År 2013 kom reformen om karriäruppdrag för lärare, den innefattar både lektorer och förstelärare. Den här studien är riktad mot förstelärare i grundskolans tidiga år. Då karriärtjänsterna berör hela Sveriges lärarkår på ett eller annat sätt är det nödvändigt att förklara utvecklingen som sker kring förstelärarens uppdrag. Studiens syfte är att undersöka hur förstelärare, med tjänst i grundskolans tidiga år, uppfattar att de arbetar med skolans kvalitetsarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av fenomenografins sju analyssteg för att finna kategorierna som skapar studiens utfallsrum. Tjänsten som förstelärare har främst sökts på grund av rekommendation från rektor. Förstelärarnas uppfattning är att de saknar tid till att utföra sina uppdrag. Förstelärarna arbetar aktivt efter styrdokument och bedömningar för att ständigt utveckla undervisningen. Samarbete med andra förstelärare inom samma arbetsområde, och kollegialt lärande upplevs som en betydelsefull aspekt till kvalitetssäkringen av undervisningen. Dock saknas i dagsläget samarbete mellan förstelärare inom samma arbetsområde. / In 2013, the reform of a career mission for teachers appeared, which includes both senior lecturer and First-teachers. This study is directed to First- teachers in the earlier stages of primary school. Since these career missions includes all of Sweden, it is necessary to explain the development that takes place around the First-Teachers mission. The purpose of this study is to investigate how First-teachers, in the early stages of primary school, experience that they promote the quality work of their schools. The study is made by a qualitative approach and the empiricism has been collected by 11 semi-structured interviews. The transcribed material has been analysed with the help of the seven analysing steps of the phenomenography, which creates the “outcome room” of the study. The main reason for why teachers have applied for the post First-teacher is due to recommendations from the head teacher. First-teachers are experiencing the lack of time to prefill their missions. First-teachers are actively working with regulatory documents and judgement reports to persistently develop their teaching situation. Collegial teaching is, according to the First-teachers, a necessity to make sure that they quality proof their teaching. However, today there is no interaction between First-teachers in the same interest groups.

The First Teacher Reform, implemented in 2013, was part of a reform package to strengthen the profession of teachers, raise teacher salaries and thereby increase the attractiveness of the teaching profession in Sweden. A first teacher would lead school and subject development and then receive a salary increase. However, the formulationof the reform was unclear which led to a strong skepticism among teachers and damaged its legitimacy. There was also a normative resistance. The purpose of this paper is to understand how normative institutions and organizational structures have influenced the implementation of the reform. The study shows how the first teacher reform collides withthe normative institutions of teachers. The Swedish school's flat organization and the way of looking at development work and collegial cooperation was challenged. This threatened teachers' autonomy, identities, social roles and thus their ontological security. At the same time principals and first teachers stood and still stand between different normative systems where the normative logic differs. When these collide, problems arise during implementation. The conclusion is that, besides making a clearer policy formulation, teachers and principals should be prepared to change normative institutions and the organizational structure of the Swedish school in order for the reform to have an even more positive effect.

Skolverket har skrivit rapporter om förstelärare generellt. Syftet med denna studie var att exemplifiera vad försteläraren i matematik gör och vad det kan medföra, både för kollegor och elever. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förstelärare i matematik vilket synliggjorde exempel på hur förstelärare i matematik arbetar och vad de upplever att det har för effekter. Studiens resultat visade bland annat att det förstelärarna i matematik gör i sitt uppdrag skiljer sig markant. En förstelärare gör i princip ingenting i sitt uppdrag mer än att ha en titel. En annan förstelärare arbetar aktivt med screening för att bedöma elevers kunskaper i matematik, möjliggör för undervisning av praktisk matematik och driver projekt för att kompetensutveckla lärarkollegor i kommunen. Förstelärarnas arbete sker på olika villkor. Villkoren handlar bland annat om vilken tid som finns avsatt för uppdraget, hur stort antal elever som går på skolan försteläraren arbetar på och vilka andra projekt som drivs parallellt på skolan. Något som är avgörande för hur förstelärarens insatser ser ut är dels hur engagerade huvudmännen i form av rektorer och skolchefer är och vilka krav de ställer, dels hur passionerad och drivande försteläraren själv är. / The Swedish national agency of education has written reports about what the first-teacher do in general. The purpose with this study is to exemplify what the first-teacher in mathematics do and what it possibly can result in, both for colleagues and pupils. By making qualitative interviews with seven first-teachers in mathematics the study illustrates how they work and what outcome they experience. The results show that the first-teacher assignments differs, for example, one teacher does nothing above her regular teaching in her assignment more than having a title. Another first-teacher actively work with screening to assess pupils’ knowledge in mathematics, enables teaching of practical mathematics and is responsible for different projects in developing competence for colleagues. The first-teachers work is done under different conditions, such as time assigned to the mission, number of pupils at the school they work at and other on-going projects. Something that is crucial for the first-teacher efforts is, in part, how committed principal and school leadersare, and what demands they make, partly how passionate and skilful the first-teacher is herself.

Narrative identity refers to the interconnected web of stories forged by individuals to explain life. These stories are permeated with values and work as resources for the self during role transitions, in a constant flux of construction and revision. By analyzing the accounts of acting *förstelärare this study explores how a professional self is negotiated within a hero’s relational setting, this in order to challenge stereotypes and contradictions in teacher identities. In 2013 the Swedish Government introduced a career reform aimed to attract, and promote the conservation of, high-performing teachers in schools, and thus was the category *förstelärare (’first teacher’) introduced. Drawing on socio-constructive and pragmatic theories of identity, this paper aims to highlight nine individual *first teachers’ representations of experience as a means to consider and reflect upon the complexity of the teaching profession in a late modern society. Ultimately the qualitative analysis identifies the ways *first teachers subconsciously use the hero’s narrative as a tool to discursively negotiate a professional identity.

Studien utgår från aktör- nätverksteori (actor-network theory, ANT) och baseras på litteraturstudier och intervjuer med rektorer och förstelärare. I studien beskrivs nätverken som uppstår runt försteläraruppdraget, vilka krafter som påförs och deras interaktion.  I studien har efterfrågats rektorers och förstelärares beskrivning av försteläraruppdraget och hanteringen av det som ett led i identifikationen av aktörer som påverkar det komplexa uppdraget. Aktörer är mänsklig eller icke-mänsklig, konkret eller abstrakt och påverkas av eller påverkar andra aktörer i det nätverk som avses. ”An actor is what is made to act by many others” (Latour, 2005, s. 46). Försteläraruppdraget karaktäriseras av ett samspel och interaktion mellan ett flertal fysiska, tekniska och sociala aktörer där inga symmetriska relationer råder eftersom en aktörs karaktär inte är given på förhand, erhåller den karaktären i det sammanhang den både uppträder i och bidrar till att forma eller omforma. Varje aktör blir ett resultat av sina relationer och det sammanhang den blir en del av, och något som inte påverkar ett sammanhang för någon annan aktör kan inte heller ses som en (Latour, 2005).   Min förhoppning är att denna studie ska bidra till en ökad förståelse för den komplexitet försteläraruppdraget innebär för både rektorer, förstelärare, blivande förstelärare och lärarkollegor. Det är ett omdiskuterat och mångfacetterat uppdrag som syftar till påverka elevers kunskapsinhämtning och förändra lärarprofessionens rykte och förbättra den framtida rekryteringen. / To be a first teacher or have a first teacher assignment, what is the difference? This thesis is based on data from interviews with Swedish first teachers and principals, and is investigating the asymmetric, constantly moving and reforming network of the first teacher reform. Connections, transformations and translations are being made, causing the network to reform.  By using an actor-network theory (ANT) the thesis presents traces of the first teacher reform and illuminates different actors and their connection in order to follow the actor, based on concepts from Latour and Law. This repertoire has enabled the work with capturing the ongoing processes between different actors within the network.    The study concludes that even though teachers would like the assignment to be more ruled and regulated, most of them benefit for their own personal development as well as for the pupils development.

This paper is a study with a social science perspective, where school is viewed as a concrete concept, including people with different positions, who are striving towards set goals. The study examines principals of elementary and upper secondary school views of first teacher assignment. Using survey research, the principals’ perception was examined, in five equally large municipalities. Based on theories of school development, leadership and collegial learning, the following questions were asked: A. To what extent do principals and first teacher lead school improvement? B. Are there differences in the perception of the reform depending if f the principal works at elementary school or secondary school? C. Are there differences in the perception of the reform depending on experience as principal? D. Is there a connection between the principals’ attitude towards the career employment reform and the vision of what career employment mean for school improvement? Data from the survey was examined using the statistical software SPSS. A factor analysis was first conducted, and then correlation test between variables and indexes. To summarize the principals held a positive attitude towards the reform, as well as a positive attitude towards wage spread. However, most of the principals did not think the government should control more than they already do. There were different opinions about if the ordinances as deputies should be more permanent or not, where half of respondents consider it a great deal, and half of them considered that it is better with time-limited ordinances. The principals who perceived teachers as educational leaders also perceived themselves as educational leaders to a greater extent, and had a much more positive attitude towards the first teachers’ assignments. Respondents saw their own role as educational leaders stronger than they saw the first teachers as educational leaders. The longer the principal had been in the profession, the stronger was this view. Principals with a positive attitude towards teachers’ pedagogical leadership and their own educational leadership experience to a greater extent the fact that school development, that is actively pursued, is taking place in classrooms. / Denna uppsats är en studie med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, där skolan ses som ett konkret begrepp och där människorna i den har olika positioner när de strävar mot uppsatta mål. Studien belyser rektorers syn på förstelärares uppdrag. Med hjälp av en enkätundersökning, som skickades till kommunala rektorer i fem jämnstora kommuner, samlades data in. Baserat på teorier om skolutveckling, ledarskap och kollegialt lärande, ställdes följande frågor: a. I vilken grad leder rektorer och förstelärare skolutveckling? b. Finns det skillnader i uppfattning av reformen beroende på skolform? c. Finns det skillnad i uppfattning av reformen beroende på erfarenhet som rektor? d. Finns det samband mellan rektorernas inställning till reformen och synen på vad karriärtjänsterna innebär för skolutveckling? För att behandla insamlad data användes statistisk programvara (SPSS). En faktoranalys utfördes och därefter korrelationstest, mellan variabler och index. Rektorernas synpunkter på reformen kan sammanfattas med att det finns en positiv inställning till reformen och en positiv inställning till lönespridningen den medför. De flesta av rektorerna uttrycker inte att staten skulle styra mer. I fråga om karriärtjänsterna ska vara tillsvidare eller inte råder det delade meningar. De rektorer som anser det har en mer positiv uppfattning till reformen som helhet. Rektorerna som uppfattar förstelärarna som pedagogiska ledare anser sig också som pedagogiska ledare i större utsträckning, och har en långt mer positiv inställning till förstelärarnas uppdrag. Respondenterna ser sin egen roll som pedagogiska ledare starkare än de ser förstelärarnas roll som det. Ju längre rektorerna har varit i yrket, desto starkare är denna uppfattning. Rektorer med en positiv inställning till förstelärares pedagogiska ledarskap, och deras eget pedagogiska ledarskap, upplever i större utsträckning att den skolutveckling som bedrivs aktivt märks i klassrummen.

藉著聆聽教師的敘說，我研究的主要目的在於理解教師專業認同的歷程，及此歷程所彰顯的意義世界。以Mead談論的自我概念作為基礎，我認為教師專業認同的概念是一發展性的歷程，而不將其視為本質、本體或範疇。此外，個人的認同歷程在敘說中展現也是我所強調的另一個重點，也就是說，個人在向聽者敘說裡頭展現其生命經驗，而聽者得以藉著語言的力量理解敘說者的生命經驗。奠基於此，研究者（我）才得以理解教師（受訪者）的敘說。 我採用「教育學傳記研究」作為研究取向，並以德國學者Fritz Schütz發展的「敘述訪談」作為資料採取工具，蒐集而來的資料即是我所謂的「文本」或「故事」。訪談的對象是小卉 -- 一位成為國小教師五年左右、服務兩所學校的初任教師。訪談結果在轉錄成逐字稿後，依據Schütz所提出的文本分析流程進行文本結構描述，並嘗試詮釋以析出故事抽象概念。 經過文本結構描述和分析，逐漸呈現「選擇」、「在比較中了解自己」以及「愛與被愛」的教師故事圖像。然而，我並未只是停留在故事詮釋的階段，而更進一步和其它教師敘說進行對話，其目的在於企圖呈現「我們如何看待教師故事、發聲」的議題。最後，我反思本研究的價值以及教育學傳記研究的意義。 / The purpose of my research is mainly to understand the process of a teacher’s professional identity by listening teacher’s narrative. Also, I attempt to explore the meanings represented by this process. Based on Mead’s concept of self, I argued that the attribute of teacher’s professional identity might be better viewed as a developing process than essences, substances or categories. Furthermore, one’s identity process revealing from narrative is other key point in my study. That is to say, one displays his or her life experiences with a narrative to listener, and then the listener understands the experiences through the power of language. Therefore, according to the above-mentioned methodological basis, I (researcher) could make sense of the teacher’s (interviewee) narrative. I adopt ”Biographic Research in Pedagogy” as my research approach, and collected raw data called “text” or “story” with “Narrative Interview” developed by Fritz Schütz, a Germany sociologist. After interviewing the first teacher, Little-hui, who just has been working about five years in two elementary schools, I followed Schütz’s procedures of text-analysis to describe the structure of the text and attempt to catch abstract concepts in hui’s story. After the process of structure description and interpret, “choosing”,”knowing self by comparing with peers”, and “to love and to be loved” gradually showed up to be images of Little-hui’s story. However, I didn’t stay right in the position of story-interpreting. Moreover, I situated these images a dialogue with another inquires of teachers’ narratives, and attempted to raise the issue of “how have teachers’ stories, voices, or narratives been viewed and treated in the context” for discussion. At the end, I reflected on the value of this research and the meaning of “Biography Research in Pedagogy.”