Authors: Tova Andréasson & Sofia Andersson Title: Social work degree or other academic education that the employer considers equivalent - A quantitative study of first line managers' actions in elderly care. [Translated title] Supervisor: Lars Sörnsen Assessor: Kerstin Arnesson Previous research shows that first line managers in elderly care act in different ways and it can affect both employees and the elderly. The purpose of this study was to investigate why first line managers act differently in elderly care, by analyzing the relationships between education and first line manager's actions. We also wanted to investigate whether managers act on the basis of education or guidance documents. To achieve the purpose of this study, a quantitative approach was used. All first line managers in elderly care in Kalmar County, Blekinge County and Kronoberg County were given the opportunity to answer a survey online. We analyzed the answers by performing different analyzes with the program SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). To analyze the results of the study, concepts of leadership and profession were used. The study concluded that the first line managers with social education acted more alike than other professions. It also showed that first line managers with more experience used guidance documents to a greater extent than first line managers with less experience.

Denna studie syftade till att förstå och bidra med kunskap kring hur personer inom offentliga verksamheter som samordnar, koordinerar eller stöttar den egna eller annan organisations kontinuitetsarbete, upplever vilken påverkan ledare på lägre organisationsnivåer (t.ex. enhets- och avdelningschefer) har vid implementering och upprätthållande av kontinuitetshantering. Vidare har studien även undersökt vilka ledarbeteenden som bidrar respektive hindrar framgångsrik kontinuitetshantering.Genomförande av studien skedde genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys som metodologiskt angreppssätt. Totalt 10 personer som verkar inom kommuner, regioner och myndigheter intervjuades. Studiens resultat visade att första linjens chefer anses ha en viktig roll i kontinuitetsarbetet. Genom att de aktivt tar ansvar för att bedriva kontinuitetsarbetet, tilldelar nödvändiga resurser samt delegerar uppgifter, ges förutsättningar för ett framgångsrikt kontinuitetsarbete. Resultatet påvisar också betydelsen av både relationsrelaterade och uppgiftsrelaterade ledarbeteenden i kontinuitetsarbetet. Studien identifierar i detta sammanhang funktionella och dysfunktionella ledarbeteenden för relation och uppgift samt som bidrar eller hindrar en framgångsrik kontinuitetshantering.Sammantaget bidrar studien med både teoretisk och praktisk kunskap. Resultatet ger stöd för betydelsen av ett transformerande ledarskap för att skapa goda arbetsrelationer men påvisar också betydelsen av ledarstilar som är mer uppgiftsorienterade. Studien lyfter också de negativa effekterna av ett låt-gå och destruktivt ledarskap. Vidare ger studien en beteendeinriktad vägledning till ledare och i synnerhet första linjens chefer för att bidra till en framgångsrik kontinuitetshantering. / This study aimed to understand and contribute with knowledge about how individuals within public organizations that coordinate, manage, or support their own or another organization's continuity work, perceive the role that lower-level leaders (such as unit and department managers) have when working with continuity management. Additionally, the study also examined which leadership behaviours contribute to or hinder successful continuity management.Implementation of the study took place through a qualitative research method with semi-structured interviews and thematic analysis as a methodological approach. A total of 10 people working within municipalities, regions and agencies were interviewed. The study's results showed that first-line managers are considered to have an important role in continuity work. By actively taking responsibility for carrying out the continuity work, assigning the necessary resources and delegating tasks, the conditions for successful continuity work are created. The result also demonstrates the importance of both relationship-related and task-related leadership behaviors in continuity work. In this context, the study identifies functional and dysfunctional leadership behaviors for relationship and task and which contribute to or hinder successful continuity management.Overall, the study contributes with both theoretical and practical knowledge. The results support the importance of transformational leadership in creating good working relationships, but also demonstrate the importance of leadership styles that are more task-oriented. The study also highlights the negative effects of a let-go and destructive leadership. Furthermore, the study provides behavioral guidance to leaders and especially first-line managers to contribute to successful continuity management.

Att verka som första linjens chef i en vård och omsorgsorganisation är en viktig del i leveransen av välfärdstjänster av god kvalité. Införandet av New public management i offentlig sektor har över tid lett till en ökad centralisering på bekostnad av kärnverksamhetens självstyre. Syftet med uppsatsen är att undersöka första linjens chefers upplevelser av balans i sin yrkesroll samt upplevelser av sin position i en vård och omsorgsorganisation. Genom en hermeneutisk intervjustudie av tio erfarna enhetschefers tankar och upplevelser kring sin arbetsinsats och sin arbetssituation inom en vård och omsorgsorganisation. Intervjustudiens resultat visar att enhetschefer påverkas av en rad olika faktorer såsom hanterandet av olika relationer inom ramen för sitt yrke. / Acting as the first-line manager in a care and nursing organization is an important part of the delivery of good quality welfare services. The introduction of New public management in the public sector has over time led to an increased centralization at the expense of the core business's autonomy. The purpose of the thesis is to describe the first-line managers' perceived work situation in a care and nursing organization. Through a hermeneutic interview study of ten experienced unit managers' thoughts and experiences about their work effort and their work situation within a care and nursing organization. The results of the interview study show that unit managers are affected by a number of different factors, such as the handling of different relationships within the framework of their profession.

Covid-19 has changed our working life and especially from where the work is performed. The increased extent of telework requires studies that examine teleworking from a health-oriented perspective. Several studies have examined the impact of telework on employees’ health and well-being, but less attention has been paid to managers’ experiences of telework and how it affects them in their leadership. This study aims to examine and describe first-line managers’ experience of managerial leadership to promote employees’ health and opportunities for a good work environment during teleworking. Data were collected from a total of eleven interviews with first-line managers in three Swedish municipalities and analysed with qualitative content analysis. The result shows that telework challenges and places high demands on leadership. Though it has the potential to strengthen employees’ health and work environment as long as managers, by being responsive and flexible to individual needs, balance their leadership between trust and support. Furthermore, it’s important that managers get to know their employees and at the same time are offered support to deal with the changed circumstances. / Covid-19 har förändrat vårt arbetsliv och särskilt varifrån arbetet utförs. Den ökade omfattningen distansarbete kräver studier som undersöker distansarbete från ett arbetshälsoperspektiv. Flera studier har undersökt distansarbetets påverkan på medarbetares hälsa och välbefinnande, men mindre uppmärksamhet har ägnats åt chefers erfarenheter av distansarbete och hur det påverkar dem i deras ledarskapsutövande. Den här studien syftar till att undersöka och beskriva första linjens chefers erfarenheter av att utöva ledarskap för att främja medarbetares hälsa och möjligheter till en god arbetsmiljö vid distansarbete. Datainsamlingen utgick i från kvalitativa intervjuer med totalt elva första linjens chefer från tre mindre kommuner i södra Sverige, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att distansarbete utmanar och ställer höga krav på ledarskapet men för samtidigt med sig potential att stärka medarbetares hälsa och arbetsmiljö i en riktning som de uppskattar och mår bra av. Det förutsätter att chefen genom att vara lyhörd och flexibel gentemot individuella behov kan balansera sitt ledarskap mellan att tillit och stöd. Det är således viktigt att chefen lär känna sina medarbetare och samtidigt erbjuds stöd för att hantera de förändrade omständigheterna.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande?  Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

Studiens syfte var att undersöka första linjens chefers upplevelse av att arbeta inom svensk äldreomsorg och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Att orka, kunna och vilja jobba ett helt arbetsliv med tillgång till ett starkt stöd och delaktighet är några aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien bygger på kvalitativt semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom kommunal hemvård samt vård- och omsorgsboende. Det empiriska materialet analyseras genom en tematisk analys med utgångspunkt i Theorells modeller om krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Intervjumaterialet visar att enhetscheferna förväntas tillgodose medarbetarnas arbetsmiljö genom systematiskt arbetsmiljöarbete och studien påvisar samtidigt brister vad gäller enhetschefernas arbetsmiljö. Resultaten pekar mot att flera chefer riskerar att befinna sig i en kritisk arbetssituation med ett arbetsliv som är ohållbart i längden, med ökad risk för ohälsa. Deltagarnas egen definition av hållbart arbetsliv går inte i linje med hur de framställer hur verkligheten ser ut i dagsläget. Undersökningen synliggör att det fortfarande krävs förändring när det gäller första linjens chefers arbetsmiljö. Sammantaget bidrar studien med kunskap om de förbättringsåtgärder som krävs för att främja ett hållbart arbetsliv / The study aims to investigate first-line managers' experience of working in Swedish elderly care and the conditions for a sustainable working life. Being able and willing to work a full working life with access to strong support and participation are some aspects of a sustainable working life. The study is based on qualitative semi-structured interviews with sex first-line managers within municipal home care and care and long-term care homes. The empirical material is analyzed through a thematic analysis based on Theorell's models of demand-control-support and effort-reward, as well as Hochschild's theory of emotional labor. The first-line managers are expected to care for the employees' work environment, but the study shows shortcomings in terms of the first-line managers' work environment. The results point to several managers risking being in a critical work situation with a working life that is unsustainable in the long run with an increased risk of bad health. The participants' own definition of sustainable working life is not in line with how they present what reality looks like today. The study proves that change is required when it comes to the work environment of first-line managers. Summarized this study contributes with knowledge of the improvement measures that are required to promote a sustainable working life

A pre- and postexperimental design with a control group was used to evaluate the effectiveness of a management development program. Subjects were 48 first line staff supervisors employed by a major manufacturing company. The training group subjects (n = 24) attended the company's 1-week training program. Subjects in the control group (n= 24) were similar with respect to plant location, job assignment, etc. A 42-item employee-opinion questionnaire was constructed to measure supervisory style and work.-group climate. The subjects' subordinates (n = 313) completed the questionnaire before and after training. Eleven items identified by content analysis as most relevant to the training content comprised the measure of training effectiveness. An analysis of covariance was performed using the pretest as the covariate. Results indicated no significant training effects.

Syfte: Det finns en mängd studier som behandlar frivillig personalomsättning och vad dess orsaker är. Fler studier av fördjupande karaktär behövs för att få ökad förståelse över vad det är som orsakar frivillig personalomsättning. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur första linjens chefer inom vård och omsorgsbolag kan engagera sig i, och påverka medarbetare för att minska frivillig personalomsättning. För att uppfylla syftet ska studien besvara varför medarbetare överväger att säga upp sig, hur chefer kan vidta åtgärder för att minska övervägande av uppsägning bland medarbetare samt hur omsättning av första linjens chefer påverkar personalomsättning i organisationen. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie (enfall) genomförts på en organisation som är verksam inom vård och omsorgsbranschen. Huvudmetoden för att samla in data är semistrukturerade intervjuer (n=11) med individer i olika befattningar inom organisationen. För att få en djup holistisk bild av fallet kompletteras intervjuerna med en enkätundersökning genomförd av medarbetare (n=137), dokumentanalys samt observationer. Analysen av data har genomförts genom mönsteranalys och redovisningen av data har skett utifrån studiens forskningsfrågor. De som studeras är främst medarbetare och olika chefer inom organisationen. Resultat & slutsats: Flera orsaker till, och åtgärder för att minska frivillig personalomsättning har synliggjorts. Omsättning av första linjens chefer visade sig ha inverkan på samtliga orsaker som synliggjorts i studien.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse för vad som orsakar, och hur första linjens chefer kan minska frivillig personalomsättning. Vikten av balans mellan arbetsliv och privatliv har synliggjorts. Studien bekräftar tidigare forskning som framhäver betydelsen av omsättning av chefer i arbetet med minskning av personalomsättning.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att utforska orsaker i organisationer med låg personalomsättning inom samma kontext, hur lokalt engagemang kan ersätta organisatorisk engagemang och hur omsättning av första linjens chefer kan minskas för att motverka frivillig personalomsättning bland medarbetare. / Aim: There is a variety of studies that deal with the issue of voluntary turnover and its causes. More in-depth studies are required in order to gain increased understanding of what causes voluntary turnover. The aim of this thesis is to gain increased understanding of how first line managers in health and social care corporations can engage in, and influence coworkers in order to reduce voluntary turnover. In order to fulfill its purpose this thesis will answer why coworkers are considering leaving the organization, what actions managers can take to reduce turnover intentions among coworkers and what impact turnover among managers have on staff turnover within the organization. Method: In this thesis a qualitative case study (single case) was carried out on an organization that operates within the health and social care industry. The main method used to gather data is semi structured interviews (n=11) with individuals in various positions within the organization. In order to obtain a deep holistic view of the case the interviews are supplemented with a survey conducted by coworkers (n=137), document analysis and observations. The data was analyzed using pattern-matching technique and the reporting of data has been based on the study's research questions. The subjects in this thesis are coworkers, and various managers within the organization. Result & Conclusions: Several causes for, and actions to prevent voluntary turnover has been highlighted. Turnover among first line managers turned out to have an impact on all the causes highlighted in the study.  Contribution of the thesis: The thesis contributes with increased understanding of what causes, and how first line managers can prevent, voluntary turnover. The importance of balance between working life and privacy has been highlighted. The thesis confirms previous research that emphasizes the relevance of turnover among managers in order to reduce staff turnover. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to explore causes in organizations with low turnover within the same context, how local commitment can replace organizational commitment and how turnover among first line managers can be reduced in order to reduce turnover among staff.

De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.

This study was initiated for the purpose to further understand the theoretical relationship between followers trust of the closest bound perceived servant leader and the predictability of the  followers organizational citizenship behavior (OCB). Specifically, this study looked at the modifying effect of the followers prosocial motivation—the desire to benefit other people (Grant, 2008) on multilevel dimensions of trust (i.e. affect- and cognition-based trust) and how this could possibly predict if at all followers OCB. There is far less research specifically about servant leaders than those implementing transformational leadership theory (Joseph & Winston, 2005; van Dierendonck & Nuijten, 2011). There are numerous studies using transformational leadership based on the well-defined parameters that are proven to be a relatively strong predictive variable in a variety of theoretical fields (N. Eva, Sendjaya, & Prajogo, 2015). Zhu and Akhtars’ (2014) study on transformational leadership behavior and multi-levels of trust is the inspiration to the current research project. The current research project is a close replication of Zhu and Akhtars’ (2014) model with the replacement of transformational leadership with servant leadership. Data were collected from 39 followers and four leaders from seven different facilities in the greater Stockholm area. The results showed that affect-based trust mediated the relationship between servant-based leadership and followers OCB. In addition, affect-based trust mediated the relationship between servant leadership and followers OCB only with those with high prosocial motivation. As for cognition-based trust, there seems to be some interaction between cognition-based trust and the relationship between servant leadership and followers with low prosocial motivation. These results strengthen the conclusions of the original study by Zhu and Akhtar (2014). Finding that servant leadership does not predict follower’s organizational citizenship behaviors alone. To reach a better understanding on followers OCB and their interaction within a servant leadership organization one must look at the individual followers’ level of trust and prosocial motivation variables to further our understanding on how to encourage OCB.