenomenet decoupling. Företagen uppger att de ska göra något och engagerar sig i symboliska handlingar, utan att sedan genomföra några substantiva handlingar. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera sambanden mellan symboliska och substantiva handlingar, mellan finansiella resurser och substantiva handlingar samt föra en diskussion om skillnader och likheter mellan europeiska och amerikanska företag. Studien omfattade ett urval av 1001 företag i Europa och USA. Tre korrelationsanalyser, tre regressions-analyser och ett t-test utfördes. Resultatet visar att företagen i studien inte ägnar sig åt decoupling. Däremot visar studien ett samband mellan finansiella resurser och substantiva handlingar. Vissa mindre skillnader visade sig mellan europeiska och amerikanska företag. / CSR-reporting give companies various advantages, it can among other things improve the legitimacy of companies. However, as a result of that more and more companies want to take advantages of the benefits of CSR-reporting, the phenomenon of decoupling arises. The companies state that they must do something and engage in symbolic actions, without implementing the substantive actions. The purpose of this study was to describe and analyze the connections between symbolic and substantive actions, between financial resources and substantive actions, and discuss differences and similarities between European and American companies. The study included a sample of 1001 companies in Europe and the United States. Three correlation analyzes, three regression analyzes and one t-test were used. The results show that the companies in the study do not engage in decoupling. However, the study shows a connection between financial resources and substantive actions. Some minor differences emerged between European and American companies.

As a result of covid-19, there has been an increase of digitalisation in society and remote-work has therefore also increased. Workplaces have sent employees home and meetings have taken place through video calls over the internet. Remote-work is not evenly distributed across different occupational groups, but within financial institutions, the majority of work can be performed in an independent location. The purpose of this paper is to gain an increased understanding of the experience of usability within digital conference tools. This paper examines the perceived usefulness of conference tools by applying the theories Technology Acceptance Model (TAM) and Theory of Reasoned Action (TRA). This paper uses both a questionnaire and interviews to answer the research question. The result indicates that the experience of usability has a TAM score of 75,39 for the total average at financial institutions. One difference that the study found was the experience of usability based on the length of time the employee has used Microsoft Teams at financial institutions, the less time of use, the lower the score. This means that there may be a learning need of Microsoft Teams. Positive experiences for Microsoft Teams perceived usability, which can be generalized to more conference tools, are time-saving, efficient and good functionality. Negative experiences for Microsoft Teams perceived usability, which also can be generalized to more conference tools, are file management, resource-heavy and impersonal.