Bakgrund: Att komma till ett nytt land som flykting eller asylsökande kan uttryckas i glädje, men faktumet att ha undkommit en fara kan göra att glädjen blir svår att upprätthålla. Detta gör att flyktingmottagandet kan vara den viktigaste faktorn i en nyanländs vardag. Med den stora flyktingströmmen krävs kulturkompetens utav vårdpersonalen. Därför är det viktigt att undersöka flyktingars uppfattningar om psykisk ohälsa samt vilka faktorer som har en inverkan på deras vårdsökande, för att på så sätt få en bättre förståelse för dessa människor och deras upplevelser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka flyktingars uppfattningar om psykisk ohälsa och faktorer som påverkar deras vårdsökande. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Analysen genomfördes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre stycken kategorier, synen på psykisk ohälsa, faktorer av betydelse vid val av hjälpkälla och faktorer av betydelse i mötet följt av två-tre underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Att psykisk ohälsa var stigmatiserad, att mötet som innefattade bemötande och kommunikation spelade en stor roll för personernas vårdsökande samt att kulturens inverkan spelade roll.

Under åren 2015 till 2016 inträffade en stor flyktingkatastrof där miljontalsmänniskor flydde för sina liv runt om i världen. En del av dessa människor ansökte under dessa år om asyl i Sverige, närmare bestämt 162 877 år 2015. Denna stora ökning av asylsökande i Sverige och övriga Europa fick stor uppmärksamhet i media och det rapporterades dagligen om flyktingkatastrofen. Mitt syfte med den här studien är därför att undersöka de centrala diskurserna i medias framställning av flyktingkatastrofen från dess början 2015 till 2016 då den nya asyllagen trädde i kraft. Samt undersöka om och i så fall hur diskurserna förändrats över denna tidsperiod. För att besvara mitt syfte har jag genomfört en diskursanalys av totalt nio tidningsartiklar från tre olika dagstidningar och från olika delar av denna tidsperiod. Resultaten visar att de centrala diskurserna handlade om dels flyktingkatastrofen i sig som händelse och dels effekterna av flyktingkatastrofen, det vill säga det stora antalet asylsökande inom framförallt EU samt hur dessa skulle hanteras. Vidare visade också resultaten att det skett en förändring inom medias rapportering om flyktingkatastrofen. Denna förändring gestaltades genom en strängare migrationspolitik som kom att spela en central del i medias rapportering om flyktingkatastrofen.

<p>I slutet av 1970-talet började allt fler flyktingar söka sig till Sverige och det kom att bli behov av ett system för att ta emot och integrera flyktingar som fått uppehållstillstånd. Efter år 1985 baseras svensk flyktingmottagning på överenskommelser och samarbete mellan Migrationsverket och enskilda kommuner. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för flyktingmottagningen, och landets kommuner anordnar mottagandet och organiserar samhällsservice för flyktingarna. Enligt en lista från Migrationsverket är flyktingmottagandet i Sverige inte jämnt fördelat över landet -vissa kommuner tar till exempelvis inte emot några flyktingar överhuvudtaget.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas flyktingmottagande. Den fråga som uppsatsen har för avsikt att besvara är:</p><p>• Hur påverkar variablerna medelinkomst, arbetslöshet, åldersfördelning, bostadsbrist, socialistiskt eller borgerligt styre, andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige samt andelen tidigare utländska medborgare i kommunen, de olika kommunernas flyktingmottagande?</p><p>Med hjälp av statistisk sambandsanalys kommer vi fram till följande resultat:</p><p>• Andelen utländska medborgare som redan bor i kommunen har en stark positiv påverkan på andelen mottagna flyktingar. Det vill säga om andelen utländska medborgare i kommunen redan är stor så är också flyktingmottagandet stort.</p><p>• Medelinkomsten samverkar negativt med andelen flyktingar som tas emot i kommunen, vilket innebär att ju högre medelinkomst desto färre flyktingar tas emot.</p><p>• Borgerligt styre i en kommun har en negativ påverkan på flyktingmottagandet. Dock kan man inte säga att socialistiskt styrda kommuner eller andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige skulle ha någon positiv påverkan på flyktingmottagande, det vill säga att det skulle leda till ett ökat flyktingmottagande.</p><p>• I takt med ökad arbetslöshet i kommunen minskar flyktingmottagandet</p><p>• Bostadsbristen har en svag negativ påverkan på mottagandet, kommunerna tar emot färre flyktingar vid ökad bostadsbrist.</p> / <p>In the late 1970: s more refugees began to apply for citizenship in Sweden and a demand for a new system to handle and integrate the refugees appeared. Since 1985 the Swedish refugee reception are based on agreements and cooperation between Migrationsverket and individual municipalities. The state has the overall economic responsibility for the refugee reception, while the municipalities organize the reception and public service for the refugees. However according to a list from Migrationsverket the refugee reception in Sweden is irregularly distributed over the country - some municipalities do not accept any refugees at all.</p><p>The aim of this essay is to examine which factors that influence the municipalities’ willingness to accept refugees. The question the essay intends to answer is:</p><p>• How does the variables average income, unemployment, age distribution, housing shortage, political majority, the number of seats the political party Sverigedemokraterna holds in the municipal council and the proportion of former foreign citizens, influences the different municipalities' willingness to accept refugees?</p><p>With help of statistic analysis following results emerged:</p><p>• The proportion of foreign citizens that already live in a municipality have a considerable impact on the proportion of received refugees. Videlicet if the proportion of former foreign citizens is large already, also the refugee reception is large.</p><p>• The average income interacts negatively with the proportion refugees that are accepted in a municipality.</p><p>• Non-Socialist majority in a municipality have a negative effect on the refugee reception. However, one can not say that a socialist majority or how many seats the political party Sverigedemokraterna holds in the municipal council have any impact on the refugee reception.</p><p>• Increased unemployment in a municipality decreases the refugee reception.</p><p>• A shortage of housing has a small negative impact on the reception.</p>

“this Unpleasent klientel” A study on refugee care in Växjö between the years 1944 and 1947. The purpose of this study was to examine the treatment of sick refugees in Växjö in the 1940s. To achieve this a combination of quantitative and qualitative methods were used. The material found in the local archive and local newspaper was then put together and analyzed from the theoretical perspective, gender, class, ethnicity and social status. The result of this study shows that there were two main treatment wards for refugees, one that was supposed to treat women and children with active tuberculosis and the other ward treated refuges with “epidemic diseases.” Foreign citizens were also taken care of in other words that were also not meant for refugees only, like the Epidemic hospital, which treated about 80 patients of a foreign nationality between 1944 and 1946. This study shows that the patients were admitted at epidemic hospitals in different migration waves, first mostly people from Estonia, most likely people from concentration camps and then a lot of children from Dutch refugee camps in Sweden. The last group registered at the hospital where of young French women. The first waves of refugees suffered from diseases such as diphtheria and typhus, but the latter hade scarlet fever that was normal at the time in Sweden. Of all the hundreds of foreigners that were treated in Växjö during this timeframe, their where were three different ethnic groups: Estonian, Polish and Jews that brought fought complaints about the care given to them. The complaints included everything from medical care to the living conditions, but it seems as if the complaints were of no avail.

No description available.

The aim with this essay was that on the basis of the care staff’s interpretations study how the unaccompanied refugee children consider cultural differences in the Swedish society and how it influenced the children. The study was carried out through six qualitative interviews with care workers at a municipal group accommodation for unaccompanied refugee children in the south of Sweden. The individual interviews were semi-structured and built on a list of questions with different subjects that were linked to the aim and question formulation for the essay. The analysis was carried out from Lazarus theory about coping and Antonovsky’s theory about “SOC”, sense of coherence, with focus on the three components, comprehensibility, manageability and meaningfulness. In the conclusion it showed that the unaccompanied refugee children initially considered a lot to be difficult to understand, when meeting with the Swedish culture. Simultaneously they also considered that it meant many possibilities for them. The care staff became an important resource for the children to help them to understand and to manage the meeting with the culture differences, but also in order to motivate them furthermore. The curiosity, motivation and commitment of the children helped them furthermore to adopt a lot of the new culture, simultaneously as they also held on to a lot of their native country's culture.

I slutet av 1970-talet började allt fler flyktingar söka sig till Sverige och det kom att bli behov av ett system för att ta emot och integrera flyktingar som fått uppehållstillstånd. Efter år 1985 baseras svensk flyktingmottagning på överenskommelser och samarbete mellan Migrationsverket och enskilda kommuner. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för flyktingmottagningen, och landets kommuner anordnar mottagandet och organiserar samhällsservice för flyktingarna. Enligt en lista från Migrationsverket är flyktingmottagandet i Sverige inte jämnt fördelat över landet -vissa kommuner tar till exempelvis inte emot några flyktingar överhuvudtaget. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas flyktingmottagande. Den fråga som uppsatsen har för avsikt att besvara är: • Hur påverkar variablerna medelinkomst, arbetslöshet, åldersfördelning, bostadsbrist, socialistiskt eller borgerligt styre, andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige samt andelen tidigare utländska medborgare i kommunen, de olika kommunernas flyktingmottagande? Med hjälp av statistisk sambandsanalys kommer vi fram till följande resultat: • Andelen utländska medborgare som redan bor i kommunen har en stark positiv påverkan på andelen mottagna flyktingar. Det vill säga om andelen utländska medborgare i kommunen redan är stor så är också flyktingmottagandet stort. • Medelinkomsten samverkar negativt med andelen flyktingar som tas emot i kommunen, vilket innebär att ju högre medelinkomst desto färre flyktingar tas emot. • Borgerligt styre i en kommun har en negativ påverkan på flyktingmottagandet. Dock kan man inte säga att socialistiskt styrda kommuner eller andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige skulle ha någon positiv påverkan på flyktingmottagande, det vill säga att det skulle leda till ett ökat flyktingmottagande. • I takt med ökad arbetslöshet i kommunen minskar flyktingmottagandet • Bostadsbristen har en svag negativ påverkan på mottagandet, kommunerna tar emot färre flyktingar vid ökad bostadsbrist. / In the late 1970: s more refugees began to apply for citizenship in Sweden and a demand for a new system to handle and integrate the refugees appeared. Since 1985 the Swedish refugee reception are based on agreements and cooperation between Migrationsverket and individual municipalities. The state has the overall economic responsibility for the refugee reception, while the municipalities organize the reception and public service for the refugees. However according to a list from Migrationsverket the refugee reception in Sweden is irregularly distributed over the country - some municipalities do not accept any refugees at all. The aim of this essay is to examine which factors that influence the municipalities’ willingness to accept refugees. The question the essay intends to answer is: • How does the variables average income, unemployment, age distribution, housing shortage, political majority, the number of seats the political party Sverigedemokraterna holds in the municipal council and the proportion of former foreign citizens, influences the different municipalities' willingness to accept refugees? With help of statistic analysis following results emerged: • The proportion of foreign citizens that already live in a municipality have a considerable impact on the proportion of received refugees. Videlicet if the proportion of former foreign citizens is large already, also the refugee reception is large. • The average income interacts negatively with the proportion refugees that are accepted in a municipality. • Non-Socialist majority in a municipality have a negative effect on the refugee reception. However, one can not say that a socialist majority or how many seats the political party Sverigedemokraterna holds in the municipal council have any impact on the refugee reception. • Increased unemployment in a municipality decreases the refugee reception. • A shortage of housing has a small negative impact on the reception.

Mathisen, Anna &amp; Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige – en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle. Institutionen för psykologi, didaktik och pedagogik. Sammanfattning Barns förhållanden har under de senaste decennierna uppmärksammats alltmer.Under andra världskriget tog Sverige emot både finska och judiska flyktingbarn. Många av de barn som kommer till Sverige kommer från krigsdrabbade länder och bär på traumatiska upplevelser. Därför anser vi att mottagandet av barnen är av yttersta vikt för att skapa en så trygg och stabil miljö som möjligt. Detta är ett viktigt ämne att belysa då vi tycker att vi kan se en allt mer tilltagande tillströmning av de ensamkommande barnen. Vi har valt att granska en proposition från regeringen där vi ämnar granska vilka möjligheter och livsvillkor den vill ge de ensamkommande flyktingbarnen. Genom att använda oss av textanalys som metod och hermeneutik som analysverktyg har vi kritiskt granskat regeringens proposition från 2005 med syftet att hitta dolda meningar och tolka dess budskap. Det vi tycker vi kan se är att propositionen är skriven utifrån ett politiskt perspektiv. Man pratar om barnen, inte för barnen. Barnen blir också synliggjorda som många begrepp och inte bara ett begrepp. Nyckelord Ensamkommande flyktingbarn, Invandrare, flykting, asyl, proposition, livsvillkor. Keywords Refugee child, immigrant, refugee, asylum, government bill, essentials of life.

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis. I studien har vi utgått från tidigare forskning om objektivitetsbegreppet samt teorier om diskriminering och så kallad andrafiering (SOU, 2007:102). Vår undersökning visar att personer med flyktingstatus sällan får komma till tals i texterna. Istället får myndigheter och politiker definiera problemen kring flyktingmottagning i Sverige. En bild av "vi och dom" målas upp genom att flyktingar och asylsökande beskrivs som ett ansiktslöst kollektiv. Utifrån den objektivitetsmodell vi använt visar vår undersökning att TT inte har en balanserad nyhetsrapportering i ämnet.

<p>The aim with this essay was that on the basis of the care staff’s interpretations study how the unaccompanied refugee children consider cultural differences in the Swedish society and how it influenced the children. The study was carried out through six qualitative interviews with care workers at a municipal group accommodation for unaccompanied refugee children in the south of Sweden. The individual interviews were semi-structured and built on a list of questions with different subjects that were linked to the aim and question formulation for the essay. The analysis was carried out from Lazarus theory about coping and Antonovsky’s theory about “SOC”, sense of coherence, with focus on the three components, comprehensibility, manageability and meaningfulness. In the conclusion it showed that the unaccompanied refugee children initially considered a lot to be difficult to understand, when meeting with the Swedish culture. Simultaneously they also considered that it meant many possibilities for them. The care staff became an important resource for the children to help them to understand and to manage the meeting with the culture differences, but also in order to motivate them furthermore. The curiosity, motivation and commitment of the children helped them furthermore to adopt a lot of the new culture, simultaneously as they also held on to a lot of their native country's culture.</p><p> </p>