Två olika värmesystem i två flerbostadshus har analyserats. Målet med analysen är att få en uppfattning om vilket värmesystem som är mest fördelaktigt i flerbostadshus. I analysen jämförs två olika värmesystem. I värmesystemen används två olika sorters frånluftsvärmepumpar för att återvinna värme ur frånluften. När värmepumparna inte klarar av att producera tillräckligt med värme för att täcka fastighetens värmebehov används fjärrvärme som spetsning. Värmepumparna är fastighetens huvudvärmekälla. I den ena fastigheten, Gäddan 1, används en luft-vatten frånluftvärmepump. Kylbatteriet som finns i frånluftsvärmepumpen är placerat i frånluftkammaren. Den andra fastigheten, Gäddan 2, använder sig av två utomhusvärmepumpar. Dessa två är placerade i en frånluftskammare för att kunna återvinna den varma luften.  Under analysen har en sammanställning av egna mätningar och prognoser tagits fram ur en mätningsperiod på tre veckor. I analysen jämförs de olika värmesystemen utifrån tre olika faktorer; energi, miljö och ekonomi. De parametrar som beräknats är värmefaktor (COP), energiförbrukning (kWh), livscykelkostnad (LCC), återbetalningstid (år) och kostnad för producerad värmeenergi (kr/kWh). Resultaten utgår från statistiken och jämförs mellan varandra. Resultatet av analysen visar att värmesystemet i fastigheten Gäddan 1 är mest fördelaktig enligt de metoder som har använts som berör både energi och ekonomi.  Det resultat som visats är att Gäddan 1 har 20 % högre värmefaktor, 12 % lägre driftskostnad och 50 % snabbare återbetalningstid för värmesystemet. Dock har värmesystemet 36 % högre koldioxidsutsläpp under systemets levnadslängd, som är baserat på 20 år.  I slutsatsen kan fastigheternas storlek påverka resultaten. Gäddan 1 är en större byggnad och har fler lägenheter jämfört med Gäddan 2. Detta påverkar förbrukningen av fjärrvärme i värmesystemen som ökar koldioxidsutsläppen, vilket kan vara en bidragande faktor till att Gäddan 1 har högre koldioxidsutsläpps resultat (36 %) än Gäddan 2. / Two different heating systems in two apartment buildings have been analyzed. The goal of this analysis is to get an idea of which heating system is most beneficial in apartment buildings. The analysis compares two different heating systems. Two different kinds of exhaust air heat pumps are used to recover heat from exhaust air. When heat pumps are unable to produce enough heat to cover the heating demand of the buildings, district heating is used. The heat pumps are the property's main source of heat. In one property, Gäddan 1, an air-water heat pump is used. The cooling coil located in the exhaust air heat pump is placed in the exhaust chamber. The other property, Gäddan 2, features two outdoor heat pumps. These two pumps are disposed in an exhaust chamber in order to recover the hot air. During analysis, a compilation of measurements and predictions from a measurement period of three weeks has been analyzed in order to calculate the various parameters. The analysis compares the different heating systems based on three different factors including energy, environment and economy. The parameters that are calculated are the coefficient of performance (COP), energy consumption (kWh), life cycle cost (LCC), payback period (years) and cost of the produced thermal energy (SEK / kWh). The results are based on statistics and compared between each other. The result of the analysis shows that the heating system in the property Gäddan 1 is the most beneficial, according to the methods used concerning both energy and economy. The result shows that Gäddan 1 has a 20 % higher coefficient of performance, 12 % lower operating cost and 50 % faster payback time for the heating system. However, this heating system has 36 % higher carbon dioxide emissions during its life span, which is based on 20 years. In conclusion the properties size may also affect the results. Gäddan 1 is a larger building and has more flats than Gäddan 2. This affects the consumption of district heating in the heating systems with increase carbon emissions. This may be a contributing factor to a higher carbon dioxide emission in Gäddan 1 (36 %) compare to Gäddan 2.

Avfall orsakar miljöpåverkan inom flera områden. Det ger övergödning, bidrar till försurning och även fotokemisk ozonbildning. Tidigare studier har främst fokuserat på människors attityder kopplat till avfallshantering och vägen från hushållet till återvinningsstationen. Det finns en brist på studier kring hur organiseringen ser ut i hemmet. Syftet med denna studie var att se hur hushåll organiserar sitt avfall. En jämförelse gjordes mellan ett bostadsområde med lägenheter och ett bostadsområde med fristående hus i form av en enkätundersökning. I studien framkom det att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan hur boende i flerbostadshus upplevde källsortering jämfört med boende i enskilda hus. Hushållen organiserade sin källsortering utefter var det fanns plats. Lösningar som fungerade var att det fanns behållare för de olika avfallskategorierna, att det fanns information nära till hands, att det fanns en rutin i hushållet och att alla i hushållet ville källsortera. Det som fungerade sämre var att det fanns för få behållare, de var för små eller att utrymmet inte räckte till men också att behållarna tömdes för sällan. Det fanns ett behov av större utrymme, mer kunskap, att testa att ha påsar för de vanligaste avfallstyperna och att ha en mindre mängd avfall. / Waste has a role in several areas of environmental impact. Previous studies have mainly focused on people's norms linked to waste management and the road from the household to the recycling station. The purpose of this study was to see how households organize their waste. A comparison was made between a residential area with apartments and a residential area with detached houses in the form of a survey. The study showed that there was no significant difference between how residents in apartment buildings experienced source sorting compared with residents in individual houses. Households organized their source sorting according to where there was space. Solutions that worked well were that there were containers for the different waste categories, that there was information at hand, that there was a routine in the household and that everyone in the household wanted to sort at source. What worked less well that there were too few containers or too small, that the space was not enough and that the containers were emptied too infrequently. There was a need for more space, more knowledge, to try to have bags for the most common types of waste or to have a smaller amount of waste.

Ett flerbostadshus med lägenheter och kommersiella ytor ovanför norra ingången till Stadshagens tunnelbanestation, Kungsholmen, Stockholm, Sverige. I förslaget undersöker jag bostäder med gemensamma inglasade söndervända loftgångar, och ett modulärt rums system. Detta för att göra lägenheternas bostadsaria anpassningsbar efter de boendes behov, och främja andrahandsuthyrning. Förslaget undersöker också olika alternativ för gatufasadens utförande, med målet att utforma en organisk fasad med prefabricerade byggnadselement. Målet i arbetet har varit att följa svensk standard och programmet som exploateringskontoret i Stockholm tagit fram för tomten i samband med markanvisningen som föreskriver utrymme för kontor och handel, samt nedgången till tunnelbanan och en passage till Stadshagsparken. / A new urban building with combined residential and commercial spaces above the north entrance to Stadshagens underground station, Kungsholmen, Stockholm, Sweden. In the proposal I explore residential flats with a modular room system and gangway entrances (loftgångar) combined with glazed balcony’s on the south facing facade. Thus enabling adaptable living arias that can be altered after the individual residents needs. The proposal also explores design alternatives for the buildings street facade, aiming at creating a organic facade within a system of prefabricated building components. The proposal also aims to comply with Swedish building standards and the building program for the assigned plot given by the city of Stockholm, incorporating office and retail spaces with the entrance to the underground station and a passageway to the adjacent Stadshagsparken.

Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster. Detta innebär att det trådbundna höghastighetsbredbandet måste byggas ut för att nå fler. Det kan göras på flera olika sätt och med flera olika tekniker. Den här uppsatsen fokuserar på tekniker som utgör LAN (Local Area Network). Teknikbeskrivningen av uppsatsen utgör en grund för huvuddiskussionen vilken behandlar teknikernas olikheter vad gäller installationskostnader och andra samhällsekonomiska mervärden, som exempelvis miljö och allmän smidighet och lämplighet. Ur detta resonemang besvaras uppsatsens huvudfråga om vilken accessteknik som skall väljas vid en installation i ett flerbostadshus från fastighetsägarens perspektiv. Priset för abonnenten är direkt kopplat till hur kostsam en installation blir varpå både fastighetsägaren och de boende (abonnenterna) borde sträva efter att få bästa produkt för lägsta pris. Detta är dock något som sällan uppfylls eftersom affärsupplägg och avtalsstruktur innebär att installationer görs gratis för fastighetsägaren medan abonnenterna får bära merkostnaden. Av de tre LAN teknikerna, det vill säga FTTH, FTTB via Cat 5/6 och Q-lan, är det idag bäst för fastighetsägaren att installera Q-lan. Q-lan innebär att behovet av bandbredd i dagsläget och den överskådliga framtiden är säkrat till en låg kostnad. Samtidigt blir installationen av Q-lan estetiskt snyggare och mer välplacerad i lägenheten eftersom accesspunkter blir via kabeltvuttagen. Placeringen i lägenheten är, med FTTH och FTTB via Cat 5/6, sämre och innebär att modemet placeras i lägenhetens hall. FTTB via Cat 5/6 innebär högre kostnad än Q-lan medan bandbredden har en begränsning. För FTTH finns det nära obegränsade utvecklingsmöjligheter vad gäller bandbredd men installationen blir mycket kostsam. FTTB via Cat 5/6 rekommenderas inte. Dock kommer FTTH att uppfylla framtidens ökade behov men till en hög kostnad.

För de flesta människor är deras bostadstransaktioner de största transaktioner de är delaktiga i. För att genomföra denna process krävs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och säljaren behöver därav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig både inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, där en mäklare representerar både köpare och säljare, är internationellt sätt mycket ovanligt. New York och Stockholm har därför jämförts i syfte att analysera Stockholms styrkor och svagheter i förhållande till New York. Den i särklass mest förekommande ägandeformen vid lägenhetstransaktioner i Stockholm är bostadsrätter. Stockholms bostadsrättsmarknad är en marknad med hög likviditet och låga transaktionskostnader. En mäklare representerar både köparen och säljaren i sina mellanhavanden och är skyldig att tillvarata båda parters intressen förutom när det kommer till priset, då mäklaren främst representerar säljaren. Stockholmsmarknaden har en hög transparens rörande befintligt utbud av bostadsrätter men bristfälligt underlag av ortsprisunderlag rörande genomförda transaktioner. Köparen saknar professionell representation i budgivningsprocessen och ansvarar därmed själv för framtagande av ett rimligt marknadsvärde. De vanligaste ägandeformerna vid lägenhetstransaktioner i New York är cooperatives och condominiums. New Yorks transaktionsmarknad har en lägre likviditet och högre transaktionskostnader än Stockholmsmarknaden. Köpare och säljare representeras av separata mäklare och dessa representerar vanligtvis sina klienter som ombud. New York har en hög transparens både rörande befintligt utbud på marknaden samt avseende ortsprisunderlag baserat på genomförda transaktioner. Resultatet den här studien visat är att Stockholm generellt är en väl fungerande transaktionsmarknad men förändringar behöver genomföras för att bättre bevaka köparens intressen i transaktionsprocessen.

Energy issues are constantly increasing attention in today's society. People's impact on Earth isentered in more contexts. Many discussions are about how the entire social structure needs to bestreamlined in order to achieve sustainability. The residential and service sector accounts for 39 % oftoday's total energy consumption in Sweden and the increasing electricity prices have made buyersmore interested in energy issues.There are many buildings in need of refurbishment today, including all the apartments that werebuilt in the 1970s to reduce the housing shortage at the time. 650 000 apartments of one millionapartments were built during the so-called the one million program and is currently in need ofrefurbishment. The opportunity for energy efficiency of these at the refurbishment is great. Due tothe scale of these dwellings all Sweden's energy consumption would be reduced when theseapartments are energy efficient. We have therefore chosen to study a building that was built overthe one million program and investigated the possibility of converting it into a passive house. Wehave studied solutions to insulate the buildings envelope to reduce heat transmission, andinstallation solutions for heat recovery of ventilation air. This is done to the building so it can beclassified as a passive house.The building which has been studied in this report is an 8 storey building built in the 1970s inÖsterängsområdet in Kristianstad. The building is in need of refurbishment and the energyconsumption is in the current situation 209 kWh/m2/year compared with passive house requirementof 50 kWh/m2, year. Passive house is a term used for buildings with no conventional heating system.The building is heated by the heat generated from the people and home appliances in the building.The concept is based on minimizing the energy consumption in a building.The methods used for gathering information for this thesis were: literature review of books, reports,dissertations and the Internet. Conversations with knowledgeable people within their area ofexpertise have also been made to clarify some issues that have arisen during the process of thesis.Energy calculations were made in the calculation program Isover 3 to apply the passive houseconcept in the building in Kristianstad.The conclusion from the work is that it is possible to refurbish a non-energy efficient building tobecome an energy-efficient passive hose. The greatest difference in the energy calculations isreached when the ventilation system is changed from an exhaust system to a supply and exhaustheat exchanger. The efficiency of heat recycling from exhaust air is an important part of the buildingto reach the passive house standard.

Energianvändningen i världen ökar ständigt för varje år. Detta har med att befolkningen på jorden ökar men även att en energiomställning pågår vilket betyder att fler delar av ens vardag blir elektrifierad. För att kunna möta den ökade energianvändningen så måste produktionen öka vilket sliter på planeten, även om det är produktion via förnyelsebara källor. Idag innefattas bostäder inom den byggnadssektor som står för omkring 144 TWh total energianvändning per år i Sverige. Det motsvarar 26% av den totala energianvändningen inom Sverige. Att energieffektivisera bland annat bostäder medför att byggnader minskar sin energianvändning och utnyttjar den energin den har tillgång till på ett bättre sätt. Den minskade energianvändningen medför ekonomiska samt miljömässiga fördelar då mindre energi behöver produceras.  Målet med rapporten var att analysera ett flerbostadshus från 1970-talet för att ta fram olika tillämpningar som kan minska byggnadens totala energianvändning. För att åstadkomma det så gjordes en analys för att indikera vilka delar av byggnaden som stod för större energiförluster. De delar som indikerades var ventilationen och fasaden. Ventilationen utgjorde stora energiförluster eftersom byggnaden endast använder sig av frånluftsventilation utan värmeåtervinning. Den varma energirika frånluften återvinns ej utan evakueras direkt ut ur byggnaden. Fasaden var även en faktor för större energiförluster, utvändig tilläggsisolering rekommenderas i form av mineralull och ny tegelfasad men bör endast utföras i kombination av annan renovering av fasaden.   Byggnaden använder en elpanna för uppvärmning av tappvarmvattnet och fjärrvärme för uppvärmning av byggnaden via radiatorer. Att använda den återvunna värmeenergin från frånluften och/eller att använda sig av den redan befintliga fjärrvärmen för uppvärmning av tappvarmvattnet rekommenderas. Ersättning av elpannan med fjärrvärme anses som ett bra alternativ ur ett ekonomiskt men även resursmässigt perspektiv. / Global energy use is steadily increasing every year. This is mostly due to the human population increase and that an energy conversion is ongoing which entails that more things in our everyday lives is getting electrified. To meet the ever-increasing energy demand, the production of energy must increase which tears on our planet, even if it is from a renewable energy sources. Currently in Sweden, housing is included in a sector that stands for 144 TWh total energy consumption under a year. That sector stands for 26% of Sweden’s total energy consumption. Therefore, an analysis on how to make buildings more energy efficient would decrease the energy consumption and make buildings use their energy in a better way. The reduced energy consumption means less energy to be produced which leads to both economical and resource benefits.   The objective with this report was to analyse and come up with energy efficient suggestions for an apartment building built in the 1970’s. To accomplish this, the apartment building was analysed to indicate where the main sources of energy losses came from. For this apartment building, the main energy losses came from ventilation and the walls. Energy losses from the ventilation were high due to the building only using exhaust air ventilation with no form of heat recovery. Warm and energy-rich air is constantly getting evacuated from the building and nothing is getting recovered. The facade is also a factor for high energy losses, it is recommended to add some additional insulation on the outside of the walls in the form of mineral wool and a new brick facade. However, the added insolation should only be combined with other plans for renovation of the facade.  Today, the building uses an electric boiler for heating of the hot water and district heating for heating of the building via radiators. It is recommended to either or both use the recovered heat from the exhaust air and/or use the already existing district heating as a heating option for the hot water. The replacement of the electric boiler to district heating is seen as a good choice from an economic and resource perspective.

Today’s control plan process is problematic according to the Swedish National Board of Housing. Unclear legislation has led to municipalities approving flawed control plans, since different actors have made different interpretations. Which highlights the lack of an established standard for the control plan process. Indicating a need for standardized control points guaranteeing a certain level of quality. BIMformation requested a standardized template for their digital tool ASK. Where the template would be a tool for effectivization of the control plan process. The template would also be available for other actors and not bound to ASK. This thesis investigates if it is possible to create an industry-wide standard, in the form of a template with control points for new construction of apartment buildings. To achieve this, control plans from previous apartment building projects have been collected from Swedish municipalities and control managers. Their contents were analyzed and the control points present in more than half were identified and compiled into a table. The result is table of 23 shared control points categorized after the Swedish Nation Board of Housing’s building regulations’ (BBR) chapters.  A survey was created to evaluate the result and answer the question of to what extent the compiled template could be implemented in practice. The results were diverging but indicated that the template did function as a minimum level standardization. With possibilities to add individual control points to make the control plan fit the project at hand. The control point template will then be an aid in creating control plans. The content should however be evaluated further to allow for identification of other potential issues. After which it could be used for an actual construction project. The template could be part of a more effective and qualitative control plan process that in the future could be used on a national level independent of differing directives from different municipalities. / Dagens kontrollplansprocess är problematisk enligt Boverket. Otydlig lagstiftning har lett till att kommuner godkänt bristfälliga kontrollplaner, då olika aktörer gjort egna tolkningar. Vilket belyser avsaknaden av en etablerad standard för kontrollplansarbetet. Det indikerar ett behov av standardiserade kontrollpunkter vilka garanterar en viss kvalitetsnivå. BIMformation efterfrågade en standardiserad mall för deras digitala verktyg ASK. Där mallen skulle utgöra ett verktyg för effektivisering av kontrollplansarbetet. Mallen skulle också vara tillgänglig för andra aktö-reroch inte bunden till ASK.  Detta examensarbete undersöker om det går att skapa en branschgemen-samstandard i form av en mall med kontrollpunkter för nyproduktion av flerbostadshus. För att åstadkomma detta, har kontrollplaner från ti-digareflerbostadshusprojekt samlats in från Sveriges kommuner och kontrollansvariga. Innehållet i kontrollplanerna analyserades och de kontrollpunkter som förekom på 50 procent eller mer identifierades och sammanställdes i en tabell. Resultatet visar en tabell (tabell 4.1) innehål-landes23 kontrollpunkter kategoriserade efter BBR:s kapitel. En enkätundersökning skapades för att utvärdera resultatet och svara på frågeställningen i vilken utsträckning den mall av kontrollpunkter som tagits fram kunde användas i praktiken. Resultatet var delat, men indi-keradeatt mallen fungerade som en fast grund med minimikrav. Det ska vara möjligt att lägga till individuella kontrollpunkter så kontrollplanen anpassas efter det aktuella projektet. Kontrollpunktsmallen blir då ett hjälpmedel som förenklar kontrollplansarbetet. Innehållet kan dock ut-värderasytterligare för att identifiera andra eventuella brister. Därefter hade det varit aktuellt att använda mallen i ett skarpt byggnadsprojekt. Mallen kan vara en väg till en mer effektiv och kvalitativ kontrollplans-processsom på sikt ska kunna användas på nationell nivå oberoende av olika direktiv från olika kommuner.

In Sweden there are a lot of challenges when it comes to making buildings more energy efficient. In the year of 2018, the construction and housing business in Sweden, accounted for a total energy usage of 105 TWh, which is one third of the country’s total energy usage. In connection with today’s global environmental problems, it is important that all countries take the responsibility to minimize their energy usage as much as possible. Since the middle of the 1990’s the United Nations (UN) has been working on creating mutual goals based on each of its members specific conditions. The Kyoto Protocol and the 2030 Agenda are established agreements that have been made to reduce the members of UNs’ energy consumption and help solve the climate crisis. This thesis has been made in collaboration with Fastighetsstudion i Uppsala AB with the supervisors Sven Detterberg, a certified consultant in the field of energy efficiency and Andreas Andersson, a consultant in the field of maintenance planning. They have noticed that the energy mapping plan and the maintenance plan are made by two different contractors, even though they have a lot of their investment basis in common. A maintenance plan is something a property must have according to law, and the costs to maintain the property are a yearly expenditure that has been considered by the property manager. But when it comes to investing in making the building more energy efficient it can get very costly, and the money to these investments is something that is not accounted for in the yearly expenditure. Many property managers do not go through with investing in recommended energy efficiencies, because they cannot afford it, as it can take decades before the reduced cost in energy consumption pays for the investment by itself. The aim of this study is to synergize the energy mapping plan and the maintenance plan to see how much of the initial cost of the energy efficiency investments can be saved by combining it with planned maintenance costs. A tenant-owned association with four property buildings has been studied in this thesis. The properties have an existing energy mapping plan made in 2019 by Sven Detterberg, and a maintenance plan made in 2016 by Riksbyggen AB. Life cycle costs have been calculated by synergizing the planned maintenance and different energy efficiencies suggested in the energy mapping plan. The goal is to guide the tenant-owned associations on how the plans can be synergized, thus making the suggested energy efficiencies more affordable. This will in the long run help the tenant-owned association by increasing the value of the property, improve its economy and reduce its CO2-emissions. The case studied in this thesis achieved positive results. After combining the cost of the suggested energy efficiencies with the relevant planned maintenance costs it was concluded that all 5 suggestions would be profitable within less than 15 years and four of them in less than 10 years. Before combining the two plans, four of the suggestions would not be profitable within a 15-year period.

Sandviksvägen 38 är ett av många flerbostadshus byggt under åren 1961 – 1975, de så kallade rekordårens bostäder. Byggnaden står inför en omfattande renovering, och då finns det samtidigt goda möjligheter att minska byggnadens energiförbrukning. I studien undersöks och beskrivs ett antal av de åtgärder som kan genomföras. Målet är att föreslå åtgärdspaket för att minska byggnadens specifika energiförbrukning med 20 respektive 50 procent jämfört med dagens användning. Energiberäkningar av åtgärderna har genomförts med programmet VIP-Energy och en enklare form av LCC-analys har genomförts för att undersöka investeringarnas totala energibesparingspotential. Resultatet kan användas som underlag vid en eventuell investeringsberäkning. / Sandviksvägen 38 is one of many apartment buildings built during the years 1961 - 1975. The building faces a major renovation, which provides good opportunities to reduce building energy consumption. The study examines and describes energy saving actions that can be implemented. The goal is to propose actions that reduce the building's specific energy consumption by 20 or 50 percent compared to current use. Energy calculations of the actions have been examined with the program VIP-Energy and a simpler form of LCC-analysis have been performed to examine the actions total energy saving potential. The result can be used as a basis for future investment calculations.