Syftet med denna studie är att undersöka asylsökandes hälsa under asyltiden med fokus på ett folkhälsoperspektiv, vad som inverkar på hälsan samt undersöka medvetenhet kring deras rättigheter.   Tidigare forskning visar: Brist på sysselsättning (aktiviteter, arbete) och avsaknad av stöd leder till psykisk ohälsa.   Vår studie bygger på åtta kvalitativa intervjuer, vilka utgjordes av en familjeintervju, en person från Röda Korset och en person från Svenska kyrkan. Två gruppintervjuer gjordes med personal på asylboenden, en gruppintervju med asylsökande och flera enskilda intervjuer med f.d. asylsökande.   Resultat: Delaktighet och samhörighet med personer eller en grupp människor var viktigt för hälsan. Inlärning av svenska, praktik eller andra meningsfulla aktiviteter gynnade asylsökandes hälsa. Lång väntan på beslut om asyl skapade nivåer av ångest och ohälsa och har även visat sig ha ett samband med passivitet vilket leder till brist på motivation. Flertalet av respondenterna hade sin familj kvar i hemlandet, varav några kunde upprätthålla kontakten under vistelsen i Sverige. Andra respondenter hade emellanåt inte någon kontakt alls med sin familj, vilket skapade ångest och stress. Några av de asylsökande upplevde att de saknade information om sina rättigheter och information om Sverige. / The purpose of this essay is to investigate asylum- seekers health during the asylum time with focus on a people's-health- perspective, what affect health. Secondly to investigate awareness among asylum- seekers about their rights.   Earlier research showed: lack off occupation (activities, work) and lack of support leads to psychological ill-health.   Methods: Eight interviews were made with a mix of individual asylum seekers and Refugees, one family interview, one with a person from two NGO organizations, Red Cross and The Swedish church. Two group interviews were held with staff members at asylum accommodations.   Results: Being part in a community and being occupied with Swedish learning, internship or other meaningful activities were beneficial to the asylum seekers health. Long waiting time for some asylum- seekers (referred in the interviews) made them passive because of loss of motivation. Many had family back in their home-country. Some asylum-seekers had good contact with their family, while others had family members who were unreachable from time to time. Asylum-seekers in those cases had a lot of stress and anxiety. Some asylum-seekers felt that they lacked information about their rights and information about Sweden.

Med hjälp av teorin om nyhetsvärdering, nyhetsurval och gestaltning besvarar den här kvantitativa innehållsanalysen frågorna: hur lokal- och rikspress rapporterar om flykting- och invandringsfrågor, vilka ämnen som förekommer i rapporteringen, vem som får komma till tals samt hur migranter och flyktingar gestaltas inom Aftonbladet, Dagens Nyheter, Borås Tidning och Eskilstuna-Kuriren. Vi antog att lokalpressens närhet till medborgarna skulle påverka nyhetsurvalet och gestaltningen, och därmed skilja sig från rikspressen. Istället visade resultatet att skillnaderna var marginella i riks- och lokalpressens rapportering. Bäggedera rapporterade i störst utsträckning om politik. Elitaktörer var vanligt förekommande i rapporteringen, men något förvånande fick utlänningar komma till tals lika ofta som rikspolitiker i lokalpress. Vad gäller gestaltningen av asylsökande/nyanlända skrivs de oftare både som subjekt och objekt i riks- än lokalpress. Generellt finns liknande tendenser i vårt material, gällande att gestalta asylsökande och flyktingar som offer, som konstaterats i tidigare forskning. Men lokalpressen rapporterade något oftare om det positiva ämnet “framgångssaga” där främst utlänningar är förekommande. Vi ser att de skillnader som är noterade återfinns både mellan lokal- och rikspressen men även mellan de olika tidningarna, alltså har de två lokaltidningarna inte alltid samma utfall, likaså de två rikstidningarna, utan skillnader finns mellan samtliga fyra tidningar.

SammanfattningVårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen. Respondenterna som har deltagit i vår undersökning är fyra personer med akademisk bakgrund och i åldrarna från 30 års ålder och äldre. De teorier som har använts och haft en stor betydelse under studiens gång är om Careership- teorin. I Careership- teorin läggs det stor vikt på att individens erfarenheter påverkar deras karriärbeslut. De andra teorier som har kommit till användning är inom det sociologiska perspektivet där vi har utgått från Pierre Bourdieus syn på habitus och kultur. Teorierna har varit hjälpmedel för att förstå hur det kommer sig att individen väljer sina karriärval som den gör och hur begreppet handlingshorisont förklaras i careership- teorin. Resultaten visar att respondenterna som har deltagit i vår kvalitativa undersökning har haft olika karriärbanor till deras nuvarande situation. .Alla har det gemensamt att de flyttat, frivilligt eller av tvång. En del informanter har haft en planerad karriärval medan andra har påverkats eller styrts av brytpunkter i deras karriärbana. De har alla en akademisk bakgrund som har flyttat med en frivillig eller påtvingad brytpunkt till ett nytt land. Informanterna har flyttat pga. olika skäl som att komplettera sina tidigare studier, påbörja nya studier eller till exempel kärleken. Med olika anledningar till deras flytt från deras tidigare hemland har alla respondenter ett mål som de strävar efter och det är att uppnå en slutförd akademisk utbildning i det nya landet.

Denna uppsats strävar efter att undersöka hur människor på flykt konstrueras i svensk massmedia samt vilka beståndsdelar utsagorna bygger på. Detta görs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys och tre analytiska begrepp som består av kategorisering, metaforer och subjektspositioner. Urvalet består av artiklar från Sveriges största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med datum som börjar vid 2016. Analysen har givit resultat som visar att de flesta konstruktioner sker genom en ekonomisk diskurs som kan tilldela människor på flykt två subjektspositioner, tillgång eller belastning. Där talar man om dem som resurser man investerar i med hjälp av egenskaper som är ekonomiskt lönsamma eller genom att anspela på kategorier och egenskaper som inte passar arbetsmarknaden och ekonomin. I andra utsagor användes humanitära och etiska diskurser som tilldelade flyktingar positionen, ett ansvar. Till sist framställs flyktingar som falska då man ifrågasätter legitimiteten av att individer har kategoriserats som flyktingar och hur verklig deras situation är. Det är genom subjektspositionerna makten verkar och synliggörs. Genom diskursiva taktiker som kategoriserar och positionerar människor på flykt så produceras nya kunskaper och sanningar om dem.

There are more refugees in the world than ever. There seems to be differences in reactions towards refugees depending on where they are fleeing from. The war in Ukraine shines a light on this issue. This study aims to increase knowledge of what contributes to the conceptions that sets the foundation for how refugees are represented. The questions answered are: How do Swedish political parties represent refugees in the beginning of the Ukraine refugee situation 2022 and the refugee situation in 2014 - 2016? How can differences over time and between political parties be understood through theories of othering, securitization and welfare chauvinism? This is answered through a text analysis using material from the three biggest Swedish parties from the two different time periods. A WPR-method is employed to analyze both different representations of refugees over time and how refugees are framed by different political parties. The results show that the parties express more solidarity towards Ukraine refugees and more distrust towards non-European refugees. There are clear signs of othering, securitization and welfare chauvinism especially from the Sweden Democrats but also from the Moderate Party while the Social Democrats tend to focus more on concepts of solidarity.

Under åren 2015 till 2016 inträffade en stor flyktingkatastrof där miljontalsmänniskor flydde för sina liv runt om i världen. En del av dessa människor ansökte under dessa år om asyl i Sverige, närmare bestämt 162 877 år 2015. Denna stora ökning av asylsökande i Sverige och övriga Europa fick stor uppmärksamhet i media och det rapporterades dagligen om flyktingkatastrofen. Mitt syfte med den här studien är därför att undersöka de centrala diskurserna i medias framställning av flyktingkatastrofen från dess början 2015 till 2016 då den nya asyllagen trädde i kraft. Samt undersöka om och i så fall hur diskurserna förändrats över denna tidsperiod. För att besvara mitt syfte har jag genomfört en diskursanalys av totalt nio tidningsartiklar från tre olika dagstidningar och från olika delar av denna tidsperiod. Resultaten visar att de centrala diskurserna handlade om dels flyktingkatastrofen i sig som händelse och dels effekterna av flyktingkatastrofen, det vill säga det stora antalet asylsökande inom framförallt EU samt hur dessa skulle hanteras. Vidare visade också resultaten att det skett en förändring inom medias rapportering om flyktingkatastrofen. Denna förändring gestaltades genom en strängare migrationspolitik som kom att spela en central del i medias rapportering om flyktingkatastrofen.

Bakgrund: Det finns 45 miljoner flyktingar i världen. Många flyktingar har svåra upplevelser bakom sig som kan påverka hälsan och de skattar sin hälsa som dålig. Flyktingar möter många hinder när de söker vård. Trots grundläggande rättigheter om bästa uppnåeliga hälsa för alla är vården för flyktingar godtycklig. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva flyktingars erfarenheter av hälso-och sjukvård. Metod: Kvalitativa resultat ur sex kvalitativa och tre mixed-methodstudier kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed, SocIndex och CINAHL. Manuella sökningar genomfördes även. Resultat: Flyktingar hade olika erfarenheter kring vårdpersonalens bemötande och tillgången till vård. Fyra kategorier identifierades: svårigheter att få vård, kulturkrockar, diskriminerad samt respektfullt bemött. Inom dessa kategorier beskrivs kommunikationssvårigheter, rädsla för deportation, att bli lyssnad på och ekonomiska hinder som faktorer som påverkade vården. Slutsats: Flyktingar upplever att det är svårt att få vård samt att de får sämre vård än medborgare. Resultatet visar att kunskapen om bemötandet av flyktingar behöver utvecklas. Sjuksköterskor kan arbeta för att förbättra flyktingars erfarenhet av vården. / Background: There are 45 million refugees in the world. Many refugees have traumatic experiences that might affect their health and their self-rated health is generaly poor. Refugees encounter many obstacles when they seek care. Despite the fundamental rights of highest attainable standard of health for all people, healthcare for refugees is inconsistent. Purpose: The purpose of this literature review was to examine the refugees’ healthcare experiences. Method: Qualitative results from six qualitative and three mixed-method studies were reviewed for quality, analyzed and summarized. Searches of articles were made in the databases PubMed, SocIndex and CINAHL. Manual searches were also conducted. Results: Refugees had different experiences regarding their treatment by health professionals and in their access to healthcare. Four categories were identified: difficulties in accessing care, cultural clashes, discriminated and respectfully treated. Within these communication difficulties, fear of deportation, being listened to and economic barriers were described as factors that affected the care. Conclusion: Refugees experience difficulties getting care and recieve worse care than citizens. The results show that knowledge around the treatment of refugees needs to be developed. Nurses can work to improve refugees’ experiences of healthcare.

Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskans upplevelse av att möta flyktingfamiljer på BB.Design: En intervjustudie baserad på enskilda semistrukturerade intervjuer med kvalitativ innehållsanalys.Omgivning: Två BB-enheter varav en i södra och en i norra Sverige.Deltagare: 10 barnmorskor, varav fem i södra och fem i norra Sverige intervjuades. Samtliga deltagare gav sitt muntliga och skriftliga samtycke till att delta i studien.Resultat: Barnmorskorna upplevde att de hade samma resurser som tidigare trots en ökad arbetsbelastning sedan flyktingkrisen. Vidare upplevde barnmorskorna svårigheter att kommunicera med flyktingarna trots professionell tolk vilket kunde leda till risker inom vården. Det önskades utbildning inom kulturella skillnader samt information och ett fördjupat samarbete med migrationsverket. Barnmorskorna upplevde möten med flyktingar lärorika och spännande samtidigt som det fanns en splittring inom arbetsgruppen vid vård av flyktingar som var svår att hantera. Majoriteten av barnmorskorna ansåg att de kunde ge en ändamålsenlig vård men att flyktingarna behövde få en ökad kunskap om det svenska vårdsystemet.Slutsats: Resultatet visar vikten av utbildning och samarbete. Barnmorskorna måste få bättre kunskap inom kulturella skillnader samt få redskap från arbetsgivaren för återkoppling och återhämtning. Det anses även vara av stor vikt att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning och fler tolkar behövs med bättre tolkkunskaper.Klinisk betydelse: Det behövs mer utbildning bland barnmorskorna för att möta kulturella skillnader på BB-enheter. Vidare anses det vara av stor vikt att barnmorskor får mer resurser i form av tid och mer personal för att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning. Barnmorskorna behöver en mer organiserad återkoppling på arbetsplatsen samt utbildning i hur de ska hantera familjer utsatta för traumatiska händelser. Studien skulle kunna leda till ny kunskap som kan vara ett redskap för att förbättra barnmorskornas arbetssituation samt flyktingfamiljers omhändertagande på BB. / Objective: The purpose of this study was to elucidate the midwife experience to meet refugee families in postnatal ward. Design: An interview based on individual semi-structured interviews with qualitative content analysis. Setting: Two maternity units, one in southern and one in northern Sweden. Participants: Ten midwives, five from southern Sweden and five from northern Sweden were interviewed. All participants gave their verbal and written consent to participate in the study. Findings: The midwives experienced that they worked with the same resources as before the refugee crisis despite the increased workload at the maternity unit. Furthermore, the midwives experienced difficulties in communicating with the refugees despite professional interpreter which could cause damage within the given care. The midwives request education in cultural differences and an enhanced information and cooperation with the immigration office. The midwives experienced the meetings with the refugee families as exiting and educational but they had noticed there was a split within the working group about the refugee families that was difficult to handle. The majority of the midwives felt like they could provide the appropriate care but that the refugees needed to get a better knowledge in the Swedish health care system. Key conclusion: The results show the importance of education and cooperation. The midwives must have improved knowledge of cultural differences and get improved ways of feedback and recovery from the employer. It is also considered to be of great importance to reduce the midwives increasing workloads and additional interpreters is needed to receive feasible interpreting skills. Implications for practice: We need more education among midwives to meet the cultural differences in maternity units. Furthermore, it is considered essential that midwives receive more resources in terms of time and more staff to reduce the midwives' workload. The midwives need a more organized feedback in the workplace and training in how to deal with families exposed to traumatic events. The study could generate the new knowledge that can be a tool to improve the midwives work situation and the refugee families’ disposal at prenatal ward.

In this qualitative user evaluation participants in the project refugee guide, Falun, was interviewed about their experience of the project and how the project contributed to their integration into society and establishment on the labor market. The collection of empirical data has been made by six interviews. The results of the evaluation indicate that participants feel that they through the project had the opportunity to meet new people, practice the language and learn about each other's culture. The results also show that participants are satisfied with the project. Some participants expressed a desire to meet with several people at once while others don´t have that need. Furthermore, the interviews shows that establishment on labor market occurred through job placement and not through participation in the project. Integration proved to be a difficult concept to define, but the interviews show that the participants have a perception that it is about learning the Swedish language and culture. / I denna kvalitativa brukarutvärdering intervjuas deltagare i projektet Flyktingguide i Falun, om deras upplevelse av projektet och hur projektet bidragit till deras integration i samhället och etablering på arbetsmarknaden. Insamling av empirin har gjorts genom tre individuella och tre gruppintervjuer, i varje gruppintervju deltog två informanter. Resultaten från utvärderingen visar att deltagarna upplever att de, genom projektet fått möjlighet att träffa nya människor, träna på språket samt lära sig om varandras kultur. Resultaten visar även att deltagarna är nöjda med projektet. Vissa deltagare uttrycker en önskan om att träffa flera personer samtidigt medan andra inte uttrycker det behovet. Vidare visar intervjuerna att deltagare i utvärderingen har blivit etablerade på arbetsmarknaden via arbetsförmedling och inte genom deltagande i projektet. Integration visade sig vara ett svårt begrepp att definiera för deltagarna, men intervjuerna visar att deltagarna har en uppfattning om att det handlar om att lära sig det svenska språket och kulturen.

Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.