Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utsträckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och ärgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på svaren från 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg är densamma, däremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgång till används isorgearbetet. Genom sorgearbetet kommer de gradvis till acceptans avobjektförlusten och anpassar sig till verklighetens krav för att därefter kunnagå vidare i livet. Nya sorger återaktualiserar tidigare obearbetade sorger ochi invandrarens- och flyktingenshistoria finns alltid sorgen över att ha lämnatsitt hemland.

Under 1990-talet lämnade 2,2 miljoner människor sina hem på grund av Bosnienkriget. En stor andel flydde utomlands, många till Sverige men en stor andel blev också internflyktingar inom landets gränser. Över tjugo år har gått sedan kriget officiellt avslutats och en del av de som tidigare flytt har nu återvänt till det som kom att bli efterkrigstidens, fortsatt mycket uppdelade, land. Syftet med detta examensarbete har varit att möte flyktingar från detta krig som nu återvänt till det Bosnien och Hercegovina de en gång lämnat. Genom deras berättelser är syftet att berätta en del av historien om det moderna Bosnien och Hercegovina och konfliktens efterspel.  Arbetet utgörs av ett skrivet reportage med utgångspunkt i de berättelser som jag mött på min resa genom Bosnien och Hercegovinas två entiteter. I intervjuer med fem personer i Sarajevo, Mostar och Banja Luka berättar dessa återvändare om sin flykt, situationen innan och efter kriget och hur det är att återvända till dagens Bosnien. Intervjupersonerna är hemmastadda i de tre största städerna i landet men också i tre städer som alla har en tydlig koppling till var och ett av de så kallade konstitutionerande folken; kroater, serber och bosniaker. Det journalistiska projektet kompletteras av en reflektionsrapport med grundläggande teori, svårigheter, etik, källhantering och journalistiska tekniker diskuteras.

Syftet med denna uppsats är att studera uppfattningar om invandring och skapandet av vi och dem genom att problematisera kvantitativ forskning. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskning visar att klasstillhörighet påverkar människors attityder. Vårt urval i studien är högutbildade med minst kandidatexamen, urvalet motiveras genom att högutbildade generellt har en mer tolerant attityd till invandring. Analys av den insamlade empirin gjordes genom att hitta de bärande teman genom kodning som resulterade i de teoretiska begreppen: etnicitet, vi och dem och klass. Resultatet i studien visar att genom att fördjupa den kvantitativa undersökningen finns fler variabler att ta hänsyn till. I resultatet finns en problematisering kring kultur och religion som både visade att respondenterna ser Sverige som ett mångkulturellt samhälle men även att det finns en oförståelse för andra kulturer och religioner. Resultatet i studien visar att bilden av invandrare kan vara föränderlig samt att boendesegregation och ojämlika villkor på arbetsmarknaden, skapar en diskriminering i samhället. / <p>2016-06-07</p>

Denna studie lägger fokus på lärares lärande under en hastig förändring i skolan. Antalet flyktingbarn har ökat under år 2014-2016 vilket givit konsekvenser även i skolorna (Diagrammet bilaga 4; Migrationsverket, 2014; Migrationsverket, 2015; Migrationsverket, 2016a; Migrationsverket, 2016b). Det har blivit högre tryck på skolorna och lärarna där de fått fler elever men även nyinkomna flyktingar. Därför är det intressant att studera lärares hantering av ökat antal nyinkomna flyktingar och ifall de utvecklas yrkesmässigt. Forskningsfrågorna som används är: "Vilka utmaningar ställs lärarna inför på grund av den ökade strömningen av ensamkommande flyktingbarn? Vilka kompetenser har de utvecklat? ". I studien används det teorier om lärande, förändring och kompetens. Lärande eftersom det handlar om lärares lärande, förändring då det skett en förändring och kompetens för att det handlar om lärarnas kompetens och dess utveckling. Sedan relateras studien till fem studier som handlar om olika slag av lärares upplevelser av arbete med flyktingar. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där 7 lärare intervjuades. Resultatet har analyserats fram genom en tematisk analys, där det utförts en innehållsanalys. Denna studie är baserad på användningen av den abduktiva forskningsmetoden eftersom jag anser att det behövs både den induktiva och deduktiva forsknings metod. Studien resultera i fyra kategorier av kompetenser som lärarna ansåg är viktiga i arbete med flyktingar, Socialförmåga, planera och prioritera, flexibilitet och didaktik. Dessa kategorier har underkategorier där den första har genuint intresse och lyhördhet, relationskapande och ödmjukhet och förstående. Den andra har inga underkategorier och den tredje har språkutveckling och kulturkompetens samt den fjärde har underkategorin tålmodig och tydlighet. Dessa underkategorier baserades på respondenternas svar, av att vara lyhörd och genuint intresserade för elevernas nuvarande situation likaså om deras bakgrund. Viktigt är det att lyssna in likheter och skillnader i grupperna och fokusera på det mellanmänskliga aspekt när man arbetar med elever speciellt flyktingbarn. Språk- och kulturkompetens var även viktig för att kunna förmedla kunskap. Respondenterna betonade att på grund av tidsbrist är det viktigt att planera så att lektionen medför struktur samt prioritera så att alla får lika mycket hjälp. Viktigt är även flexibilitet eftersom klassen är dynamiskt med stora skillnader i kunskapsnivåer vilket medför en kontinuerlig anpassning. / This study focuses on teachers learning during a rapid change in the school. The number of refugee children has increased during the years 2014-2016 which has had consequences in schools (Diagrammet, bilaga 4; Migrationsverket, 2014; Migrationsverket, 2015; Migrationsverket, 2016a; Migrationsverket, 2016b). It has been more pressure on schools and teachers where they have more students but also newly arrived refugees. Therefore, it is interesting to study teachers' handling of the increased number of newly arrived refugees and if they develop professionally. The research questions used are: "What challenges teachers face because of the increased flow of unaccompanied refugee? What skills have they developed? ". The study used the theories of learning, change and skills. Learning as it is about teachers learning, change when there is a change and skills for dealing with teachers' competence and its development. There were found five studies the studies related to the dealing with various kinds of teachers' experiences of work with refugees. This is a qualitative study using semi-structured interviews on 7 teachers. The results were analyzed through thematic analysis, where it conducted a content analysis. This study is based on the use of the abductive research method because this study need both inductive and deductive research method. The study result in four categories of competencies that teachers considered important in the work with refugees, Social Ability, plan and prioritize, flexibility and didactics. These categories have sub categories where the first had genuine interest and responsiveness, relationship-building and humility and understanding. The second have no subcategories while the third have Language Development and cultural competence, the fourth category have patience and clarity. These sub categories were determined based on the respondents answers, of being responsive and genuinely interested in the students' current situation and their background. Important is also to listen the similarities and differences in the groups and focus on the humanitarian aspect when working with students especially children refugee. Language and culture knowledge is as important to be able to convey knowledge. Respondents emphasize that there is often a lack of time and therefore it is important to plan so that the lesson is structured and prioritize so that everyone gets as much help. Important is also flexibility, because the class is dynamic and knowledge levels are uneven which requires continuous adaption.

No description available.

Abstract Inledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlända och det hälsofrämjande synsättet har idag blivit centralt i utformningen av många etableringsinsatser. Många nyanlända har en lång process framför sig då de många gånger har ett stort bagage med sig från krigshärjade länder och många otrevliga minnen och upplevelser. I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, många synpunkter visar på en bristfällig hantering, där stödinsatser inte är tillräckligt anpassade och kunskap förbises. Stödåtgärder som idag erbjuds är den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program där mentorskap förekommer. Syfte: Syftet med uppsatts är att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlända och hur mentorerna arbetar med de nyanlända. Metod: För att erhålla kunskap om vilka stödåtgärder som erbjuds och hur de används av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika huvudkategorier, Att lägga upp individuella strategier mot mål, Skapa förutsättningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsättningar till personlig utveckling. Mentorerna använde olika strategier för att stötta deltagaren framåt i den aktiva förändringsprocessen varav alla är individuellt anpassade. Konklusion: Mentorerna använde sig av en blandning av många olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam. / <p>2013-06-04</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ”synnerligen” visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. Det har varit viktigt för lagstiftaren att åstadkomma en tydlig skiljelinje mellan olika tillståndsgrunder, bl.a. för att bestämmelser av mer undantagskaraktär inte skall bli huvudregler.</p><p>För att beviljas uppehållstillstånd krävs således att en sammantagen bedömning görs av de personliga förhållandena. Vid en sådan bedömning ska alla omständigheter vägas samman. Det kan vara så att de enskilda omständigheterna inte är tillräckliga för ett uppehållstillstånd, men tillsammans kan de utgöra en grund för att beviljas uppehållstillstånd.</p><p>Vid bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska det som lagtexten anger ”särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet”.</p><p>I förarbetena står det klart att ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd. I hälsotillstånd ingår hela hälsoskalan, graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Det beaktas om det är skäligt att vården ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att utlänningen erhåller vård från Sverige måste hänsyn tas till om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller i ett annat land där han eller hon ska sändas till. Även om Sverige skulle kunna erbjuda bättre vård än vad som kan erbjudas i hemlandet måste man ta hänsyn till Sveriges ekonomiska konsekvenser vid den samlade bedömningen.</p><p>Migrationsöverdomstolen har fastställt i två parallella mål att det inte är möjligt att bevilja allvarligt sjuka utlänningar uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter när det finns både vård och medicin i hemlandet. Att de sjuka måste själva bekosta den nödvändiga behandlingen förändrar inte heller saken.</p><p>Förhållanden som medför en särskild anknytning till Sverige kan leda till uppehållstillstånd. Detta gäller speciellt i ärenden som rör barn där anknytningen har uppkommit t.ex. genom att barnet har gått i en svensk skola och därmed anpassat sig till det svenska samhället. Migrationsöverdomstolen uttalade sig att ”utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast är obefintligt.”.</p><p>Förutom utlänningens anpassning till Sverige måste man ta hänsyn till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar och den tid utlänningen har levt i hemlandet. Detta gäller även andra länder som kan bli aktuella vid ett avslag.</p><p>När det gäller barn får uppehållstillstånd beviljas även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.</p>

Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ”synnerligen” visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. Det har varit viktigt för lagstiftaren att åstadkomma en tydlig skiljelinje mellan olika tillståndsgrunder, bl.a. för att bestämmelser av mer undantagskaraktär inte skall bli huvudregler. För att beviljas uppehållstillstånd krävs således att en sammantagen bedömning görs av de personliga förhållandena. Vid en sådan bedömning ska alla omständigheter vägas samman. Det kan vara så att de enskilda omständigheterna inte är tillräckliga för ett uppehållstillstånd, men tillsammans kan de utgöra en grund för att beviljas uppehållstillstånd. Vid bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska det som lagtexten anger ”särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet”. I förarbetena står det klart att ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd. I hälsotillstånd ingår hela hälsoskalan, graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Det beaktas om det är skäligt att vården ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att utlänningen erhåller vård från Sverige måste hänsyn tas till om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller i ett annat land där han eller hon ska sändas till. Även om Sverige skulle kunna erbjuda bättre vård än vad som kan erbjudas i hemlandet måste man ta hänsyn till Sveriges ekonomiska konsekvenser vid den samlade bedömningen. Migrationsöverdomstolen har fastställt i två parallella mål att det inte är möjligt att bevilja allvarligt sjuka utlänningar uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter när det finns både vård och medicin i hemlandet. Att de sjuka måste själva bekosta den nödvändiga behandlingen förändrar inte heller saken. Förhållanden som medför en särskild anknytning till Sverige kan leda till uppehållstillstånd. Detta gäller speciellt i ärenden som rör barn där anknytningen har uppkommit t.ex. genom att barnet har gått i en svensk skola och därmed anpassat sig till det svenska samhället. Migrationsöverdomstolen uttalade sig att ”utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast är obefintligt.”. Förutom utlänningens anpassning till Sverige måste man ta hänsyn till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar och den tid utlänningen har levt i hemlandet. Detta gäller även andra länder som kan bli aktuella vid ett avslag. När det gäller barn får uppehållstillstånd beviljas även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.