Syfte: Dagens urbanisering ger behov av förtätning av stadskärnor vilket kan leda till borttagande av parkering, grönområden och solljus. Att bygga och bo i innerstäder är dyrt på grund av höga markpriser, komplicerade projekt och en hög efterfrågan på bostäder. Bostäder idag utformas utefter regelverken SIS och BBR vilket i innerstäder kan få komplikationer. Målet med arbetet är därför att ifrågasätta vissa regler kring tillgänglighet, rumshöjd och ljusförhållanden i syfte att förenkla förtätning och skapa ett nytt förslag av en planerad infill-fastighet där en varierad lägenhetsstruktur uppnåtts tillsammans med en potentiell ekonomisk vinst.   Metod: Arbetets undersökningsmetoder är kvalitativa och består av litteraturundersökningar, dokumentanalyser och intervjuer. Dessa utfördes för att analysera dagens förtätning och resultera i en skissning där byggregler avskaffats för att förenkla viss förtätning.   Resultat: Arbetets skissning visar att en mångfaldig lägenhetsstruktur är uppnåbar via avskaffande av vissa BBR-krav som skapat olika lägenhetstyper, intressanta volymer, tvåvåningslägenheter och yteffektiva planlösningar. Avskaffandet av regler för att förenkla förtätning påverkar inblandade på ett eller annat sätt.   Konsekvenser: Att avskaffa byggkrav i förtätningssammanhang kan ta bort kvalitéer som dagsljus och tillgänglighet i bostäder. Kortsiktiga lösningar på parkeringsbristen finns men förtätning med levande bottenvåningar utförs för att lösa parkeringsbristen långsiktigt genom att skapa tillgångar geografiskt nära människor som minskar behovet av bil. Att avskaffa regler kan leda till enklare projektering och bidra med viss ekonomisk fördel, men dyr nybyggnation tillsammans med hög efterfrågan på centrala bostäder kan försvåra för låga budgetar och prissänkning av bostäder.   Begränsningar: Det generella resultatet av arbetet gällande regelavskaffande fungerar i förtätningssammanhang i andra täta städer men då undersökningen är baserade på Jönköpings innerstad och erfarenheter och åsikter kopplade dit kan generella giltigheten ifrågasättas. Skissningen är baserad på egna åsikter och endast lämplig i detta sammanhang.   Nyckelord: Förtätning, infill, flerbostadshus, urbanisering, byggregler, standard, tillgänglighet, rumshöjd, ljusförhållanden, stadskärna, innerstad. / Purpose: Today's urbanization requires densification of cities, which can lead to removal of parking lots, green areas and sunlight. To build and live in inner cities is expensive because of high land prices, complicated projects and a high demand for housing. Homes today are designed according to the regulations SIS and BBR, which in the inner cities leads to complications, especially regarding accessibility qualities and light conditions. The aim of this work is therefore to abolish certain rules regarding accessibility, room height and lighting conditions in order to simplify densification and create a new proposal of a planned infill property where a varied apartment structure has been achieved together with a potential financial gain.   Method: The research methods of this work are qualitative and consist of literature studies, document analyzes and interviews. These were performed to analyze today's densification and result in a sketch where building rules were abolished to simplify some densification.   Findings: The work outline shows that a multiple apartment structure is achievable via the abolition of certain BBR requirements that have created different types of apartments, interesting volumes, two-storey apartments and surface-efficient floor plans. Abolition of rules to simplify densification affects people in one way or another.   Implications: Abolishing construction requirements in densification contexts can remove qualities such as daylight and accessibility in homes. Short-term solutions to the parking  shortage exist but densification with living ground floors is performed to solve the parking shortage in the long term by creating assets geographically close to people which reduces the need for car. Removing rules can lead to simpler planning and contribute with some economic advantage, but expensive new construction together with a high demand for central housing can make it difficult for low budgets and price reductions in housing.   Limitations: The general result of this work on the elimination of rules works in densification contexts in other dense cities, but since the survey method is based on Jönköping's inner city and experiences and opinions linked to it, the general validity can be questioned. The sketch is based on one's own opinions and only suitable in this context.   Keywords: Densify cities, infill, apartment buildings, urbanization, building rules, standard, accessibility, room height, lighting conditions, city center, inner city.

<p><strong>PROBLEM: </strong>Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling.</p><p><strong>SYFTE: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.</p><p><strong>METOD: </strong>Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.</p><p><strong>RESULTAT: </strong>EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten.</p> / <p><strong>PROBLEM:</strong> Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development.</p><p><strong>AIM: </strong>The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach. </p><p><strong>METHOD: </strong>The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result.</p><p><strong>RESULTS: </strong>EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.</p>

<p>Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete:</p><p><em>Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt?</em></p><p>Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.</p><p>Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in. Lufttätheten är en avgörande faktor både för konstruktionens beständighet och för en god innemiljö i moderna byggnader. Lufttäta hus är dessutom lönsamma i längden för de inblandade aktörerna. På lång sikt även för miljön. Studier som gjorts visar att en byggnads energiåtgång för uppvärmning minskar med nästan 30 % om lufttätheten (egentligen luftgenomsläppligheten) förbättras från 0,8 l/s·m² till 0,4 l/s·m². En så stor minskning av energianvändningen kunde inte åstadkommas med andra energiförbättringsåtgärder som undersöktes.</p><p>I Boverkets Regelsamling för byggande, BBR 2008 har kravet på lufttäthet tagits bort till förmån för ett funktionskrav för energianvändningen, under vilken lufttätheten faller in. Regelsamlingens allmänna råd hänvisar till standarden, SS-EN 13829 för bestämning av luftläckage.</p><p>De metoder som idag finns att tillgå för att mäta lufttätheten hos byggnader är spårgasmetoden, täthetsprovning med provisorisk vägg, det egna ventilationssystemet, med mottryck i angränsande utrymmen samt med tryckdörr. Den sistnämnda metoden provades på flerbostadshus i Umeå med goda resultat.</p><p>Observera att resultatet för denna rapport är en mall för mätningsförfarandet och den rekommenderade metoden för att mäta lufttäthet inom NCC i Umeå. Den beskriver en praktiskt tillämpbar metod där resultatet går att jämföra mellan olika objekt. Även en intern mätstorhet som beskriver ytterväggens täthet är framtagen.</p><p>Mätstorheten och standardens relevans diskuteras. Ändringen i BBR från specificerade krav till funktionskrav anses vara kunskapsdrivande. Det förfarande som beskrivs i resultatet har bedömts vara det mest optimala under rådande förhållanden med den standard som finns. En förändring av standarden skulle kunna leda till en bättre metod som ger mer informativt resultat.</p> / <p>There is a great perplexity about how air permeability should be measured in multiple-unit dwellings. The methods available and the obtained results for determination of air permeability in single-dwelling houses are not applicable for multiple-unit dwellings, even if the derived quantities are the same. This causes the problem for this report:</p><p><em>Why and how should the air permeability be determined for a multiple-unit dwelling in a functional and applicable way, which also makes it possible to compare the obtained results from different dwelling units?</em></p><p>The methods used to explore solutions are literature studies, conversation with professionals and a full-scale demonstration of one of the methods. A discussion with the initiators of this report leads to the recommended method and a model for how it should be performed.</p><p>The air-, diffusion- and windtightness of the building envelope are of big importance to the building. The use of energy, moisture transfer, thermal comfort and hygiene, air quality, noise, spreading of fire and spreading of air pollutions are all affected by it. The air tightness is a crucial element for the durability of the building and to secure a good indoor environment. Air tight buildings are also cost-effective in the long run for the involved participants. They are also good for the environment. A study that have been made show that the energy-use for heating buildings will be reduced with almost 30 % if the air permeability improves from 0,8 l/s·m² to 0,4 l/s·m². Such a big reduction of the energy use could not be accomplished with any other energy improvement-move that was investigated in the study.</p><p>The Swedish building regulations, Boverkets Regelsamling för byggande BBR, used to have a demand for the air tightness of buildings. It has been removed in favor of a demand of the function for the energy use, which also include the air tightness. The common advices in BBR refer to the standard, SS-EN 13829 for determination of air permeability.</p><p>The methods available for determination of air permeability in buildings are the tracer-gas method, determination with a temporary wall, the ventilation system, with corresponding pressure in adjacent spaces and determination with a Blower Door. The last method was demonstrated in multiple-unit dwellings in Umeå, Sweden, with good results.</p><p>Note that the result of this report is a methodology and how the method should be performed within buildings erected by NCC in Umeå. It describes a functional and applicable method where the results can be compared between different objects. An internal quantity which describes the air permeability of the external wall has been developed.</p><p>A discussion of the relevance if the derived quantity and the standard has been made. The change in BBR to demands of the function for the energy use has been considered to be a driving force for knowledge. The procedure described in the results has been considered to be the optimum procedure for existing conditions with the standard available. A change in the standard would lead to a better method which would give more informative results.</p>

Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete: Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt? Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras. Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in. Lufttätheten är en avgörande faktor både för konstruktionens beständighet och för en god innemiljö i moderna byggnader. Lufttäta hus är dessutom lönsamma i längden för de inblandade aktörerna. På lång sikt även för miljön. Studier som gjorts visar att en byggnads energiåtgång för uppvärmning minskar med nästan 30 % om lufttätheten (egentligen luftgenomsläppligheten) förbättras från 0,8 l/s·m2 till 0,4 l/s·m2. En så stor minskning av energianvändningen kunde inte åstadkommas med andra energiförbättringsåtgärder som undersöktes. I Boverkets Regelsamling för byggande, BBR 2008 har kravet på lufttäthet tagits bort till förmån för ett funktionskrav för energianvändningen, under vilken lufttätheten faller in. Regelsamlingens allmänna råd hänvisar till standarden, SS-EN 13829 för bestämning av luftläckage. De metoder som idag finns att tillgå för att mäta lufttätheten hos byggnader är spårgasmetoden, täthetsprovning med provisorisk vägg, det egna ventilationssystemet, med mottryck i angränsande utrymmen samt med tryckdörr. Den sistnämnda metoden provades på flerbostadshus i Umeå med goda resultat. Observera att resultatet för denna rapport är en mall för mätningsförfarandet och den rekommenderade metoden för att mäta lufttäthet inom NCC i Umeå. Den beskriver en praktiskt tillämpbar metod där resultatet går att jämföra mellan olika objekt. Även en intern mätstorhet som beskriver ytterväggens täthet är framtagen. Mätstorheten och standardens relevans diskuteras. Ändringen i BBR från specificerade krav till funktionskrav anses vara kunskapsdrivande. Det förfarande som beskrivs i resultatet har bedömts vara det mest optimala under rådande förhållanden med den standard som finns. En förändring av standarden skulle kunna leda till en bättre metod som ger mer informativt resultat. / There is a great perplexity about how air permeability should be measured in multiple-unit dwellings. The methods available and the obtained results for determination of air permeability in single-dwelling houses are not applicable for multiple-unit dwellings, even if the derived quantities are the same. This causes the problem for this report: Why and how should the air permeability be determined for a multiple-unit dwelling in a functional and applicable way, which also makes it possible to compare the obtained results from different dwelling units? The methods used to explore solutions are literature studies, conversation with professionals and a full-scale demonstration of one of the methods. A discussion with the initiators of this report leads to the recommended method and a model for how it should be performed. The air-, diffusion- and windtightness of the building envelope are of big importance to the building. The use of energy, moisture transfer, thermal comfort and hygiene, air quality, noise, spreading of fire and spreading of air pollutions are all affected by it. The air tightness is a crucial element for the durability of the building and to secure a good indoor environment. Air tight buildings are also cost-effective in the long run for the involved participants. They are also good for the environment. A study that have been made show that the energy-use for heating buildings will be reduced with almost 30 % if the air permeability improves from 0,8 l/s·m2 to 0,4 l/s·m2. Such a big reduction of the energy use could not be accomplished with any other energy improvement-move that was investigated in the study. The Swedish building regulations, Boverkets Regelsamling för byggande BBR, used to have a demand for the air tightness of buildings. It has been removed in favor of a demand of the function for the energy use, which also include the air tightness. The common advices in BBR refer to the standard, SS-EN 13829 for determination of air permeability. The methods available for determination of air permeability in buildings are the tracer-gas method, determination with a temporary wall, the ventilation system, with corresponding pressure in adjacent spaces and determination with a Blower Door. The last method was demonstrated in multiple-unit dwellings in Umeå, Sweden, with good results. Note that the result of this report is a methodology and how the method should be performed within buildings erected by NCC in Umeå. It describes a functional and applicable method where the results can be compared between different objects. An internal quantity which describes the air permeability of the external wall has been developed. A discussion of the relevance if the derived quantity and the standard has been made. The change in BBR to demands of the function for the energy use has been considered to be a driving force for knowledge. The procedure described in the results has been considered to be the optimum procedure for existing conditions with the standard available. A change in the standard would lead to a better method which would give more informative results.

Flerbostadshus anses viktiga för att minska energianvändningen i byggnader, och potentialen att energieffektivisera i samband med renovering är stor. Denna studie behandlar hur arbete med energifrågor genomförs i renovering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet i stadsdelen Östra Sätra i Gävle. Avhandlingens analytiska verktyg baseras på perspektiv utvecklade inom teknik och vetenskapsstudier (STS) och aktörsnätverksteori (ANT) samt urbana studier. I studien utvecklas och tillämpas verktyget energisammansättningar. Genom en symmetrisk ansats studeras energifrågors definition och innehåll i renoveringen genom att spåra kedjor av översättningar. Det empiriska underlaget är kvalitativa intervjuer, mål- och strategidokument, beslutsprotokoll och observationer. Avhandlingen visar att energiarbetets innehåll flätades samman med exempelvis kommunal planering och energipolitik, med bostadsbolagets befintliga arbetssätt för renoveringar och dess relationer till sina kunder, samt med lagen för allmännyttiga bostadsbolag. Studien identifierar också att spänningar uppstod i energiarbetet inom flera områden. Dessa rör hur de ekonomiska vinsterna och kostnaderna för energiarbete ska beräknas och fördelas, översättningar av energimål, var och hur energiarbete ska prioriteras i den bebyggda miljön, i vilken takt energiarbetet ska ske och hur de boende ska delta i energiarbete. Studien visar att energieffektiviserande åtgärder prioriterades i renoveringen så länge som de beräknades vara ekonomiskt affärsmässiga och en del av det allmännyttiga arbetet, men även hur förändringar var svåra att genomföra om de utmanade eller förändrade befintliga relationer och arbetssätt. Det gällde särskilt i relationen till de boende i området och till ekonomiska kostnader för renoveringen. / Transforming the energy used in apartment buildings have become increasingly important issues. This study examines how energy issues were designed in a refurbishment project for apartment buildings built during the “Million Programme” era in Sweden in the district of Östra Sätra in Gävle. The analytical approach and tools used are based on science and technology studies (STS), actor–network theory (ANT), and urban studies. Specifically, the study applies the concept of assemblages, which in this study are called energy assemblages. Energy issues are examined as they translated and negotiated in practice by actors and how they are incorporated into the refurbishment design. The empirical data are based on qualitative interviews, analyses of documents, and observations. The analyses demonstrate that work on energy issues was intertwined with the city’s work on planning and energy issues, the housing company’s working practices, as well as the laws governing public housing companies. The study also demonstrates that sometimes tensions arose in situations in which different energy assemblage processes collided. The study identifies several areas of tension. First, tensions arose in situations of diverse translations of energy goals. Second, in negotiations about calculations of the financial costs of energy transition. Third, tensions also arose when determining where energy transition should be located. Fourth, about resident participation in energy issues. Fifth, the energy transition timeframe. The study demonstrates that energy efficiency measures were prioritized in the refurbishment as long as they were treated as financially beneficial and did not challenge or change existing relationships, work practices, and customer relations.

All new households were to be constructed with "near zero energy house standards" (NZE-house) by the year of 2020. The ambition to construct energy-efficient buildings had to increase rapidly in the spring of 2013.The purpose of this report was to increase the interest for building contractors to construct apartment buildings with passive house standards. By locating and evaluating experiences from an existing passive house a case study including interviews, field visits and document analysis was made. Research of literature regarding other passive houses in Sweden also helped to answer the following questions: - What positive and negative experiences have the study of the passive house meant to the involved stakeholders and residents? - What improvements can be made based on identified experiences? - How can an apartment building be designed as a passive house based on possible improvements? By collecting good and bad experiences, as well as improvements and potential design proposals, a diagram was created designed as a tool for developers when constructing apartment buildings with passive house standards. The diagram was organized in the categories; material, immaterial and image. Positive experiences from the case study were for instance that estimated time table, budget and planned energy level were achieved mainly due to a designed prefabricated sandwich element of concrete and the organizational form called partnering. Negative experiences were for example problems with high temperatures in staircase areas due to glassed facades and the lack of ventilation hatches, problems with condense and frost on windows, insufficient knowledge in using technical equipment and relatively high investment costs. Improvements and potential design proposals recommended by the authors were for example vertical lamellas for sunscreen and screening of the night sky, energy watchers in each apartment for higher energy awareness and a minor use of passive house independent qualities, in order to avoid the risk of building contractors not wanting to build passive houses due to high costs.   The experiences in the result diagram emphasized what building contractors should focus on in order to succeed with constructing apartment buildings, with similar requirements as the building in the case study, as a passive house. / Från år 2020 skulle alla nybyggda hus i Sverige vara av ”nära nollenergihus-standard” (NNE). Våren 2013 behövde därför ambitionsnivån att producera energisnåla nybyggnationer öka markant.   Syftet med rapporten var att öka attraktiviteten för byggherrar att konstruera flerbostadshus som passivhus. Genom att lokalisera och utvärdera erfarenheter från ett utfört passivhusprojekt i form av en fallstudie innefattande intervjuer, studiebesök och dokumentanalys, men även studerande av litteratur gällande andra genomförda projekt i Sverige, besvarades följande frågeställningar:   -        Vilka positiva och negativa erfarenheter har studerat passivhus medfört för inblandade aktörer och boende? -        Vilka förbättringsmöjligheter finns med utgångspunkt från identifierade erfarenheter? -        Hur kan ett flerbostadshus utformas som passivhus med hänsyn till eventuella förbättringsmöjligheter?   Genom att insamla positiva- och negativa erfarenheter, förbättringsmöjligheter samt potentiella utformningsförslag inom kategorierna materiella erfarenheter, immateriella erfarenheter samt image skapades förutsättningar för en sammanfattande resultattabell ämnad som ett verktyg för byggherrar vid framställande av flerbostadshus som passivhus.   Positiva erfarenheter från fallstudien var bland annat att uppsatt tidplan, budget och planerad energinivå levdes upp till, där ett framtaget prefabricerat sandwich-element i betong i kombination med organisationsformen partnering sågs som främsta anledningar till detta. Negativa erfarenheter var bland annat problem med övertemperaturer i trapphus på grund av stor andel glasad fasad i samband med avsaknaden av ventilationsluckor, utvändig kondens och frost på lägenhetsfönster, brister i teknikanvändandet samt en relativt hög investeringskostnad. Förbättringsmöjligheter och författarnas utformningsförslag bestod bland annat av inbyggda tvärställda lameller som sol- och natthimmelavskärmning, energibevakare i varje lägenhet för ökad energimedvetenhet samt en mindre omfattning av passivhusoberoende kvaliteter för att minska uppfattningen av passivhuskonceptet som kostnadsmässigt avskräckande.   Resultattabellen betonade vad en byggherre särskilt skulle tänka på för att lyckas med nybyggnation av flerbostadshus som passivhus vid likartade villkor som i fallstudien.

För att skapa ett bra inomhusklimat i flerbostadshus ställs höga krav på ventilationssystemet för att ta hand om den fukt som skapas. Det finns således anledning att undersöka om Boverkets byggreglers krav för minsta luftflöde är tillräckligt ur fuktsynpunkt. Syftet är att uppmärksamma problem med ökande fukttillskott i nyproducerade flerbostadshus vilket skulle kunna förändra projekteringen av ventilation i framtiden. För att kunna undersöka om Boverkets byggreglers krav är tillräckligt ur fuktsynpunkt analyseras relativ fuktighet och fukttillskott i fyra flerbostadshus i Jönköping. Det framgår att flera lägenheter erhöll höga värden för fukttillskott och relativ fuktighet vilket kan skada byggnaden och påverka människors hälsa. Boverkets byggreglers krav för minsta luftflöde var otillräckligt ur fuktsynpunkt i flera av de undersökta flerbostadshusen. / To create a good indoor climate in apartment buildings, high demands are made on the ventilation system to take care of the moisture that is created. There is therefore reason to investigate if Boverket, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning, requirements for minimum airflow are sufficient from a moisture point of view. The purpose is to rise awareness about increasing additional moisture in newly built apartment buildings, which could change the project planning of ventilation systems in the future. In order to investigate whether requirements of the Boverket building regulations are sufficient from a moisture point of view, relative humidity and additional moisture were analyzed in four apartment buildings in Jönköping. Several apartments received high values of additional moisture and relative humidity which could damage the building and affect human health. The requirements of Boverket building regulations for minimum airflow should therefore be reviewed.

The Swedish energy power system is in the middle of a paradigm shift where the increased share of intermittent energy sources place higher demand on the ability to regulate and balance the generation and consumption of electricity. Demand flexibility, which means that consumers can adjust their energy consumption, is a promising solution to manage the imbalance in the power system. Electric heat pumps in residential buildings are recognized to have potential to serve as a flexible load. In this thesis, an aggregated multi-family residential building model is developed to generate heat load profiles for a larger number of buildings which facilitate an assessment of the heat pump flexibility. The flexibility assessment is performed for a local distribution grid area with 174 buildings and an electricity price region in Sweden with 10 146 buildings with heat pumps. The flexibility assessment analyses the heat pump load deviation between a base load case and a case where the heat pumps receive an off-signal. The assessment takes into consideration seven flexibility parameters and is conducted for ambient temperatures between -20°C and 15°C. The thermal inertia of multi-family residential buildings facilitates a load shift with a duration of 4.4 to 9.8 hours depending on the ambient temperature. The maximal average power reduction for one hour of 10 MW in a distribution grid and 169 MW in an electricity price region illustrates the potential of using heat pumps as a demand flexibility solution in the electricity grid.

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil. METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat. RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga. SGA kan användas för att analysera enstaka aspekter av hållbarhetsprojekt såsom vi gjort i denna uppsats. I sitt nuvarande tillstånd är SGA emellertid inte lämplig att använda för mer omfattande analyser av projekts hållbarhet då den inte uppfyller kraven gällande källor och trans­parens. Slutligen har de mindre bostadsprojekten, framförallt Jöns Ols, en lägre miljöpåverkan per lägenhet och person jämfört med de större projekten. / PROBLEM: Environmental issues often contain complex connections which are hard to analyse and explain in a simple way, without using far-reaching or rough simplifications. With ongoing urbanisation, cities become a key role in reaching sustainable development. AIM: The aim of this thesis is to evaluate the usefulness of two tools to create environmental indicators. The indicators are then used to evaluate four housing projects which all have a sustainable approach.  METHOD: The method used is inductive, where empirical data is collected and analysed to create a result. RESULTS: EFFem is easy to use and when dealing with transparency and nuance, the tool is satisfying in creating sustainability indicators. The results, however, are not always unambiguous. SGA is suitable for analysing certain aspects of sustainability projects as done in this thesis. In its current state it is not eligible for extensive analysis of project sustainability because it does not meet the demands for transparency and sources.  Finally, smaller building projects, especially the Jöns Ols project, seem to have lesser environmental impact than larger scale projects.

Detta examensarbete gjordes i samarbete med Riksbyggen där träffsäkerheten hos energiberäkningar i Miljöbyggnad studerades. Beräkningarna för den kommande energianvändningen jämfördes med mätningarna när byggnaden är i bruk. Vi ställde oss frågan om betygen i Miljöbyggnad påverkades av en avvikande energianvändning.Syftet med studien var att ge en bredare kunskap om miljöcertifierade byggnaders verkliga och förväntade energianvändning. Detta gjordes genom att identifiera och statistiskt säkerställa differenser mellan beräknad och uppmätt uppvärmnings-, varmvattens- och fastighetsenergi. Metoden som användes var en kartläggning av sekundärdata ur dokumentation från certifieringsprocessen för 116 stycken byggnader. Avvikande indikatorbetygs påverkan på områdes- och byggnadsbetyget i Miljöbyggnad undersöktes.Studien visade att det är svårt att beräkna - hälften av objekten hade en differens på mer än 10% och den årliga energianvändningen ökade i genomsnitt med 3,7 kWh/m2. Störst avvikelse hade uppvärmningsenergin med 9,7 kWh/m2, med sänkta indikatorbetyg till följd. En fjärdedel av dessa hade en vanskligt liten marginal till betygsgränsen.38% av flerbostadshusen hade ett förändrat betyg hos indikatorn för energianvändning, varav 4% fick ett bättre betyg medan 34% fick ett sämre betyg. En tredjedel av de med försämrade betyg fick sänkta områdesbetyg för energi, men behöll trots det byggnadsbetyget i Miljöbyggnad. Lagstiftande krav på minskad energianvändning fick delvis önskad effekt, samtidigt som differensen mellan beräkning och mätning ökade. Revideringar av indikatorbetyg tyder på att installationssystemen för ventilation och uppvärmningsenergin inte var korrekt intrimmade och behöver följas upp. I vilken omfattning man avsiktligt eller oavsiktligt frångått de ursprungliga planerna under byggprocessen lämnas till mer djupgående studier att ta reda på. / This thesis was created with collaboration from Riksbyggen where the accuracy of energy calculations in Miljöbyggnad were studied. Calculations for the upcoming energy use was compared with measurements of the energy of the building when in use. We asked ourselves whether the grades in Miljöbyggnad were affected by a deviating energy use.The purpose of this thesis was to provide a wider knowledge of the actual and expected energy use of buildings with an environmental certificate. This was achieved by identifying and statistically ensuring differences between calculated and measured energy of heating, hot water and real estate use. The method used was a survey of secondary data from the documentation of the process of certification of 116 buildings. The impact of a deviating indicator rating on the field and building rating in Miljöbyggnad was investigated.The study showed that it is difficult to calculate – half of the buildings had a difference of more than 10% and the annual energy use increased by an average of 3,7 kWh/m2.The most significant deviation was the energy used for heating with 9,7 kWh/m2, with decreasing indicator ratings as a result. A quarter of these had a precariously small margin to the limit of the rating level.38% of the residential buildings had a changed rating of the indicator of energy use, whereof 4% got a higher rating and 34% got a lower rating. A third of the ones with lower ratings also got decreased ratings in the field of “Energi”, but nevertheless retained their overall building rating in Miljöbyggnad.Legislative requirements for reduced energy use partly had the desired effect, though at the same time, the differences between calculations and measurements increased. Revisions of indicator ratings suggests that installation systems of ventilation and heating were not properly tuned and needs to be adjusted. To which extent they intentionally or unintentionally abandoned the original plan during the construction process is left to more thorough studies to look into.