<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna studie var att undersöka språkliga problem som flerspråkliga elever kan ställas inför när de möter uppgifter inom matematikämnet. För att kunna göra detta och för att få ett stort underlag av elevresultat har vi utgått från matematikuppgifter från TIMMS 2011, som är en internationell studie. I den internationella studien undersöktes elevernas kunskaper inom aritmetik och taluppfattning, geometriska former och mått, samt datapresentation.  73 av dessa uppgifter har sedan analyserats utifrån två utgångspunkter, vilka båda har ett språkligt perspektiv. Den ena utgångspunkten undersökte varje uppgifts kognitiva svårighetsgrad samt om uppgiften har en kontext, det vill säga om uppgiften sätts in i ett sammanhang. Den andra utgångspunkten fokuserade på orden i uppgifterna. Utifrån en ordtabell som vi skapade kategoriserades orden in som vardagsord, allmänna akademiska ord, specifika ämnesord eller homonymer. De två utgångspunkterna sattes därefter i relation till elevers svarsresultat. Detta för att kunna påvisa samband mellan språket och elevernas resultat. Det studien visade var att eleverna hade låga resultat på de frågor som var kognitivt krävande inom aritmetik och taluppfattning samt geometriska former och mått. Däremot hade de höga resultat på de uppgifter som var kognitivt krävande inom datapresentation. Dessa uppgifter hade även en tydlig kontext. Vidare fann vi även att uppgifter som testar elevernas begreppsförmåga innehåller ord som kan ha en avgörande betydelse för att kunna lösa uppgiften. Det är inte mängden svåra ord som i denna studie har resulterats i låga resultat utan enstaka betydelsebärande ord. Vidare visade analysen att uppgifter med en tydlig kontext även innehåller en större andel vardagsord.

Enligt ett sociokulturellt perspektiv är språk och tanke varandras förutsättningar, samtidigt som kunskaper och språk utvecklas i samspel med andra. Muntlig interaktion är därmed viktig för elevers språk- och kunskapsutveckling men avgörande för flerspråkiga elever. Detta ställer höga krav på lärarens utformning av undervisning samt det utrymme som ges för muntlig interaktion. Skolinspektionens granskning visar dock att det råder stor brist gällande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, vilket hämmar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka, sammanställa och presentera forskning som behandlar muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som relaterar till syftet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och lyder: Vilken betydelse har muntlig interaktion för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Vilka faktorer påverkar utrymmet för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Studien är en litteraturstudie som bygger på nationell och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapport samt vetenskapligt baserade böcker.   Resultatet visar att muntlig interaktion har betydelse för flera olika aspekter inom språk- och kunskapsutveckling, bland annat för den kognitiva utvecklingen och för identitetsskapande processer. Vidare framgår att lärarens inställning, val av interaktionsformer samt gruppformatering är avgörande faktorer för hur utrymmet för muntlig interaktion möjliggörs och för flerspråkiga elevers möjlighet att nå språk- och kunskapsutveckling.

Under de senaste åren har antalet nyanlända ökat i Sverige vilket innebär en större flerspråkighet i skolan. I vår tidigare kunskapsöversikt undersöktes de två teoretiska läsmodellerna, Phonics och Whole Language, utifrån ett flerspråkigt perspektiv. I kunskapsöversikten framkom en intressant faktor som belyste vilken läsinlärningsmodell som bör användas i läsundervisningen gällande ett flerspråkigt barn. Faktorn nämnde att det beror på i vilken ålder ett flerspråkigt barn blivit exponerat för sitt andraspråk. För att lärare ska ta reda på när en elev blivit exponerad för sitt andraspråk ska hen undersöka elevens språkliga bakgrund. För att inhämta information om den flerspråkiga elevens språkliga bakgrund behöver eleverna kartläggas. Studien syftar därför till att ta reda på vilka former av kartläggning verksamma F- 3 lärare använder sig av när de kartlägger flerspråkiga elever och om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elevers förutsättningar i val av läsmetoder. Undersökningsmetod för den insamlade empirin är enkät som innefattar både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningen resulterade i att kartläggningsformerna är mångfaldiga. De kartläggningsmetoder som framkom ur resultatet var ett kartläggningsprogram, egen kartläggning, kartläggning i samspel med resurs, att lärare tog del av resursernas kartläggning samt muntlig kartläggning. Det framgår inte om kartläggningen ligger till grund för den metod som lärare väljer i läsundervisning utan lärarna väljer den metod de själva anser gynna de flerspråkiga eleverna. Det framgår heller inte om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elever förutsättningar i val av läsmetod.

Syftet med studien är att analysera förskollärares berättelser om deras praktiska arbetemed flerspråkiga barns språkutveckling, samt de dimensioner som återges påverka barnens möjligheter att lära sig svenska språket i förskolan. Dessutom analyseras de kommunikativa redskap, som framställs att flerspråkiga barn använder sig av när de lär sig ett nytt språk. I resultat och analys av förskollärares berättelser om deras praktiska arbete, beskrivs pedagogernas medvetenhet om hur de använder språket i alla situationer under hela dagen, som betydelsefullt för flerspråkiga barns språkutveckling. Det arbetssätt som återges påverka barnens möjligheter att lära sig svenska språket i förskolan, är delnin   av barngruppen i mindre grupper. Kunskap om kommunikativa redskap framställs so betydelsefullt för att förstå hur flerspråkiga barn går tillväga när de lär sig ett nytt språk.

Studien undersöker utrymmet för ett flerspråkighetsperspektiv i gymnasieskolans svenskämne. En översiktlig jämförelse görs mellan svenskämnets och svenska som andraspråks respektive läroplan och kommentarmaterial, där svenska som andraspråk fungerar som mall för ett svenskämne med ett flerspråkighetsperspektiv. I svenskämnets läroplan och kommentarmaterial nämns inte flerspråkighet och det finns ingen information om hur ett sådant perspektiv skulle kunna realiseras. Det finns få öppningar för alternativa röster i de undersökta avsnitten i båda ämnenas respektive läroplan. Utöver detta har tre gymnasielärare med dubbel behörighet i svenska och svenska som andraspråk intervjuats. Deras resonemang om dels den flerspråkiga eleven inom ramen för svenskämnet, dels om anpassning av undervisning och bedömning i relation till flerspråkiga elever som läser svenska analyseras utifrån appraisal. Lärarnas uttryck avseende anpassning av undervisning och bedömning analyseras även utifrån modalitet. Resultatet visar att lärarna uttrycker högre grad av negativ evaluering och deontisk modalitet i yttranden om bedömning än om undervisning. Lärarna ger uttryck för större friutrymme för agens när de talar om anpassning av undervisning, än bedömning. Sammantaget tycks det finnas ett visst utrymme för flerspråkighet i svenskämnet gällande undervisning, medan det i bedömning finns en snävare enspråkig ram.

Följande systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i translanguaging och matematikundervisning. Syftet med studien är att beskriva resultat av forskning om translanguaging som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning. Frågeställningarna fokuserar på vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller användningen av translanguaging i matematikundervisningen i grundskolan och vilka vetenskapliga teorier som forskningen utgår från. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga publikationer som har sorterats i ett kategoriseringsschema där olika språkstrategier beskrivs inom translanguaging i matematikundervisningen och i andra ämnen. De teoretiska synvinklarna som forskningen utgår från är sociokulturellt perspektiv, community of practice och Bakhtins teori om dialog, vilka alla fokuserar på att lärande och förståelse sker i gemenskap med andra, vilket också är grunden för translanguaging. Resultatet visar att translanguaging är en meningsskapande pedagogisk strategi som tar tillvara de språkresurser som flerspråkiga elever besitter. Forskningen framhåller också olika strategier som är användbara inom translanguaging för att förståelse och lärande ska ske.

Uppsatsen handlar om flerspråkiga barns sociala samspel. Ett intresse för att skriva om det här ämnet beror till stor del på att talet om “den flerspråkiga förskolan” kommit till uttryck under de senaste 10 åren, vilket syftar på förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Detta är resultat av ett alltmer mångkulturellt samhälle. Syftet med vår studie var att undersöka flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken utomhus. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Hur ser flerspråkiga barns sociala samspel ut i den fria leken utomhus? Hur beskriver pedagogerna deras roll och förhållningssätt till flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken utomhus? För att uppnå syftet med vårt arbete genomfördes en kvalitativ undersökning med 2 empiriska delstudier. För datainsamling använde vi oss av deltagande observationer av barns samspel och intervjuer med pedagoger på en förskola i mellan Sverige. I vårt arbete har vi utgått från både den sociokulturella teorin och den barndomssociologiska teorin.  Resultatet av delstudie 1 visade att barn skapar unika kamratkulturer i förskolan, där interaktionen och den verbala kommunikationen är en viktig aspekt för barns möjlighet till delaktighet och uppvisande av aktörskap i den fria leken utomhus.  Resultatet visade också att barnen utvecklar olika kommunikativa mönster och handlingar i kamratkulturen, samt att barnen använde sig av det svenska språket och gester vid interaktion med andra kamrater.  Resultatet av delstudie 2 visade att pedagogerna lyfte fram vikten av att vara observant och närvarande i barnens lek, för att kunna stödja barn som behöver hjälp att komma in leken och hantera konflikter mellan barnen.

Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord:

Den här studien har undersökt flerspråkiga elever på ett språkintroduktionsprogram och deras språkinlärning genom användande av IKT-verktyg under sina engelsklektioner. Studien har undersökt hur de flerspråkiga eleverna helst vill jobba med En-dator-per-elev-modellen på sina engelsklektioner samt vilka klassrumsförutsättningar som finns för att arbeta med IKT-verktyg i ämnet engelska. I studien har empiriskt material samlats in genom klassrumsobservationer och en elektroniskenkät utförd på de flerspråkiga eleverna. Sedan har det empiriska materialet sammanställts både kvantitativt och kvalitativt. Studien kom fram till att de flerspråkiga eleverna helst tillämpar ett sociokulturellt lärande på sina engelsklektioner och att deras språkinlärning sker genom användning av varierande artefakter på lektionerna inte bara IKT-verktyg. Det multimodala verktyget Youtube och översättningsverktyget Google Translate har använts mest av alla artefakter enligt de flerspråkiga eleverna. Majoriteten av de flerspråkiga eleverna säger också att de lär sig bättre och mer engelska genom att använda olika artefakter på sina engelsklektioner. Studien visar också att klassrumsförutsättningarna för IKT-användning behöver förbättras, eftersom eluttagen inte sitter tillgängliga för alla elevplatser i klassrummet. Dessutom sitter whiteboardtavlan och projektorduken på samma vägg, vilket inte är optimalt om dessa artefakter ska kunna användas samtidigt eller i omgångar av antingen lärare eller elever.