Arbetet grundar sig på en fastighetsägares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas på så sätt att detaljplan följs. På vägen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkända energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie.  Tomten som behandlas är en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som närmar sig femhundra år bär på en lång historia och byggnaderna inom kvarteret är klassade som värdefull bebyggelse eller särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stämplat hela området som lagskyddade kulturlager vilket kräver ytterligare försiktighetsåtgärder. Stadens historia har tillsammans med dessa bemärkelser kraftigt kommit att påverka utformningen av ett nytt flerbostadshus.

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.

Purpose: Today the amount of Eco labelled multi-family houses are increasing. The Nordic Swan is a well-known certification that has grown a lot when it’s comes to certifying multi-family houses in Sweden. Unlike other well-known ecolabels there are not many studies done on the Nordic Swan. By studying the certification, and its establishment, in two large projects the goal of this study is to pinpoint weaknesses in the process of attaining the Nordic Swan and then make improvement proposals.Method: In order to provide improvement proposals, a qualitative study was chosen. A study of literature and a document analysis is the foundation of the study by taking theoretical aspects into account, within the Nordic Swan and multi-family housing. The chosen qualitative method is also based on semi structured interviews. The interview respondents were selected as: two production supervisors, a site manager, a quality and environmental coordinator, a project manager and a project developer. All respondents are working daily with the projects, characterized by the Nordic Swan. The different persons were chosen to obtain a high validity of the study. To further increase the validity and its reliability, respondents were given back the empirical data so that they could make further comments and revisions. Reliability was assured by providing well-designed questions.Findings: The goal refers to improvements with the certification, propelling to new knowledge, within the area of the subject. The empirical investigation shows recurring problems with the product database within the certification, seen from the respondent’s experiences of working with the Nordic Swan in projects. They’ve informed about challenges that comes with respective working process. The certification is solid and gives a qualitative product, but has a time-consuming learning process. Overall, the respondent’s focused on the way of working with the ecolabel and the organisations way of managing the product database, both for an older and a new version.The improvement proposals that results from an analyzation of interviews concerns the communication between the Nordic Swan and its customers, how the Nordic Swan’s product database can improve when future versions releases and how the ecolabel could accomplish a greater eco-impact to the projects by promoting “green innovations”.Limitations: The study is limited to the application of the Nordic Swan in multi-family housing in two large projects. As the guidelines in the process do not differ between companies, the result can be considered general. Retrieving information from even more companies on the other hand could have resulted in a more accurate overall result.Implications: The drawn conclusion from the thesis is that the result creates opportunities for improving the certification process. It can also be used to get more companies to use the Nordic Swan. It provides an opportunity for both companies and individuals to farm an understanding regarding the certification. / Kvarteret Mars, Kolla Parkstad.

Inomhusklimatet har en avgörande roll för människans hälsa och välmående då människor befinner sig inomhus i nästan halva sitt liv. Det finns flera aspekter till hur det ska erhållas ett bra inomhusklimat men de mer betydelsefulla aspekterna är både god luftkvalitet och termisk komfort. Samtidigt som innebörden av reducering av energianvändning har en viktig roll i dagens utveckling. Då det ständigt arbetas med att försöka reducera energianvändningen i syfte till att underlätta för miljö- belastningen, väcker det frågor om hur den termiska komforten påverkas av detta. Rapportens syfte kommer därmed ligga i identifikation av uppvärmningssystem för ett givet flerbostadshus i Stockholmsområdet med fokus på termisk komfort och energianvändning. Utvärderingen baseras på olika typer av inverkan från diverse system som har utförts med beräkningssprogrammet IDA ICE. Ett referensfall för ett flerbostadshus användes som underlag och modellerades enligt A- och K-ritningar samt indata enligt Sveby. Det kommer även att inkludera de miljöcertifieringar som används i störst utsträckning här i Sverige och både ange deras krav gällande den termiska komforten samt respektive fokusområde då olika miljöcertifieringar har olika bedömningskriterier.   Under denna studie visade det sig att det sällan tas hänsyn till den termiska komforten på motsvarande sätt som energianvändningen. Det har även visat sig att i de fall där krav gällande den termiska komforten finns, är den otillräckligt definierad för att ge en god uppfattning av komforten. Kraven tar, med andra ord, inte hänsyn till hur bra ett hus presterar under ett helt år utan fokuserar på ett momentant värde. Till simuleringen gjordes en känslighetsanalys som påvisade vikten och behovet av en tydlig standard för odefinierade variabler för att uttrycka människors bedömning av termisk komfort. Efter samtliga simuleringarna, granskades energiberäkningar efter erhållen granskningsmall från WSP Systems i syfte att utföra en egenkontroll samt ge ett underlag för rimlighetsbedömning. Från de erhållna resultaten visade det sig att golvvärme och ökad börvärde till 22 °C gav en ökad termisk komfort men samtidigt en ökning i energianvändningen medan FTX-systemet med radiatorer gav upphov till reducerad energianvändning med cirka en tredjedel samt en liten ökning av den termiska komforten. Det visade sig även vara att vid val av FTX-systemet gav högst årlig energibesparing men att det även bör tas hänsyn till installationskostnaderna för FTX-system och golvvärmesystemet till skillnad från om börvärdet ökas till 22 °C. Det blir då en kostnadsfråga och en avgörande parameter för val bland dessa tre systemen. / The indoor climate plays a crucial role in human health and well-being when people are indoors for nearly half their life. There are several aspects to how one should achieve good indoor climate, but the more significant aspects are both good air quality and thermal comfort. Simultaneously one must regard that the reduction of energy has an important role in today’s development. While trying to reduce energy consumption in order to facilitate the environmental load, it raises the questions whether the thermal comfort is affected by this.  The purpose of the report will lie in the identification of a heating system for a given apartment building in the Stockholm area, with a focus on thermal comfort and energy use. The evaluation is based on various types of impacts from various systems that have been computed in IDA ICE. A reference case for an apartment building was used as a basis and was modeled according to architectural and constructional drawings while input data was used according to Sveby. It will also include the environmental certifications used in Sweden and specify their requirements regarding the thermal comfort, and each focus area as various environmental certifications have different assessment criteria’s. During this study it was found that we rarely take into account the thermal comfort in the same way we do with the energy consumption. It has also been found that in cases where the requirements for the thermal comfort exist, it is often insufficiently defined to provide one with a good perception of comfort. The requirements do, in other words, not take into account how well a building performs during a whole year but instead focuses on one instantaneous value. For the simulation a sensitivity analysis was made that revealed the importance and necessity of a clear standard for undefined variables to express the people’s assessment of thermal comfort. After the simulation part, the energy calculations were examined according to a review template from WSP Systems. This provided a basis for fair consideration. From the obtained results it was shown that floor heating and increasing the setpoint to 22 °C gave an increased thermal comfort but at the same time an increase in energy use. An HVAC system with a heat exchanger and radiators resulted in reduced energy use by about a third from the reference case and a slight increase in current thermal comfort. It also proved that the choice of an HVAC system with heat exchanger produced the highest annual energy savings. However one must take into account installation costs for different types of systems as opposed to when the setpoint is increased to 22 °C. Thus it becomes a cost issue and a critical parameter for selecting among these three types of solutions.

Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus. Även parametrarnas betydelse för det termiska klimatet har utifrån de parametrar som visat sig ha störst energisparpotential studerats. Studien är tänkt att komma till nytta för presentation av energisparpotentialer och beaktande hos indataparametrar vid energiberäkningar, samt öka förståelsen för hur termiska komforten påverkas av olika parametrar. En referensbyggnad har modellerats i programmet IDA ICE 4.5 och typisk spridningen för olika parametrar för byggnader från år 1970 till nutid har varierats och jämförts med ett referensfall. För det termiska klimatet har kriterier enligt certifieringsprogrammet Miljöbyggnad utnyttjats. Resultatet visar att ventilationssystem har stor energisparpotential. Vid en övergång från F-system till FTX-system görs betydande energibesparing, samtidigt som det sker en förbättring av den termiska komforten. Inomhustemperaturen har visats sig vara den känsligaste parametern vid beräkning av energianvändning. För den termiska komforten är fönsters g-värde och inomhustemperatur viktiga parametrar att beakta. Resultatet av energi- och komfortsimuleringarna visar också på en tydlig korrelation mellan energianvändning och termisk komfort. / Building stock consumes 40 % of total energy usage in Sweden, dwellings contribute almost 30% of the proportion. With an interest on the parametric analysis and its corresponding energy saving potentials, the investigation on the sensitivity of selected building parameters in a typical Swedish slab house is performed in the study. Based on the identification to the behavior of target sensitive parameters, the upgrading potential of thermal comforts is comparably analyzed with respect to approach the optimization design of further retrofitting scenario and uncertainty guidelines. A slab house built after 1970 is selected as the represented case building with a detailed typology introduction. In the study, IDA ICE 4.5 is applied to perform both the energy simulation and thermal comfort estimation. Based on the local screening analysis and the setting of criterion system, the ranking of the target parameters is rated systematically. The study is meant to be useful for the presentation of energy saving potentials and consideration of input parameters on energy calculations, and increase understanding of how thermal comfort is affected by various parameters. The results show that accomplished with the transformation of F-system to FTX-system, the applicable ventilation system efficiency shows the largest energy saving potential and improved thermal comfort, and the indoor temperature shows the largest sensitivity to the total energy profile. Comparably, along with the indoor temperature, the performance of glazing system in terms of the g-value is recognized as the parameters with the highest consideration. Based on the sensitivity analysis, the correlation between the energy savings and thermal comfort upgrading is verified, which indicate the possibility of providing optimal design scenario for both architectural error guidelines and further building retrofitting.

Världen idag står inför klimatförändringar och värmeböljor förväntas bli allt vanligare, långvarigare och intensivare. Byggnader är framför allt utformade för att bevara värme under kallare perioder och de flesta byggnader saknar möjlighet till aktiv kylning. Byggnader som klarar dagens energikrav behöver både vädring och solskydd för att inte uppnå hälsofarliga temperaturer under en värmebölja.  Under värmeböljor drabbas byggnader och människor i tätorter hårdare av värme än de ute på landsbygden eftersom värmen lagras i byggnader och solinstrålningen blir mer intensiv. Att utsättas för höga temperaturerna har en negativ effekt på människors hälsa och kan i värsta fall leda till dödlighet. Samtidigt ökar befolkningen inom tätorter och fler bostäder behöver byggas. Ökad bebyggelse kan leda till fler hårdytor och mindre grönska vilket i sin tur kan leda till ännu högre temperaturer i tätorter. Grön infrastruktur i tätorter kan bidra till temperatursänkning och är ett sätt att minska på konsekvenser från värmeböljor. Eftersom byggnader som klarar dagens energikrav behöver hjälpmedel för att inte uppnå höga inomhustemperaturer är det intressant att undersöka hur ett äldre flerbostadshus påverkas under samma omständigheter.  Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur det termiska inomhusklimatet i en äldre byggnad kan påverkas av en värmebölja, och hur grön infrastruktur på och runt byggnaden kan påverka det. Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor.  •       Hur kan en värmebölja påverka det termiska inomhusklimatet i ett tidstypiskt flerbostadshus från 1950-talet? •       Hur kan grön infrastruktur påverka det termiska inomhusklimatet i byggnaden?   Studien är en simuleringsstudie där datorprogrammet IDA ICE har använts för att skapa en modell av ett tidstypiskt flerbostadshus byggd på 50-talet. Simuleringar utfördes för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en värmebölja. Den klimatdata som använts är från år 2018 i Göteborg där en värmebölja inträffade med utomhustemperaturer upp emot 35°C. Simuleringar för ett antal olika scenarion genomfördes för att undersöka om det var värmeböljan som påverkade det termiska inomhusklimatet eller om det var andra faktorer såsom, installationer eller brukarbeteenden. Grön infrastruktur i form av träd adderades sedan till scenarierna och simulerade inomhustemperaturer för scenarier med och utan träd jämfördes. Studiens resultat visade att värmeböljor bidrar till höga temperaturer i ett tidstypiskt flerbostadshus från 50-talet trots hjälpmedel som vädring. Den operativa inomhustemperaturen översteg Folkhälsmyndighetens rekommendationer vilket betyder att andra hjälpmedel måste installeras för att byggnaden inte ska uppnå höga temperaturer. Grön infrastruktur i form av tätare träd kunde sänka inomhustemperaturen med 3°C. Tätare träd sänkte inomhustemperaturen som max 2°C mer än glesare träd. Det visar att olika typer av gröna infrastruktur ger olika resultatet på inomhustemperaturen.  Studiens resultat pekar på behovet av att i fortsatta studier undersöka fler typer av grön infrastruktur, använda andra datorprogram eller undersöka andra parametrar som kan påverka inomhusklimatet. / The world is facing climate change and heat waves are expected to become more common, longer lasting and more intense. Buildings are primarily designed to retain heat during colder periods and most buildings do not have the option of active cooling. Buildings that meet today's energy requirements need both ventilation and sun protection in order to not reach unhealthy temperatures during a heat wave. Buildings and people in urban areas are hit harder by heat than those in rural areas during a heat wave because the heat is stored in buildings and the solar radiation becomes more intense. Exposure to high temperatures has a negative effect on human health and can, in worst case, lead to mortality. The population in urban areas are increasing and more homes need to be built. Increased buildings can lead to more hard surfaces and less greenery, which in turn can lead to even higher temperatures in urban areas. Green infrastructure in urban areas can contribute to lowering the temperature and is a way of reducing the consequences of heat waves. Since buildings that meet today's energy requirements need aid to not achieve high indoor temperatures, it is interesting to investigate how an older apartment building is affected under the same circumstances. The purpose of the study is to contribute to increased knowledge about how the thermal indoor climate in an older building can be affected by a heat wave, and how green infrastructure on and around the building can affect it. The aim of the study is to answer the following research questions. ·      How can a heat wave affect the thermal indoor climate in a typical apartment building from the 1950s? ·      How can green infrastructure affect the indoor thermal climate in the building? The study is a simulation study where the computer program IDA ICE has been used to create a model of a typical apartment building built in the 50s. Simulations were performed to see how the indoor temperature is affected by a heat wave. The climate data used is from 2018 in Gothenburg, where a heat wave occurred with outdoor temperatures up to 35 degrees. Simulations for several different scenarios were performed to investigate whether it was the heat wave that affected the thermal indoor climate or whether it was other factors such as, installations or user behaviors. Green infrastructure in the form of trees were then added to the scenarios and the simulated indoor temperatures for the scenarios with and without trees were compared. The results of the study showed that heat waves contribute to very high temperatures in a standard apartment building from the 50s, despite aids such as ventilation. The operating indoor temperature exceeded the Swedish Public Health Agency's recommendations, which means that other aids must be installed for the building to not reach high temperatures. Green infrastructure in the form of denser trees could lower the indoor temperature with 3°C. Denser trees lowered the indoor temperature by a maximum of 2°C more than sparser trees. It shows that different types of green infrastructure give different results on the indoor temperature. The results of the study show that further studies can investigate more types of green infrastructure, using other computer programs or investigating other parameters that can affect the indoor climate.

Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför­måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bära när det gäller boende. Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd­ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo­ende. / The starting point for this project is an ever changing world. In this changing world there is a need for flexibility and adaptability, which can be seen in all areas of society today. The purpose of the project is to investigate what this could mean in the area of housing. Question formulation: what does housing look like when it is open to change, change in family situation, change in values regarding good housing, and demographic changes in society which lead to new and other needs in terms of housing.

BARA BOSTÄDER Placerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ’kremeras’ till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats. Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad? Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager. Gestaltat i platsmodell- höjdkurvor, vägar och fält, blir det tydligt att de separerade lagrerna inte går att särskilja. Konstruktionen är närvarande i såväl landskap som byggd miljö. Error- går det att separera det byggda från det byggda? Samspel och motsättning- relation och konflikt eller inget av dera alt båda samtidigt. Projektet berör teman som samarbete, representation och (klurar på saken…) Vad blir det tredje? Teman ---> Det platsspecifika, idéen om det konstruerade. Berättelse och historia. / HOUSING TYRESÖ   Between Bollmora social housing complex and the old highroad one find Tyresö gymnasium. Our starting point is to demolish the school, “cremate” its material in to brick-ash and spread it as a red running track along the existing highroad, permission to forget in order to remember. The gymnasium is understood as part of the existing landscape, it only changes form and place.   What happens if you turn off a layer in AutoCad? Presence through absence. Depth through layers. Represented in site model- terrain, roads and fields, it becomes clear that the separated layers cannot be distinguished from one another.  The constructed nature is present, in the landscape as well as the built environment.   Default- is it possible to separate the built from the built?   Interplay and opposition, relation and conflict or neither one, alternative both at once. The project touches upon themes such as collaboration, representation and (thinking about it…) what will the third become?   Themes –> The site-specific, the idea of the natural and the idea of the constructed. History and fiction.

En återkommande kritik när det kommer till byggnader med trästomme, har att göra med de relativt stora bjälklagshöjderna som uppstår till följd av träets egenskaper. Trots många fördelar i övrigt, måste bjälklag i trä vara avsevärt tjockare än motsvarande element i betong om de ska uppnå erforderlig styvhet, ljudisolering och brandteknisk prestanda. I detta arbete studeras aspekter som eventuellt kan optimera bjälklagsdimensioner för flerbostadshus med trästomme. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur ett högre nyttjande av innerväggar som bärande, samt variation av bärriktningen för balkarna, kan påverka bjälklagshöjder och materialåtgång i bjälklag för flerbostadshus med trästomme. För att undersöka frågan har alternativa bjälklagskonstruktioner dimensionerat för tre befintliga flerbostadshus. För att kunna göra en rättvis jämförelse, har samma förutsättningar använts i samtliga fall vad beträffar bjälklagstyp och antaganden vid dimensionering. För att undersöka påverkan av ett högre nyttjande av innerväggar som bärande, har utgångspunkten varit ett befintligt flerbostadshus med trästomme (Byggnad A), där fyra alternativa bjälklagskonstruktioner dimensionerats. För två av alternativen har utgångspunkten varit byggnadens faktiska K-ritningar där samma bärande element som har nyttjats i det verkliga fallet har använts. De två alternativen har endast skilt sig med avseende på bärriktning. För de två återstående alternativen har utgångspunkten varit byggnadens A-ritningar. För fallen har ett fullt nyttjande av innerväggar som bärande nyttjats i konstruktionen. Alternativen har även i detta fall endast skilt sig med avseende på bärriktning. Frågan om balkriktningens påverkan har besvarats dels genom det ovan beskrivna fallet, dels genom att motsvarande dimensioneringar har utförts för två andra byggnader (Byggnad B och C). För dessa fall har flerbostadshusens stomutförande utgjorts av betong- samt kombinerad betong- och trästomme. För byggnaderna har två alternativa bjälklagskonstruktioner dimensionerats med ett fullt nyttjande av innerväggar som bärande. Skillnaden mellan alternativen har endast bestått i varierande bärriktning för balkarna. Vad beträffar ett högre nyttjande av innerväggar som bärande, har resultat erhållits ur analys av den befintliga träbyggnaden (Byggnad A). Resultaten visar att en besparing i bjälklagshöjd på 90 mm kan göras om innerväggar tillåts vara bärande, men endast för fallet där balkarna får löpa i byggnadens längdriktning. Lösningen leder även till en besparing av virke i bjälklaget på ca 26,3 % (balkåtgång) per våningsplan. Endast små skillnader uppstår om balkarna får löpa i byggnadens breddriktning, oavsett om fler innerväggar används som bärande eller inte. För balkriktningens påverkan har även de två återstående byggnaderna analyserats. För en av byggnaderna (Byggnad B) blir resultatet en 90 mm lägre bjälklagshöjd, samt en 28 % (balkåtgång) lägre virkesåtgång i bjälklaget per våningsplan, då balkarna löper i breddriktningen. För den tredje byggnaden (Byggnad C) leder olika balkriktningar inte till någon skillnad i bjälklagshöjd, och endast mycket små skillnader i virkesåtgång. Slutsatsen av studien är att för vissa byggnader kan bjälklagshöjd och materialåtgång i bjälklaget minskas om man beaktar bärriktningen för balkarna, detsamma gäller om man nyttjar fler innerväggar som bärande. Resultaten är dock specifika för de byggnader som använts, samt de förutsättningar som antagits i arbetet. Viss generalisering kan göras till flerbostadshus i allmänhet. / When considering slabs in wooden frame structure buildings, to achieve sufficient stiffness, soundproofing, and fire resistance in the structure, the wooden slabs must be significantly thicker than their concrete counterparts. This paper investigates the potential effect on slab height and total material use in the slab, when allowing for higher utilization of inner walls as load-bearing, while also considering the bearing direction of the beams. For the study, three existing multi-dwelling unit buildings have been subject to dimensioning of alternative slab constructions. To allow for a just comparison, a consistent approach has been kept when dimensioning the alternative constructions. One of the buildings (Building A) has been studied to compare a slab construction utilizing the actual number of bearing elements, with a construction utilizing a higher number of bearing elements by utilizing a higher number of inner walls. The results show a decrease in slab height by 90 mm, and in material use (beam volume) by 26,3 % per floor in favor of the alternative utilizing more bearing walls. However, this is only the case with the bearing direction of the beams spanning parallel to the length of the building. The two remaining buildings have been used to further study the effect of the bearing direction of the beams. The results show that for one of the buildings (Building B) there is a decrease in slab height by 90 mm and a decrease in material use by 28 % (beam volume) per floor in favor of the beams spanning parallel to the width of the building. For the third building (Building C), there is no difference in slab height and very little difference in material use.

Purpose: The purpose of this degree project is to study the energy performance of the apartment building located in Tensta.  This study will propose methods for energy efficiency by calculating the building's need for active heating in its existing condition and then studying and comparing different methods for energy efficiency. Method: To accomplish the purpose of this degree project, a literature study was performed to gather information as well as a case study of the apartment building. In addition to this, relevant calculations were performed to account for the most energy saving measure. Results: The results of this degree project shows that the apartment buildings yearly need for active heating is 193,3 MWh. By changing the current double-glazed windows to new triple-glazed windows the yearly need for active heating decreases by 15%. By installing an HRV-system the yearly need for active heating decreases by 31%. Conclusions: In summary, installing an HRV-system will account for more energy savings compared to changing the current double-glazed windows to new triple-glazed windows. However, this does not mean that installing an HRV-system is a better investment since this study only focuses on the energy savings generated by the different methods and not the cost of the different methods.