Denna studie synliggör pedagogers förhållningssätt gentemot flerspråkighet i förskolan och hur pedagoger arbetar med flerspråkig språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med tillhörande centrala begrepp. Genom intervjuer med sex pedagoger har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar i förskolan för att utveckla flerspråkiga barns språkkunskaper? och Hur beskriver pedagogerna de möjligheter som ges flerspråkiga barn att utveckla sina språkkunskaper i förskolan?I en tematisk analys av intervjusvaren framkom tre teman: Språkliga-och fysiska redskap som hjälpmedel, Olika tillvägagångssätt i samspel och kommunikation med de flerspråkiga barnen samt Pedagogers medvetenhet gällande sin roll i arbetet med flerspråkighet. Det huvudsakliga resultatet som framkom av studien var att pedagogerna var medvetna om hur de skulle arbeta med flerspråkighet, men att det fanns en viss osäkerhet kring arbetet då pedagogerna inte har kunskap om de flerspråkiga barnens förstaspråk. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flerspråkighet är en viktig del av förskolan. Pedagogerna använder hjälpmedel som digitala verktyg i arbetet med flerspråkighet vilket är en språkutvecklande möjlighet för de flerspråkiga barnen. Flerspråkighet i förskolan och i förskollärar- och barnskötarutbildningarna behöver få ta större plats eftersom vart femte barn är flerspråkigt i den svenska förskolan idag.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka språkinlärningsstrategier som två vuxna andraspråksinlärare i ett flerspråkigt par tillämpar och vad som påverkar valet av sådana strategier. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats och har formen av en fallstudie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod, vari antalet deltagare utgörs av två vuxna inlärare av svenska som andraspråk som har kinesiska som förstaspråk och engelska som andraspråk. Resultaten pekar på att de två deltagarna uppvisar stor variation i fråga om tillämpningen av språkinlärningsstrategier, och att tillämpningen av dessa i viss mån skiljer sig mellan de två inlärarna. Det framgår även att valet av språkinlärningsstrategier görs på grundval av många olika faktorer, däribland tid, undervisning om språkinlärningsstrategier, kontextuella förutsättningar, digitala hjälpmedel som står till hands samt språklig och lingvistisk medvetenhet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fyra olika mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att tolka studiens empiri. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av bildstöd, TAKK (teckenstöd) och kroppsspråk för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare framkommer att verbalt språk och läsning är betydelsefulla för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar att en viktig komponent i att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn är att förskollärarna använder sig av benämningar och upprepningar i vardagen för att berika barnens ordförråd. Studiens resultat visar även att samarbetet med vårdnadshavare är en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns utveckling av modersmålet och svenska språket.

När flerspråkiga/nyanlända elever saknar förståelse för viktiga vetenskapliga begrepp i  NO- texter blir det svårt för dem att ta till sig kunskaper i NO- ämnen. En del elever som kom till Sverige i senare ålder har inte hunnit utveckla svenska språket i grundskolan, vilket leder till att de inte kan nå målen bland annat i No-ämnen. Under de senaste åren förändrades lärarutbildning i samband med att många elever med utländsk bakgrund kom till svenska grundskolor. Det har lett fram till stora utmaningar i klassrummet när eleverna inte kan förstå undervisningsspråket. Ytterligare utmaningar är att det inte sker något samarbete mellan ämneslärare och pedagoger som stödjer flerspråkiga elever på sitt förstaspråk.  Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka strategier som gynnar flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i No-ämnen.  Till teorin väljer jag sociokulturell syn på lärande av Lev Vygotskij. Metoden jag använder mig av är litteraturstudie, datainsamling genom att söka olika artiklar/andra källor via databaser: Swepub, ERC, ERIC och Google Scholar samt andra fria sökningar på Skolverkets hemsida.  Resultatet visade att skolor använder olika strategier bland annat studiehandledning på elevens modersmål, användning av transspråkande och kodväxling, användning av multimodalitet och kamratinlärning men vid en del av strategier fanns det utmaningar som minskar kvaliteten i dem. Mina slutsatser är att med hjälp av dessa strategier kan flerspråkiga elever delvis nå språk och kunskapsutveckling om andra förutsättningar samtidigt uppfylls.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4–6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen.

Andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i den svenska skolan. Vi somi många år har varit verksamma inom skola och utbildning och arbetat med elever medett annat modersmål anser att det är viktigt att stötta dessa elever i deras lärande. Dettahar väckt ett intresse hos oss att genomföra en undersökning på hur lärare undervisar föratt ge dem det stöd de behöver för sin kunskapsinhämtning.Syftet med den här studien är att undersöka och analysera hur lärare som undervisar iflerspråkiga elevers klassrum, anpassar sin undervisning till de flerspråkiga eleverna.För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts: Hur stöttasflerspråkiga högstadieelever i sin språk- och kunskapsutveckling iklassrumsinteraktionen? och Hur används elevernas erfarenheter, inklusive de språkligaoch kulturella, i undervisningen? För insamlingen av materialet har vi valt att använda enkvalitativ undersökningsmetod som är etnografiskt inspirerad, det vill sägaklassrumsobservationer. Detta gav oss goda möjligheter att observera åtta lektioner somhålls av två lärare. Fyra av lektionerna hålls i en förberedelseklass och de andra fyra ärlektioner i svenska som andraspråk. Studiens teoretiska grund utgörs av Hammonds ochGibbons (2005) stöttningsmodell. Resultatet visar att lärarna använder en del stöttandestrategier som är i linje med denna stöttningsmodell. Lärarna i båda klasserna leder oftastrukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling. På detta sätt skapar demöjligheter för lärande i samtal mellan lärare och elev. Grupparbete och kamratlärandesker dock i en liten utsträckning. Elevernas modersmål och tidigare erfarenheter har haftmer synbar plats i förberedelseklassen. Lärarna i båda klasserna leder dock oftastrukturerade samtal i syfte att stötta elevers språkutveckling.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar av undervisning i läsförståelse i ett klassrum med flerspråkiga elever. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om gynnsam undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3 i ett klassrum med flerspråkiga elever som följer kursplanen i svenska. För att undersöka det, tar vi reda på vilka arbetssätt lärarna anser vara gynnsamma i undervisningen för att utveckla elevers tidiga läsförståelse samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i sitt arbete med att främja flerspråkiga elevers läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Åtta behöriga lärare med erfarenhet av arbete i årskurs två och tre i grundskolan och med erfarenhet av att undervisa i ett klassrum med flerspråkiga elever har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar på att gynnsamma arbetssätt för läsförståelseutvecklingen framför allt är ett tidigt arbete med ord och begrepp och läsförståelsestrategier. Hur lärarna väljer att arbeta med detta varierar. Ordförståelse är även en förmåga lärarna lyfter som bristande hos många flerspråkiga elever. Utifrån studiens resultat kanvi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om att modersmålet spelar en viktig roll även förutvecklingen i svenska, men att kunskap om språkens samverkan hos eleven och fördelarna med inslag av tvärspråkliga arbetssätt i undervisningen saknas. Utifrån resultatet i denna studie synliggörs att de kunskaper och resurser lärarna skulle ha nytta av bland annat är ökad kunskap om hur språk samverkar hos eleverna, guidning i undervisning genom tvärspråkliga arbetssätt samt tillgång till material som exempelvis tvåspråkiga böcker och texter. / <p>Inriktning svenska</p>

Denna forskningsstudie handlar om dyslexi relaterat till flerspråkiga elever med dyslexi och enspråkiga svensktalande elever med dyslexi. Fem intervjuer genomfördes med olika verksamma lärare. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor där en skola var mångkulturell och den andra skolan hade fler svensktalande elever. Resultatet av undersökningen presenterades i form av olika kategorier som benämndes som Arbetssätt, Verktyg i undervisningen, Insatser och Hur arbetssätten, verktygen och insatserna underlättar. Efter den genomförda studien kunde slutsatsen dras att det inte skiljer mycket mellan hur lärare arbetar med flerspråkiga elever som har dyslexi och enbart svensktalande elever med dyslexi.

Syftet med föreliggande undersökning är att synliggöra svensklärares förhållningssätt samt vilka strategier som de anser vara gynnsamma för flerspråkiga elevers språkutveckling i språkligt heterogena klassrum. Forskningsfrågorna är på vilka sätt lärare menar att de ger flerspråkiga elever rika möjligheter till god språkutveckling inom svenskämnet samt vilka förhållningssätt och strategier som de anser är gynnsamma för språkutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna är den närmaste utvecklingszonen, stöttning, Jim Cummins fyrfältsmodell för språkutveckling, multimodala aspekter av stöttning samt inkludering. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod för att fördjupa våra kunskaper inom ämnet. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, samt tre lärare som besvarade frågorna skriftligt. Resultatet visar att lärarna ser elevernas tidigare erfarenheter och intressen som ett stöd för att utveckla elevernas språkutveckling. Vidare visar resultatet på betydelsen av social och kognitiv inkludering och hur det på olika sätt gynnar elevernas gemenskap likväl som att elevens språk- och kunskapsutveckling gynnas av att vara inkluderad. Lärarna uttrycker också sin medvetenhet kring fördelarna med transspråkande strategier, men trots det använder flertalet av våra lärare inte denna strategi i undervisningen. Lärarna framhåller dessutom hur interaktion och samspel ger rika möjligheter till språkutveckling. Genom att läraren använder multimodala verktyg i det språkligt heterogena klassrummet görs undervisningen mer explicit och eleverna kan befästa sina kunskaper genom olika sinnesintryck. Slutsatserna i vår studie är att lärarna ger eleverna goda möjligheter till att samspela och interagera. Särskilt framgångsrika förhållningssätt och strategier i det språkutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum är kooperativa strukturer, multimodalitet och genrebaserad undervisning.

Detta arbete handlar om nyanlända elever i den svenska skolan. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några pedagoger arbetar med nyanlända elever för att skapa goda förutsättningar för språkutveckling. Arbetet fokuserar på vilka faktorer som pedagogerna anser betydelsefulla för nyanlända elevers språkinlärning. I studien har jag utgått från följande frågeställning: Hur arbetar lärarna med nyanlända elever och vilka faktorer är betydelsefulla för språkinlärning? För att besvara mitt syftes frågeställning har jag tagit en del av litteraturforskning samt gjort en undersökning i form av intervjuer med hjälp av kvalitativ metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger i skolan utifrån en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade pedagoger. Resultat visade att det finns flera motiverande faktorer som kan påverka nyanländas språkutveckling. Samtliga lärare påpekade att några faktorer är betydelsefulla för en god språkutveckling. De faktorerna som pedagogerna påpekat var bland annat; tydlighet och strukturer, elevernas skolbakgrund, klassrumsmiljön, motivation, samverkan och att använda språk i skolan och i alla skolämnen. Lärarna lyfte även fram vikten av att stödja nyanlända och att de få olika slags av stöd och kognitiva utmaningar. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med föräldrarna är en av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan. Slutligen ansåg alla lärare hur viktigt är det med språket och att alla lärare ska vara språklärare i skolan.