Denna studie handlar om ett flerbostadshus på 9-våningar beläget i Borås, uppfört av Peab. Det nuvarande flerbostadshuset är byggt med en betongstomme år 2016 och denna studie syftar till att undersöka vilken skillnad det gör på byggnadens totala klimatpåverkan och kostnad, vid val av trä som alternativt stommaterial. Syftet med studien är att lyfta fram skillnaden val av stommaterial kan göra på byggnadens totala klimatavtryck, med målet att konkretisera skillnaden genom undersökning ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan från de båda stommaterialen beräknas i en livscykelanalys upprättad utefter mängder på de faktiska stomvalen applicerat på flerbostadshuset. Beräkningen utgår ifrån generiska värden på material i ytterväggar, bärande innerväggar och mellanbjälklag. Verktyget som använts är IVL Svenska Miljöinstitutets klimatberäkningsverktyg, Byggnadssektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samtliga konstruktionsdelar i betong är hämtade från referensobjektets ritningar där konstruktionsdelar i trä har tagits fram med hänsyn att motsvara kraven på betongkonstruktionen. Utöver klimatberäkningarna har även en kostnadskalkyl genomförts för att konkretisera kostnadsskillnaderna. Studien omfattas även av intervjuer som visar på att KL-trä och prefabbetong har få skillnader i produktionsskedet. Intervjudelen ligger också till grund för val av ingående delar i beräkningen då undersökningen visar på att en träbyggnad på 9-våningar kräver stomstabilisering av olika inslag. Uppskattning från beräkningar visar att samma flerbostadshus på 9-våningar i Borås hade minskat sitt klimatavtryck med 60 % vid val av en trästomme. Samtidigt skulle det nya stomvalet generera i en total kostnadsökning på 3,38 % i förening med en intäktsminskning på 0,54 % till följd med minskad boarea. Samanställning av beräkningen visar på att trä har en lägre klimatpåverkan jämfört med betong samtidigt som betong har en lägre kostnad. Produktionsmässigt är trä ett effektivare material att bygga med och i takt med att samhället växer behövs det värnas om en hållbar framtid genom val som generar i en minskad klimatpåverkan. / This study is about a nine-story residential building located in Borås, built by the construction company Peab. The current residential building was built with a concrete frame in 2016, and this study aims to investigate what difference of choosing wood as an alternative frame material would make on the building´s overall climate impact and cost. The purpose of the study is to highlight the difference that choice of frame material can make on the total carbon footprint, with the goal of concretizing the difference through a life cycle perspective. The climate impact from the two frame materials is calculated in a life cycle analysis based on the quantities of the actual frame choices applied on to the residential building. The calculation is based on generic values of materials in eternal walls, load-bearing interior walls, and intermediate floor slabs. The tool used is the Building Sector Environmental Calculation Tool (BM) developed by the Swedish Environmental Research institute (IVL). All concrete construction components are taken from the reference object´s drawings, where wooden construction components have been developed to meet the requirements of the concrete construction. In addition to the climate calculations, a cost calculation has also been calculated to make the cost differences concrete. The study also includes an interview survey showing that cross-laminated timber (CLT) and prefabricated concrete have few differences in the production stage. The interviews is also the basis for the selection of components in the calculation since the investigation shows that a nine-story wooden building requires stabilization of concrete elements. Estimates from the calculations show that the same nine-story residential building in Borås would reduce its carbon footprint by 60 % if wood were chosen as the structural material. At the same time, the new structural choice would generate a total cost increase of 3,38 % in addition to a 0,54 % decrease in income due to reduced living area. The calculation shows that wood has a lower carbon impact compared to concrete, while concrete has a lower cost. Production-wise, wood is more efficient material to build with, and as society grows, it is necessary to protect a sustainable future trough choice that result in reduced carbon impact.

Bostadsbyggandet kräver stora resurser och står för ungefär tjugo procent av de totala utsläppenav koldioxid i landet. För att uppnå ett klimatneutralt samhälle 2045 behöver man redan iprojekteringen fundera över vilka metoder och material man ska arbeta med. Just nu finns detgoda hjälpmedel och verktyg för att underlätta denna process som hjälper projektören att enkeltoch smidigt jämföra olika material och metoder för att uppnå ett så lågt klimatavtryck sommöjligt.Klimatdeklarationer innehåller alla skeden under byggnadens livslängd, dessa kan delas upp ibland annat byggskede, användningsskede och slutskede. I denna studie kommer byggskedet attstuderas närmare med fokus på utsläppsdata från råvara till färdig produkt på byggarbetsplatsen.Denna studie är en jämförelse mellan ett befintligt flerbostadshus som är byggt i KL-trä mot ettlikadant flerbostadshus med stomme av lättbalkar i trä. Syftet med denna rapport är att ta redapå hur vi i framtiden kan bygga mer klimatsmart.För att jämförelsen ska bli så tydlig som möjligt och för att volymerna och den uppvärmdaboytan ska bli så lika som möjligt har en byggnad projekterats utifrån handlingar från det redanfärdiga huset. Med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM) har beräkningar utförtsför respektive material med klimatdata hämtat från deras databas.I denna studie har rekommendationer för bärande konstruktioner i lättbalkar använts för ettflerbostadshus av tillverkaren Masonite beams. Material som beklädnader och annat ytskikt harvalts utifrån teoretisk bakgrund och materialstudier som utförts. Materialval av resterande delarav konstruktionen har också gjorts för att uppnå samma tekniska egenskapskrav det befintligahusets stomme uppfyller.Resultatet av studien visar på positiva effekter av att studera olika materials klimatpåverkan iett tidigt skede. En stomme av lättbalkar står för ungefär 30 procent mindre koldioxidutsläpp ijämförelse mot en stomme av KL-trä. Trots minskning i klimatutsläpp så uppnår byggnadensamma boendestandard. / Housing construction requires large amounts of resources and is responsible for approximatelytwenty percent of the total Carbon dioxide emission in Sweden. To achieve a climate neutralsociety and EU: s climate requirements by the year of 2045 we need to think about what methodsand materials we use, as early as in the planning process.Right now there are many great tools and technical means that could help out the architects withcalculation and comparisons between Carbon dioxide emissions for different materials in thisprocess to in the end achieve the smallest amount of emission possible.In the climate declarations there are multiple stages during a buildings life cycle that can bedivided into building, using and ending stage. In this report we will look closer into the stage ofbuilding, which includes the amounts of emission from the beginning of raw material to acompleted product on the construction site.This study will compare an already existing building in massive wood with a similarconstruction with light beams in wood. The purpose of the study is to find ways and methods tobuild as climate smart as possible in the future.To achieve a fair comparison of the two buildings in volume and heated living areas the secondone has been created out of the already existing construction documents of the first. With helpfrom the tool “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM”, the climate data of emissions hasbeen calculated through their database values.In this report light beams from the manufacturer Masonite beams has been used with theirrecommendations of construction solutions for this specific building. Materials used for thefinish and other parts of the building's frame has been chosen with help from the theoreticalbackground and material studies that are included in this report. Important for the result is thatthe building in light beams compared with the already existing building in massive wood canfulfill the same technical attributes and keep the same overall standard.The result of the study shows positive effects by studying different materials' climate emissionsin the beginning stages of building. It also shows that an apartment building with light beams asframe sands for around 30 percent lower Carbon Dioxide emissions compared to one withmassive wood as frame. Even with this decrease of emissions the quality of living standarddoesn’t get affected.

I denna rapport undersöks vattenförbrukningen i svenska flerbostadshus. Sveriges medvetenhet är generellt sett låg när det kommer till vattenförbrukning. Dessutom har vi en ökad problematik med vattenbrist på grund av klimatförändringar. Studien fokuserar på de tre boendeformerna; bostadsrätter, hyresrätter och studentboenden. Vattenförbrukning i dessa typer av lägenheter analyseras och även privatpersoners tankar kring sin egen förbrukning undersöks. För att besvara studiens frågeställningar har flera olika metoder, såsom en litteraturstudie, digitalenkätundersökning och datainsamling kring vattenförbrukningen från de tre olika boendeformerna, använts. En analys av den insamlade data har genomförts, och till sist har även intervjuer med två relevanta företag utförts, för att få en uppfattning om ämnet ur ett företagsperspektiv. Resultaten som framkommit under projektet innefattar bland annat att det finns olika faktorer som påverkar vattenförbrukning i de olika boendeformerna, exempelvis lägenhetsstorlek, betalningssätt och medvetenhet. Det visade sig att den största drivkraften hos privatpersoner till att vilja minska sin vattenförbrukning är en kombination av att vilja uppnå låga kostnader och samtidigt ta hänsyn till miljön. Enligt enkäten som utformats under arbetets gång framkom det att endast 8 % av respondenterna hade insikt i sin vattenförbrukning. En anledning till Sveriges låga medvetenhet när det kommer till vattenförbrukning, kan vara att fyra av tio svenskar inte vet hur de betalar för sitt vatten. Utifrån vår dataanalys har det identifierats att studentlägenheter är den boendeform med lägst vattenförbrukning, samt att hyresrätterna är den boendeform med högst vattenförbrukning. Detta kan bero på att studentlägenheterna generellt sett är de lägenheter med lägst boarea. Utöver detta är oftast dessa lägenheter belägna centralt och närheten av campus. Anledningen till att hyresrätterna har högst vattenförbrukning kan bero på att betalningen för vattnet ingår i hyran och att man då är mindre medveten om sin vattenförbrukning. I fallet för bostadsrätter visade våra resultat att vattenförbrukningen för dessa oftast är högre än hos studentbostäder men lägre än hos hyresrätter. Det finns ett stort intresse när det kommer till smarta-hem funktioner kopplat till vatten. Det största fokuset för en sådan applikation bör vara ekonomin samt perspektiven om vattenbrist. Ett effektivtsätt för att kunna öka medvetenheten hos privatpersoner är genom att använda sig av gamification i en smarta-hem app. / This report examines the water consumption in Swedish apartment buildings. Sweden generally has a low level of awareness when it comes to water consumption. In addition, we have an increased problem with water shortages due to climate change. This study focuses on three forms of housing, condominiums, tenancies and student housing. The water consumption in these types of apartments is analyzed and the thoughts of individuals’ water consumption are examined. To answer the study's questions, several different methods have been used such as literature study, a digital survey and a collection of data on water consumption from the three different forms of housing. An analysis of the collected data has been carried out, and finally, to get an insight of the subject from a company's perspective, interviews were conducted with two relevant companies. The results in this study shows that there are various factors that affect water consumption in the various forms of housing, such as size of apartment, payment method and awareness. The biggest driving force for reducing the water consumption among private individuals is a combination of achieving low costs and environmental considerations. According to the survey designed during the course of work, it emerged that only 8 % of the respondents had insight into their water consumption. One reason behind Sweden's low awareness when it comes to water consumption may be that four outof ten Swedes do not know how they pay for their water.Based on our data analysis, it has been identified that student apartments are the form of housing withthe lowest water consumption, and that rental apartments are the form of housing with the highest water consumption. This may be because the student apartments are generally the apartments with the lowest living area. In addition to this, these apartments are often located centrally and close to the campus. The reason why the tenancies have the highest water consumption may be due to the fact that the payment for the water is included in the rent and that you are then less aware of your water consumption. In the case of condominiums, our results showed that the water consumption for these is often higher than in student housing but lower than in rental apartments. There is a great interest in smart-home features connected to water. The biggest focus for such an application should be the economy and how to minimize the risk of water shortages. An effective way to increase the awareness among private individuals is by using gamification in a smart-home app.

Since the construction industry has a significant impactful footprint on the climate, a transition to sustainable solutions is imperative. Concrete is the predominant material for load-bearing structures in multi-residential buildings and is usually used in more walls than necessary, resulting in unnecessary excess of carbon dioxide. This study aims to climate-optimize the intended load-bearing structure in a multi-residential building project by evaluating the possibility of an alternative load-bearing structure. Concrete party walls, those which are unnecessary for load-bearing purposes, are removed in the alternative load-bearing structure and replaced with stud walls that meet sound and fire requirements. The comparison is made between the alternative and intended load-bearing structures concerning structural performance and overall climate impact. To comprehend the subject, an extensive literature study was conducted. Subsequently, the load-bearing structures were modelled in FEM-design program to analyse and compare structural aspects. Using FEM-Climate, life-cycle analyses (LCAs) were performed for both load-bearing structures to assess the difference in the total amount of carbon dioxide equivalents ( ). The results indicate that utilization rates are optimized in the alternative load-bearing structure with the reduction of concrete walls. Furthermore, the results show that the deflection value in the alternative load-bearing structure increases relative to the intended, which is deemed acceptable according to the established requirements. Moreover, LCA results show that the total amount of carbon dioxide equivalents ( ) decreased by approximately 6.5% kg   per gross area in the alternative load-bearing structure. However, with the replacement of stud walls, the total amount of   increased by about 6% kg   per gross area. This resulted in the alternative load-bearing structure being a less favourable solution than the intended one, as no optimization had been achieved from a climate perspective according to the LCA calculations and   values. Since the construction industry has a significant impactful footprint on the climate, a transition to sustainable solutions is imperative. Concrete is the predominant material for load-bearing structures in multi-residential buildings and is usually used in more walls than necessary, resulting in unnecessary excess of carbon dioxide. This study aims to climate-optimize the intended load-bearing structure in a multi-residential building project by evaluating the possibility of an alternative load-bearing structure. Concrete party walls, those which are unnecessary for load-bearing purposes, are removed in the alternative load-bearing structure and replaced with stud walls that meet sound and fire requirements. The comparison is made between the alternative and intended load-bearing structures concerning structural performance and overall climate impact. To comprehend the subject, an extensive literature study was conducted. Subsequently, the load-bearing structures were modelled in FEM-design program to analyse and compare structural aspects. Using FEM-Climate, life-cycle analyses (LCAs) were performed for both load-bearing structures to assess the difference in the total amount of carbon dioxide equivalents ( ). The results indicate that utilization rates are optimized in the alternative load-bearing structure with the reduction of concrete walls. Furthermore, the results show that the deflection value in the alternative load-bearing structure increases relative to the intended, which is deemed acceptable according to the established requirements. Moreover, LCA results show that the total amount of carbon dioxide equivalents ( ) decreased by approximately 6.5% kg   per gross area in the alternative load-bearing structure. However, with the replacement of stud walls, the total amount of   increased by about 6% kg   per gross area. This resulted in the alternative load-bearing structure being a less favourable solution than the intended one, as no optimization had been achieved from a climate perspective according to the LCA calculations and   values.

Den nuvarande EU-strategin för hållbar utveckling har som övergripande syfte att fastställa och utveckla åtgärder så att livskvaliteten ständigt kan förbättras, både för nuvarande och kommande generationer. En del i strategin är klimatmål som i första skedet sträcker sig till år 2020, dess medlemsstater ska då bland annat ha reducerat både sin energianvändning och sina utsläpp av växthusgaser med 20 %. I Sverige står bostad- och servicesektorn för 40 % av landets energianvändning, de har själva satt målet till 25 % besparing. Nya strategier och höjd energieffektivitet ska leda till att målet nås. Ett viktigt utvecklingsområde är uppvärmning av byggnader som står för 60 % av sektorns energianvändning. En stor del av bostadsbeståndet anses ha en energisparpotential på 20-50 %. Vid sidan av förbättringsåtgärder på bostäders klimatskal är val av värmesystem av stor vikt. Bland flerbostadshus står fjärrvärme för över 90 % av levererad värmeenergi. Genom att komplettera fjärrvärme med frånluftsvärmepump kan byggnadens energieffektivitet höjas och fastighetsägare kan göra en ekonomisk vinst i minskad mängd köpt energi. Fjärrvärmeleverantörer har svarat mot denna utveckling genom att förändra sina abonnemang så att värmesystemet blir överdimensionerat en stor del av året, därigenom blir värmepumpen överflödig. I denna fallstudie undersöks ett flerbostadshus i orten Grums, där frånluftsvärmepump redan installerats innan fjärrvärmeabonnemanget förändrades. Det nya abonnemanget innebär att fastighetsägare måste välja vilken maximal baseffekt de kan få levererad under året. En utredning är nödvändig för att säkerställa vilket val som ger en stabil och låg kostnad vid olika temperaturvariationer. Ur fastighetsägares perspektiv är problemet av ekonomisk karaktär, men denna studie undersöker även kombinationen fjärrvärme med värmepump med hänsyn till energianvändning och hållbarhetsmässig aspekt. Drivs värmesystemet på bästa sätt idag eller går det att hitta alternativa driftsätt som fungerar bättre? Målsättningen är primärt att reducera bränsleanvändning med 25 %, sekundärt minska koldioxidalstring och samtidigt sänka livscykelkostnaden för värmepumpen samt att i tredje hand reducera mängd köpt energi. Målen ska nås vid årsmedeltemperatur 5-7 ºC. För närvarande används frånluftsvärmepump som basvärme till radiatorkrets och varmvatten medan fjärrvärme täcker underskott av husets värmebehov. Nuvarande driftsätt jämförs med två alternativ. Alternativ 1 innebär byte till värmepump med mer effekt samt att fjärrvärme värmer tappvarmvatten, i övrigt körs värmesystem på samma sätt som förut. I Alternativ 2 ändras driftsätt så att fjärrvärmes baseffekt utnyttjas maximalt och värmepump körs då vald baseffekt inte täcker värmebehov. Frånsett att värmepump byts i ena fallet är inga ominstallationer nödvändiga. I studien används Microsoft Excel och varaktighetsdiagram för att utföra beräkningar. Resultaten visar att ingen av alternativen når fullständig måluppfyllelse, dock når alternativ 1 högre måluppfyllelse i och med att det primära målet (resursbesparing) i vart fall nås delvis. Studien visar att flerbostadshus, liknande referensobjektet, kan anpassa både drift av befintligt värmesystem och val av baseffekt (fjärrvärme) för att nå ekonomisk vinst. Ökad användning av fjärrvärme minskar indirekt koldioxidalstring men ökar resursanvändning. Byte av frånluftsvärmepump reducerar köpt energi vilket leder till minskad resursanvändning och bättre ekonomi, dock ökar elanvändning vilket ger marginellt tillskott av koldioxidalstring. / The overall aim of the current EU strategy Sustainable Development is to identify and develop measures to ensure that quality of life can be constantly improved, both for present and future generations. A part of the strategy is the climate targets which in the first phase extend to 2020. Its Member States shall then have reduced both their energy use and greenhouse gas emissions by 20 %. In Sweden the residential and service sector stands for 40 % of the country's energy use, they have themselves set the target to 25 % savings. New policies and improved energy efficiency will lead to completion. An important area of development is the heating of buildings, which accounts for 60 % of the sector's energy use. A large part of the housing stock is considered to have an energy savings potential of 20-50 %. Next to the improvement of the building envelope, the selection of heating system is of great importance. More than 90 % of delivered heat energy to the apartment blocks in Sweden comes from district heating. By supplementing district heating with exhaust air heat pumps, the building's energy efficiency can be increased and building owners can make a financial gain in the reduced amount of purchased energy. District heating distributers have responded to this development by changing their subscriptions, making the heating system oversized much of the year, thereby the heat pump becomes more or less redundant. In this case study, the heating system of an apartment building in the town of Grums (Sweden) is of interest. The exhaust air heat pump was already installed before the district heating subscription was changed. The new district heating subscription implicates that property owners have to choose which maximum base effect they can get delivered all year round. An investigation is necessary to ensure that the selected option provides a stable and low cost at different temperature. From the property owner's perspective, the problem is of economic nature. This study however, concentrates on the combination of district heating with heat pumps seen from the energy use and sustainability aspect. Is the heating system working in the best way today, or it is possible to find alternative modes that work better? The target with this study is to find an operational mode that primarily will reduce fuel use by 25%, secondary will lower carbon dioxide generation and cut life-cycle cost of the heat pump and thirdly will reduce the amount of purchased energy. These targets must be achieved within the annual outside temperature of 5-7 ºC. Currently the exhaust air heat pump is used as basic heat, warming up radiators and domestic hot water while district heating covers the deficit of the house's heating demand. Current operating mode is compared with two alternatives. Option 1 involves a change of the heat pump, to one with more power, district heating will heat the domestic hot water and will continuously work as a backup for the heat pump. In Option 2, the operation mode is altered to optimize use of the district heating base effect, the heat pump runs only when the selected base effect does not cover the heating demand. Apart from that the heat pump is replaced in the first case, no reinstallation is required for these options. Study calculations are made by using Microsoft Excel and duration diagrams. The results shows that none of the options reach the targets completely, however, Option 1 is closer considering that the primary goal (saving resources) is reached in part. The study shows that heating systems in apartment buildings, similar to the reference object, can be adjusted as well as the choice of base effect (district heating) in order to successfully reduce environmental effects and/or achieve financial gain. Increased use of district heating indirectly reduces carbon dioxide generation but increases resource use. Replacement of exhaust air heat pump reduces purchased energy which leads to reduced use of resources and better economy, however, will increase electricity consumption, which gives a marginal addition contribution of carbon dioxide generation.

Det behövs mer forskning kring vad som ger människan goda förutsättningar till livskvalitet i en bostadsmiljö. Social hållbarhet är ett ämne som arkitekturvärlden värnar om mer än någonsin. Målet är att ta fram ett kunskapsunderlag baserat på erfarenheter från brukare, arkitekt samt beställare som kan användas till gestaltning av bostadsområden med flerbostadshus. För att uppnå målet besvaras frågeställningarna ”Hur värderas socialt hållbart boende, enligt arkitekter och beställare, när bostadsområden med flerbostadshus utformas?” samt ”Hur upplevs det som värderas som socialt hållbart, i bostadsområden med nyproducerade flerbostadshus, av brukare?” Frågeställningarna besvaras med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer som tillsammans utgör en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet visar att social hållbarhet kan ses ur olika vinklar. Det är vanligt att se på social hållbarhet ur ett samhällsperspektiv och ur en stads perspektiv i enlighet med vetenskapliga referenser. Som en övergripande sammanfattning är det en byggnads vackra form, utseende och dess funktionsduglighet som vägs in med en rimlig kostnad som skapar ett socialt hållbart boende enligt intervjuer med arkitekt och beställare. Det handlar om en balansgång mellan skönhet, funktion och ekonomi som tillsammans skapar ett boende som håller över tiden och bekräftar människans sociala värdighet. Enligt de som bor på området Nysäter i Mölnlycke som är det studerade objektet, handlar socialt hållbart boende om trivsel, trygghet, privatliv och samhörighet. Tillgång till natur och uteaktiviteter, frisk luft och god grannsämja är andra faktorer som värderas högt. Därmed har socialt hållbart boende kopplingar till både fysiskt greppbara parametrar samt icke fysiska kvaliteter som behöver sammanlänkas med varandra. Det sammanfattande resultatet belyser de väsentliga aspekter som bör inbegripas vid planering av ett nytt bostadsområde för att det ska bli socialt hållbart för de boende. Kunskapsunderlaget följer en logisk ordning från att analysera ett orört område med dess kvaliteter till att analysera hur den privata bostaden ska uppfylla människans behov av välbefinnande. Rapporten är bred i sitt ämnesval även om den begränsas till människans förhållande till bostaden och bostadsområdet i sociala sammanhang, hur individer upplever sin omgivning både i och utanför bostaden. Ytterligare begränsningar hade gjort att en djupare forskning kring ett specifikt tema hade kunnat genomföras. / We need more research about what gives man good conditions for quality of life in a home environment. Social sustainability is a topic that is cherished more than ever in the world of architectures. The goal is to develop a knowledge base based on the experiences of users, architects and clients that can be used for the design of residential areas with apartment buildings. To achieve the goal there are questions to be answered as: "How is socially sustainable housing valued, according to architects and clients, when residential areas with apartment buildings are designed?" and "How are the values of social sustainability perceived, in residential areas with newly constructed apartment buildings, of the residents?" The questions are answered by means of an survey and several of interviews which together constitute a qualitative research. The results show that social sustainability can be seen from different angles. It is common to observe social sustainability from a community perspective and from an urban perspective according to scientific references. As an overall summary it is the beautiful shape and appearance of a building and its functionality weighed in with a reasonable cost that creates a socially sustainable housing according to interviews with architects and clients. It is about balance between beauty, functionality and economy, which together create a housing that lasts over time and confirms the human social dignity. According to those living in the area of Nysäter in Mölnlycke as the studied phenomenon, socially sustainable housing stands for comfort, security, privacy and community. Access to nature and outdoor activities, fresh air and good neighbourship are other factors that are highly valued. Socially sustainable housing has therefore connections to both physical parameters as well as non-physical qualities that needs to be linked with each other. The summarized results highlight the essential aspects that should be included in the planning of a new residential complex for it to be socially sustainable for residents. The knowledge base has a logical order from analyzing an unspoilt area with its qualities to analyze how the private residence must meet human needs for well-being. The Report is wide in its choice of subject tough it is limited to man's relationship to the dwelling and residential area in social contexts, how individuals perceive their environment both in and outside their home. With additional constraints had a deeper research been able to implement on a specific theme.

Syftet med uppsatsen är att undersöka befintliga trähusproducenters förutsättningar och intresse att bygga flerfamiljshus med bärande trästomme med fler än två våningar. För att nå vårt syfte har vi satt oss in i marknaden för höga trähus. Detta har vi gjort genom att initialt betrakta dels marknaden ur olika intressenters perspektiv, dels genom att undersöka företagen som finns på marknaden idag och placera in deras respektive byggsystem i en produktlivscykel. Vi har därefter satt oss in i marknaden för trähus och fokuserat på tio företag som vi har djupintervjuat. Vi beskriver sedan de samband vi ser mellan förutsättningarna på marknaden för höga trähus och intervjuresultaten. Dessa samband utmynnar i en analys av de faktorer som påverkar företagens val av strategi. Vi gör en uppdelning av företagen i olika strategiska grupper utgående från deras erfarenhet av höga trähus, och vi redogör för hur företagen i de olika grupperna kan agera vid några olika scenarier. Faktorer som påverkar är ägarförhållanden, övrig verksamhet i koncernen och bristen på ingenjörskompetens i projekteringen. I våra redovisade scenarier tror vi att flera av dagens trähusproducenter kommer att finnas på marknaden om fem år. Det gäller främst företag som är starka på projektverksamhet, men också företag som är underleverantörer av element. De företag som nu är på marknaden med ett byggsystem eller som nu är på väg in tror vi, i våra scenarier, har ett gynnsamt läge främst för leveranser till större och medelstora städer. / The purpose of this thesis is to investigate existing manufacturers of wooden framed buildings requirements and interest of building block of flats with bearing wooden frame with more than two floors. With this in view we have studied the market for high wooden houses. We have initially regarded that market from the approach of different interest parties and through investigation of the companies in the market today and to place their systems for building technologies in a life cycle for the product. After that we have regarded the market for wooden framed buildings and focused on the ten companies which we have interviewed. Than we describe how the requirements on the market for high wooden houses are related to results from the interviews. These connections end in an analysis of the factors which influence the choices for the strategy of the companies. We divide the companies in different strategic groups. These groups originate from their experiences of high wooden houses. We describe how the different companies can act at some different scenarios. Factors which influence the existing manufacturers of wooden framed buildings entrance on the market are the state of proprietions, the other activity in the group of companies and the lack of competence of engineering in the projecting. In the scenarios, which we have given details about, do we predict that several of todays existing manufacturers of wooden framed buildings will be on the market in less than five years. This is above all valid for companies which are strong in the activities of projects and companies which are subcontractor of building elements. The companies which are on the market now with a system for building technologies, or are on their way, we believe have a favourable position above all for deliveries to larger or mediumlarge cities.

Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering. I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning. Resultaten visar att användningen i allmänhet är lägre i fastigheter med individuell mätning, men också att användningen varierar stort, framförallt mellan olika lägenheter. Det finns också stor variation i hur stor andel av den totala användningen som är varmvatten, men resultaten tyder på att 40% är ett bättre antagande än de 30% som ofta används som schablonvärde. För att ge en bild över vattenanvändningen i svenska flerbostadshus och hur den utvecklats genom åren sammanställdes också statistik från vattenmätningar i olika undersökningar från de senaste 60 åren. Resultatet visar att variationen är stor, men att användningen per person varken är högre eller lägre nu än på 1950-talet. En möjlig utveckling är att användningen tidigare stigit, men sedan vänt nedåt igen. Per lägenhet och per kvadratmeter finns det dock en tydligare minskning, sannolikt på grund av minskande boendetäthet. Detta illustrerar en problematik i analyser av vattenanvändning: nyckeltalet måste väljas med omsorg. Sammanställningen visade också att intresset för att följa upp vattenanvändningen verkar ha varierat och att mätningar gjorts främst under tre perioder. I studien sammanställdes även vilken effekt införande av individuell mätning och debitering haft i olika undersökningar. Tydligt är att effekten varierar beroende på förutsättningarna i olika fastigheter, men en minskning av varmvattenanvändningen med 15-40% bör kunna förväntas. Med hjälp av boendestatistik undersöktes också olika variablers inverkan på vattenanvändningen. Endast en mindre del av variationen i vattenanvändning mellan olika fastigheter kunde förklaras med variabler som ålder och inkomstnivå. Viss ökad användning för åldersgrupperna 16-19 och 45-54 år kunde ses. Andra resultat var att vattenanvändningen minskar något med ökad andel lokalyta, medan fastigheternas byggår inte påverkar användningen. Individuella variationer och skillnader i beteende och vanor hos de boende är dock sannolikt de viktigaste förklaringarna till variation i vattenanvändning. En huvudslutsats i studien är att vattenanvändningen varierar stort mellan olika användare, och det kan vara svårt att förklara varför användningen är högre i vissa fastigheter och lägre i andra. Inte bara den totala vattenanvändningen utan också andelen som blir varmvatten varierar, vilket gör att det finns ett behov av att mäta även varmvattenanvändningen i de fall detta inte görs. Kollektiv varmvattenmätning skulle också ge bättre underlag för beslut om att införa individuell mätning och debitering – och för uppföljning av resultatet. / As multi-family houses get more energy efficient thanks to technical improvements of for example the building envelope and heating system, domestic hot water becomes an increasingly important part of the overall energy performance. Despite this fact, water use does not always get much attention, and in Sweden it is not common practice to measure the amount of hot water used in multi-family houses. In recent years, more and more housing companies have realized that there is a potential for improving the energy performance further by reducing the use of hot water. One increasingly popular method for this is individual metering – which is common in other countries but not the established practice in Sweden. This thesis deals with various aspects of water use in multi-family houses. Water use in a housing company considering to introduce individual metering was analyzed and compared with data from approximately 2000 flats in two other housing companies, which had already introduced individual metering. The results show that water use is generally lower in houses with individual metering, but that there is a considerable variation, particularly when studying water use in individual flats. There is also a large variation in the proportions between hot and cold water, but 40% hot water seems to be a better estimate than 30%, which is a commonly used value. Data on water use from other studies, covering the last sixty years, was also collected, in order to give an overview of water use in Swedish multi-family houses. The data shows great variation, and neither a significant increase nor decrease in water use per capita can be seen. One possible scenario is that water use per capita has previously increased, but then turned to a decrease. When measured as water use per square meter of living area or per flat there has been a significant reduction, mainly due to a gradually decreasing housing density. This illustrates a problem when analyzing water use: care must be taken when choosing which unit to use when comparing different data. Another result is that studies of water use in Swedish multi-family houses mainly appear in three periods, showing that there has been a varying interest in water use and its impact on energy performance. Data from other studies of individual metering was also collected, showing that the effect varies between different projects and houses, but that an expected result might be a reduction of hot water use by 15-40%. The thesis also includes an analysis of to what degree variation in water use can be explained by factors such as age and income levels. The variables available in the data could only explain part of the variation in water use, but some impact could be seen, e.g. that people in the ages of 16-19 and 45-54 years seem to use more water than others. However, most of the variation in water use is probably caused by different users’ individual behaviour and habits. One important conclusion is that there is a large variation in water use, and that it is difficult to explain why water use is high in some houses and low in some. Not only does the total water use vary, but also the proportions between hot and cold water. With this in mind, installing hot water meters would be beneficial for many housing companies, not only giving better data on energy performance but also as a first step before introducing individual metering.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka befintliga trähusproducenters förutsättningar och intresse att bygga flerfamiljshus med bärande trästomme med fler än två våningar. För att nå vårt syfte har vi satt oss in i marknaden för höga trähus. Detta har vi gjort genom att initialt betrakta dels marknaden ur olika intressenters perspektiv, dels genom att undersöka företagen som finns på marknaden idag och placera in deras respektive byggsystem i en produktlivscykel. Vi har därefter satt oss in i marknaden för trähus och fokuserat på tio företag som vi har djupintervjuat. Vi beskriver sedan de samband vi ser mellan förutsättningarna på marknaden för höga trähus och intervjuresultaten. Dessa samband utmynnar i en analys av de faktorer som påverkar företagens val av strategi. Vi gör en uppdelning av företagen i olika strategiska grupper utgående från deras erfarenhet av höga trähus, och vi redogör för hur företagen i de olika grupperna kan agera vid några olika scenarier. Faktorer som påverkar är ägarförhållanden, övrig verksamhet i koncernen och bristen på ingenjörskompetens i projekteringen. I våra redovisade scenarier tror vi att flera av dagens trähusproducenter kommer att finnas på marknaden om fem år. Det gäller främst företag som är starka på projektverksamhet, men också företag som är underleverantörer av element. De företag som nu är på marknaden med ett byggsystem eller som nu är på väg in tror vi, i våra scenarier, har ett gynnsamt läge främst för leveranser till större och medelstora städer.</p> / <p>The purpose of this thesis is to investigate existing manufacturers of wooden framed buildings requirements and interest of building block of flats with bearing wooden frame with more than two floors. With this in view we have studied the market for high wooden houses. We have initially regarded that market from the approach of different interest parties and through investigation of the companies in the market today and to place their systems for building technologies in a life cycle for the product. After that we have regarded the market for wooden framed buildings and focused on the ten companies which we have interviewed. Than we describe how the requirements on the market for high wooden houses are related to results from the interviews. These connections end in an analysis of the factors which influence the choices for the strategy of the companies. We divide the companies in different strategic groups. These groups originate from their experiences of high wooden houses. We describe how the different companies can act at some different scenarios. Factors which influence the existing manufacturers of wooden framed buildings entrance on the market are the state of proprietions, the other activity in the group of companies and the lack of competence of engineering in the projecting. In the scenarios, which we have given details about, do we predict that several of todays existing manufacturers of wooden framed buildings will be on the market in less than five years. This is above all valid for companies which are strong in the activities of projects and companies which are subcontractor of building elements. The companies which are on the market now with a system for building technologies, or are on their way, we believe have a favourable position above all for deliveries to larger or mediumlarge cities.</p>

Fjärrvärme täcker i dagsläget cirka 56 procent av energibehovet för uppvärmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förväntas minska i och med ökade energieffektiviseringsåtgärder och installationer av alternativa värmekällor. Det har blivit allt vanligare att både fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar på att minska mängden inköpt energi och ett sätt att göra detta på är att installera frånluftsvärmepumpar som ett komplement till fastighetens primära uppvärmningssystem. Det kommunalägda bostadsbolaget AB Stångåstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus där FTX-system av flera anledningar inte är möjligt att installera. Installationen är aktuell i fastigheter som i dagsläget har frånluftsventilation och självdrag samt är högre än tre våningar.Installationen kommer att påverka den lokala fjärrvärmeleverantören Tekniska verken AB och då även de är kommunalägda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frånluftsvärmepumparna kommer att ha på de båda företagen samt på kommunen i stort. Därför ämnar denna rapport till att påvisa effekterna av installationen av frånluftsvärmepumpar som komplement till fjärrvärme ur ett ekonomiskt, miljö- och resursmässigt perspektiv. I den här rapporten syftar resurs till den primärenergianvändning som sker till följd av förändrad fjärrvärme- och elanvändning vid installation av frånluftsvärmepumpar.Detta har gjorts genom att undersöka två befintliga fastigheter där frånluftsvärmepumpar nyligen installerats och modellera dem i programmet BV2. Där undersöks hur värmeanvändningen förändras då frånluftsvärmepumpen tillåts att drivas utifrån följande sex driftfall; 1. Frånluftsvärmepumpen går året runt 2. Frånluftsvärmepumpen går mellan december och februari 3. Frånluftsvärmepumpen går mellan oktober och april 4. Frånluftsvärmepumpen startar då utetemperaturen understiger -4˚C 5. Frånluftsvärmepumpen startar då utetemperaturen understiger +1˚C 6. Frånluftsvärmepumpen startar då utetemperaturen understiger +5˚C Dessa är framtagna med avseende på Tekniska verkens säsongsbaserade fjärrvärmepris samt på ungefärliga utetemperaturer då marginalproduktionen för fjärrvärmen skiftar bränsle. Dessa kommer även att jämföras med ett referensfall då enbart fjärrvärme täcker fastigheternas värmebehov.Förändringen i fastigheternas fjärrvärmebehov simulerades sedan i Tekniska verkens energiplaneringssystem för att se hur värme- och elproduktionen påverkades. Genom detta erhölls underlag för att kunna ta fram de ekonomiska, miljö- och primärenergimässiga effekterna som uppkommer i och med frånluftsvärmepumpens drift.Utifrån detta kan det konstateras att frånluftsvärmepumpar inte är en lönsam energieffektiviseringsåtgärd för Tekniska verken, Stångåstaden eller Linköpings kommun. Prisbilden och bränslesammansättningen för fjärrvärme i Linköping ger inte frånluftsvärmepumparna potential till att vara lönsam utifrån något av de tre kriterierna ekonomi, miljö och resurs. De mest fördelaktiga driftfallen fås för alla parter då frånluftsvärmepumpen får starta mellan en och minus fyra grader. Detta ger som bäst kommunen en ekonomisk förlust på cirka 1,6 Mkr för Fastighet A och 2,8 Mkr för Fastighet B över en tidsperiod på tjugo år, vilket bedöms vara värmepumpens ekonomiska livslängd. Förlusten beror till störst del på de höga investeringskostnaderna som frånluftsvärmepumparna medför, men också på den prisbild som är satt för fjärrvärme i Linköping.Genom att temperaturstyra frånluftsvärmepumpen ges också störst potential till att minska utsläppsintensiv marginalproduktion av fjärrvärme och genom det också ge minskade globala växthusgasutsläpp i jämförelse med att enbart använda fjärrvärme. Merparten av driftfallen ger dock ökade utsläpp i jämförelse med referensen. Anledningen är till stor del den höga andel avfallsbränsle som finns i Tekniska verkens produktionsmix. Minskad fjärrvärmeproduktion minskar även Tekniska verkens elproduktion vilken antas täckas upp av en mer utsläppsintensiv europeisk marginalproduktion.iiDet finns inget av de valda driftfallen som minskar användningen av den primärenergi som krävs vid värmeproduktionen och anledningen är återigen att den ökade elanvändningen värderas med en högre faktor än vad avfallsbaserad fjärrvärme gör.Frånluftsvärmepumparna är på båda fastigheterna installerade på fastighetens radiatorretur och trots den bevisat förhöjda returtemperaturen som sker på fjärrvärmenätet så bedöms detta inkopplingsalternativ som det mest effektiva sätt att utföra installationen på för att erhålla bäst värmefaktor, driftkostnad och grundinvestering.Trots att inget av de analyserade driftfallen gav en entydig förbättring ur kriterierna ekonomi, miljö och resurs i jämförelse med referensfallet lyckades ändå mängden inköpt energi minskas i samtliga fall. Detta kan ses som en indikation på att de mål om minskad inköpt energi som sätts inom branschen kan behöva revideras, då exempelvis en av de primära anledningarna till dessa mål är att minska koldioxidutsläppen.